Varför arbeta med standarder?
Standarder är frivilliga riktlinjer som tas fram gemensamt av experter, branschaktörer och användarrepresentanter. De hjälper till att höja kvaliteten, skapa tydlighet och säkerställa att digitala miljöer fungerar för så många som möjligt.
Att använda standarder kan
- spara tid och resurser för organisationen
- ge en grund för avtal
- minska risken för exkludering
- bidra till att uppfylla lagkrav
- stärka användarupplevelsen.
Att använda standarder innebär att bygga vidare på samlad kunskap – i stället för att uppfinna hjulet på nytt. Standarder vilar på beprövade principer, teknisk kompetens och insikter från användare med olika perspektiv. När organisationer väljer att arbeta systematiskt med standarder får de ett gemensamt språk att utgå ifrån, tydligare mål att arbeta mot och bättre förutsättningar att skapa lösningar som håller över tid.
Några konkreta vinster:
- Effektivare arbetsprocesser – Genom att använda etablerade riktlinjer kan utveckling och upphandling gå snabbare och med färre missförstånd.
- Tydlighet i kravställning och avtal – Standarder ger en gemensam referensram mellan beställare, leverantörer och andra samarbetspartners.
- Färre hinder för användare – Standarder hjälper till att identifiera och förebygga exkluderande design, särskilt för personer med funktionsnedsättning.
- Stärkt regelefterlevnad – Många standarder är harmoniserade med EU-lagstiftning och kan visa att kraven i exempelvis Lagen om vissa produkter och tjänsters tillgänglighet uppfylls.
- Bättre användarupplevelse – När digitala tjänster utformas med stöd i standarder blir de oftare mer begripliga, stabila och lättanvända.
Att arbeta med standarder är därmed inte bara ett sätt att höja kvaliteten – det är också ett sätt att ta ansvar för inkludering, tillit och långsiktig hållbarhet i det digitala samhället.
Standarder gynnar individen
Genom att använda standarder säkerställs att digitala tjänster fungerar för fler – oavsett ålder, funktionsförmåga eller teknisk vana. Det innebär ökad självständighet, trygghet och möjlighet till personlig anpassning. Standarder bidrar också till att olika system kan fungera tillsammans, vilket gör det enklare att använda hjälpmedel eller byta mellan olika enheter.
PTS stöttar dig som vill använda standarder
Vi på Post- och telestyrelsen (PTS) arbetar för att digitala tjänster ska vara tillgängliga och användbara för alla. Genom att följa och främja standardisering – både nationellt och internationellt – gör vi det enklare för aktörer att ta del av etablerad kunskap och beprövade lösningar.
Vi samlar här exempel på standarder som kan vara till hjälp för dig som vill skapa inkluderande digitala lösningar. Flera av dem är direkt tillämpbara i ditt dagliga arbete – oavsett om du är utvecklare, formgivare eller ansvarig för verksamhetsutveckling.
ISO 21801–1:2020 – Kognitiv tillgänglighet
Den internationella standarden ISO 21801–1:2020 ger riktlinjer för att skapa inkluderande digitala miljöer som underlättar förståelse, navigering och minneshantering. För att fler ska kunna använda standarden har PTS köpt loss den. Det innebär att du som arbetar med digital utveckling nu har möjlighet att ta del av den kostnadsfritt.
ISO 21801–1:2020 – Kognitiv tillgänglighet
EN 17161:2019 – Organisationsutveckling genom universell utformning
Standarden EN 17161:2019 om universell utformning syftar till att öka tillgängligheten för produkter, varor och tjänster genom att involvera användare och skapa inkluderande lösningar. För att fler ska kunna använda standarden har PTS köpt loss den. Ni kan ta del av den kostnadsfritt.
EN 17161:2019 – Organisationsutveckling genom universell utformning
EN 301 549 – Tillgänglighetskrav för informations- och kommunikationsteknik
Den europeiska standarden EN 301 549 fastställer tillgänglighetskrav för informations- och kommunikationsteknik (IKT) och används som riktlinje för att säkerställa att digital offentlig service är tillgänglig för alla.
EN 301549 – Tillgänglighetskrav för informations- och kommunikationsteknik
EN 301 549, baserad på WCAG 2.1
Den europeiska standarden EN 301 549 bygger på den internationella standarden WCAG 2.1 (Web Content Accessibility Guidelines) och ska följas av alla offentliga aktörer för att leva upp till kraven på digital tillgänglighet.
