Fortsatt trög utveckling för IPv6 i Sverige
Stödet för adresseringstekniken IPv6 är fortfarande lågt i de svenska kommunikationsnäten. Andelen slutanvändare som har en internetuppkoppling som klarar IPv6 har dock ökat det senaste året. Det visar Post- och telestyrelsens (PTS) kartläggning för 2022.
Det vanligaste skälet till att inte införa IPv6 är bristande kundefterfrågan, enligt undersökningen. Bland privatkunderna har IPv6-användningen ökat till 10,5 procent, en fördubbling jämfört med året innan. Men det är en ökning från låga nivåer. Knappt 90 procent av slutanvändarna har i dag en internetanslutning med enbart IPv4.
I övrigt har utvecklingen gått långsamt sedan den kartläggning som presenterades våren 2022. Tillgången på ip-adresser baserade på det äldre internetprotokollet IPv4 är fortsatt relativt god bland de tillfrågade. Drygt hälften har IPv4-adresser tillgängliga för tilldelning.
Få aktörer på marknaden uppger i kartläggningen att de kommer att införa IPv6 vid en faktisk brist på IPv4-adresser. I stället uppger de att så kallad adressöversättning eller att köpa alternativt hyra IPv4-adresser blir viktigare än att införa IPv6.
Mer information
Claes Hultholm, jurist vid enheten för nummer och adressering, 08-678 57 52
PTS presstjänst, 08-678 55 55
Om IPv6
IPv6 är den senaste versionen av internetprotokollet som låter internetansluten utrustning kommunicera med varandra. Varje enhet – datorer och teknisk utrustning – som kopplas upp mot internet, måste ha en IP-adress för att fungera.
PTS kartlägger löpande tillgången på IPv6 i de elektroniska kommunikationsnäten. På regeringens uppdrag gör myndigheten särskilda insatser för att öka införandetakten i Sverige. Under 2023 har myndigheten uppdraget att driva ett forum för samtliga berörda aktörer i värdekedjan runt IPv6.