Visste du att Web Content Acessibility (WCAG) inte bara är kopplad till Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, den så kallade Dos-lagen – utan också till lagen om vissa produkter och tjänsters tillgänglighet?
WCAG är en global standard som innehåller en uppsättning riktlinjer som syftar till att göra webbinnehåll mer tillgängligt för personer, oavsett funktionsförmåga. Standarden används som grund för lagstiftning om webbtillgänglighet i många länder, inklusive Sverige via exempelvis Dos-lagen. Där offentliga aktörer genom att följa den europeiska standarden EN 301 549, som till stora delar bygger på WCAG 2.1 AA men inte bara, kan leva upp till lagkraven.
Från och med 2025 omfattas nu även vissa privata företag av kraven i WCAG i och med Lagen om vissa produkter och tjänster tillgänglighet.
Här förklarar vi hur WCAG hänger ihop med lagen via EU:s gemensamma standarder – samt varför den spelar en central roll i arbetet med digital tillgänglighet och i efterlevnaden av lagens krav
Lagen om vissa produkter och tjänsters tillgänglighet
Den svenska lagen bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv – European Accessibility Act – och syftar till att förbättra tillgängligheten till digitala och fysiska produkter och tjänster för personer med funktionsnedsättning.
Lagen omfattar bland annat:
- webbplatser och appar för e-handel
- banktjänster online
- e-böcker och e-läsare
- biljettautomater och andra självbetjäningstjänster.
Lagen om vissa produkter och tjänsters tillgänglighet på PTS.se
EN 301 549 – en central standard för digital tillgänglighet
För att tydliggöra vad som krävs i praktiken för att uppnå tillgänglighet och användbarhet, hänvisar lagen till så kallade harmoniserade standarder – gemensamma tekniska riktlinjer som gäller i hela EU och visar hur lagens krav kan uppfyllas.
Den viktigaste standarden för digitala tjänster är EN 301 549 – en teknisk standard för informationsteknik som innehåller krav på tillgänglighet för bland annat:
- webbplatser
- mobilappar
- dokument
- hårdvara
- biometriska system
WCAG – en viktig pusselbit
En viktig del i arbetet med digital tillgänglighet är WCAG. Det är en internationellt erkänd standard som hjälper till att göra digitalt innehåll mer begripligt, användbart och hanterbart för fler – oavsett förmåga.
När det gäller tillgänglighet i webb och appar hänvisar EN 301 549 direkt till WCAG 2.1, nivå AA. Det betyder att du som följer WCAG också uppfyller delar av EN 301 549 – och därmed bidrar till att uppfylla lagens krav.
WCAG omfattar bland annat:
- textens läsbarhet
- struktur och navigering
- färgkontraster och synanpassning
- interaktion via tangentbord och hjälpmedel.
Nya krav är på väg – WCAG 2.2
I oktober 2023 uppdaterades WCAG från version 2.1 till 2.2. EU arbetar nu med att uppdatera standarden. En ny version, EN 301 549 v4.1.1, förväntas träda i kraft tidigast 2026. Den kommer att hänvisa till WCAG 2.2 nivå AA i stället för 2.1.
Det innebär att fler krav på tillgänglighet blir aktuella. Några exempel på nyheter i WCAG 2.2:
- Tydligare fokusmarkörer: Det ska synas var du är på sidan när du använder tangentbord.
- Större klickytor: Länkar och knappar får inte vara för små.
- Konsekvent hjälp: Hjälp eller kontakt ska finnas på samma sätt på alla sidor.
Om du vill framtidssäkra dina digitala tjänster är det klokt att redan nu börja anpassa dem till WCAG 2.2 – även om det ännu inte är ett lagkrav.
Webbriktlinjer – Ett stöd i tillämpningen av WCAG
Myndigheten för digital förvaltning (Digg) förvaltar webbriktlinjer.se som beskriver de lagkrav som gäller för att digital offentlig service ska vara webbtillgänglig. Det innefattar WCAG, men även de delar i EN 301 549 som avser digitala tjänster enligt DOS-lagen. I dessa ges tips och rekommendationer för hur du kan göra din webbplats, app och e-tjänst tillgänglig.
Webbriktlinjer (Diggs webbplats)
EN 301 549 - Mer omfattande än WCAG
Utöver tillgänglighetskrav för webbinnehåll och appar innehåller standarden även krav för andra typer av digital teknik. Det innebär att fler delar av en digital lösning omfattas av tillgänglighetskraven.
Exempel på detta är:
- Digitala dokument – till exempel fakturor, manualer eller instruktioner i PDF-format. De ska kunna läsas och förstås av alla, även med hjälpmedel.
- Digital utrustning – som biljettautomater, informationsskärmar eller självbetjäningskassor. Dessa ska gå att använda även för personer med nedsatt syn, hörsel eller rörlighet.
- Biometrisk teknik – till exempel inloggning med fingeravtryck eller ansiktsigenkänning. Det ska finnas alternativa sätt att identifiera sig för den som inte kan använda biometriska lösningar.
- Telekommunikationsutrustning – som telefoner och kommunikationshjälpmedel, som också omfattas av tillgänglighetskrav i vissa delar.
Sammanfattning - så hänger lagen och standarder ihop
| LPTT | WCAG | EN 301549 |
|---|---|---|
| Införs i Sverige 2025, grundad på EU:s tillgänglighetsdirektiv (European Accessibity Act) | Internationell standard för webbtillgänglighet | EU standard som konkretiserar lagens tekniska krav |
| Ställer krav på att digitala tjänster ska vara tillgängliga och användbara för alla | Används som måttstock för vad som är tillgängligt på webben. | Omfattar på tillgänglighetskrav för webbinnehåll, appar, dokument, hårdvara med mera |
| Hänvisar till harmoniserade EU-standarder bland annat EN 301 549 | Ingår i EN 301 549 (version 3.2.1 hänisar till WCAG 2.1 version nivå AA) | Pekar på WCAG som minimikrav på tillgänglighet samt på krav som går utöver WCAG |
| Gäller både digitala och fysiska produkter och tjänster | Begränsad till digital innehåll särskilt webbsidor och appar | Täcker ett brett sprektum av digital teknik till exempel pdf-dokument, terminaler och biometriska system |
| Rättsligt bindande genom svensk lag | En global standard - inte bindande i sig, men hänvisas ofta till via standarder som fångas upp i lag | Teknisk standard som visar hur lagens krav kan uppfyllas - om den följs, anses du uppfylla lagen (presumption om överensstämmelse) |