EN 301 549, baserad på WCAG 2.1
Content Acessibility (WCAG) – Tillgängligt webbinnehåll
WCAG är en internationellt erkänd standard som hjälper till att göra digitalt innehåll mer begripligt, användbart och hanterbart för fler – oavsett förmåga.
Content Acessibility (WCAG) - Tillgängligt webbinnehåll
Mer om standardisering
Standarder bygger på gemensam kunskap och gör det enklare att skapa bland annat digitala miljöer och lösningar som fungerar för fler. Standardernas huvudsyfte är att skapa gemensamma lösningar på återkommande problem. Här får du veta hur standardisering fungerar – från europeisk nivå till svenska aktörer – och hur det hänger ihop med tillgänglighetslagstiftning och PTS roll i arbetet.
På europeisk nivå finns tre erkända standardiseringsorganisationer som arbetar med att ta fram gemensamma regler, så kallade harmoniserade standarder. Dessa standarder visar hur produkter, tjänster och digitala lösningar kan utformas för att uppfylla kraven i EU:s lagar – till exempel när det gäller digital tillgänglighet.
- CEN (European Committee for Standardization)
Europeiska kommittén för standardisering arbetar med tekniska standarder inom många områden, som produkter, tjänster och arbetsmiljö.
European Committee for Standardization - CENELEC (European Committee for Electrotechnical Standardization) Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering ansvarar för standarder inom elektroteknik – el, elektronik och relaterad teknik.
European Committee for Electrotechnical Standardization - ETSI (European Telecommunications Standards Institute)
Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder arbetar med standarder för informations- och kommunikationsteknik, till exempel internet, mobilnät och digitala tjänster.
European Telecommunications Standard Institute
I Sverige är det tre organisationer som ansvarar för att ta fram och fastställa standarder. De arbetar nationellt men också i samverkan med det europeiska och internationella standardiseringsarbetet:
- SIS – Svenska institutet för standarder
Arbetar med standarder inom många olika områden och representerar Sverige i både ISO och CEN.
Svenska institutet för standarder - SEK Svensk Elstandard
Ansvarar för all svensk standardisering inom elområdet.
Svensk Elstandard - ITS – Svensk informations- och telekommunikationsstandardisering
Arbetar med standarder för uppkopplade system, digitala tjänster och IKT. Svensk informations- och telekommunikationsstandardisering
Tillsammans bildar de Sveriges Standardiseringsförbund, som samordnar verksamheten och representerar Sverige i det internationella samarbetet.
För att hjälpa aktörer att leva upp till kraven i lagen om vissa produkter och tjänsters tillgänglighet (även kallad Tillgänglighetslagen), tas särskilda harmoniserade standarder fram. De är anpassade till lagens krav, vilket innebär att om en aktör följer en harmoniserad standard kan det antas att man också efterlever kraven.
Lagen om vissa produkter och tjänsters tillgänglighet på PTS.se
Exempel på aktuella eller kommande harmoniserade standarder är:
- Tillgänglighet för information om produkter (ej IKT)
- Tillgänglighet för stödtjänster (kundtjänst, support)
- Tillgänglighet vid nödkommunikation (t.ex. 112)
- EN 301549 – Tillgänglighetskrav för IKT-produkter och -tjänster
- EN 17210 – Tillgänglighet i den byggda miljön
- EN 17161 – Universell utformning av produkter, varor och tjänster
PTS deltar aktivt i utvecklingen av tillgänglighetsstandarder – både nationellt och inom EU. Vi bevakar och påverkar standardiseringsarbetet, och har en ledande roll i revideringen av vissa standarder.
PTS representerar Sverige i det europeiska samordningsarbetet via SIS och ITS, och ansvarar för att följa arbetet med samtliga tillgänglighetsstandarder – utom den som rör byggd miljö.
Standardisering är öppen för deltagande. Organisationer kan följa, påverka eller aktivt delta i arbetet genom:
- ITS, för standarder inom IKT och nödkommunikation
- SIS, för exempelvis EN 301549, EN 17210 och EN 17161 och nya europeiska standarder.
Att vara med i standardiseringsarbetet ger insyn i utvecklingen, möjlighet att påverka framtidens riktlinjer och bättre förutsättningar att använda standarder i praktiken.