Att utgå från standarder i sitt arbete med digital tillgänglighet och användbarhet tydliggör resultatkraven och hjälper till att undvika missförstånd. Man slipper också investera tid och resurser på att hitta lösningar som redan finns rekommenderade.
Fördelarna är många med att använda standarder i syfte att förbättra och tillgodose användarnas behov. Flera av de standarder som berör digitalisering och i synnerhet Dos-lagen och Lag (2023:254) om vissa produkter och tjänsters tillgänglighet har exempelvis som mål att hjälpa och vägleda aktörer i den regelefterlevnad som lagstiftningen förutsätter.
Europeiska standardiseringsorgan
På europeisk nivå finns tre erkända standardiseringsorgan. Det är dem som på begäran av Europeiska kommissionen tar fram harmoniserade standarder. För direktiv inom tillgänglighetsområdet är ansvaret gemensamt för de tre organisationerna. Arbetet genomförs genom att samarbetskommittéer har bildats.
Europeiska standardiseringskommittén (CEN) – är en oberoende och icke-statlig standardiseringsorganisation med 34 medlemsländer som företräds av sina standardiseringsorgan. Inom CEN samlas experter i så kallade tekniska kommittéer för att utarbeta och revidera standarder.
Europeiska kommittén för elektronisk standardisering (Cenelec) – är en ideell teknisk organisation som består av de nationella elektrotekniska kommittéerna i 34 europeiska länder. Tillsammans med ETSI (telekommunikation) och CEN (andra tekniska områden) utgör organisationen det europeiska systemet för teknisk standardisering. ’
Europeiska institutet för telestandarder (ETSI) – är ett oberoende standardiseringsorgan för information- och telekommunikation i Europa. Medlemmarna och organisationen själv består av bland annat nätoperatörer, tjänsteleverantörer, administratörer, tillverkare, forskningsorgan och användare. ETSI fungerar som ett stöd för europeiska förordningar och lagstiftningar genom att skapa harmoniserade europeiska standarder.
Nationella standardiseringsorgan
I länderna är det nationella standardiseringsorgan som antar och publicerar nationella och internationella standarder. De nationella organen införlivar också alla europeiska standarder som identiska nationella standarder och upphäver motstridiga standarder.
I Sverige finns tre stora standardiseringsorgan. Inom dessa möts representanter för näringsliv, organisationer och myndigheter.
Svenska institutet för standarder (SIS) – är en del av Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) och Europeiska standardiseringskommittén (CEN) som är nätverk av experter som arbetar med att skapa nationella, europeiska och internationella standarder.
Svensk Elstandard (SEK) – fastställer all svensk standard inom elområdet.
Svensk informations- och telekommunikationsstandardisering (ITS) – ansvarar för den svenska standardiseringsverksamheten inom området för uppkopplade system, applikationer och tjänster.
Sveriges Standardiseringsförbund – är en samverkansorganisation för de tre svenska standardiseringsorganisationerna SIS, SEK och ITS.
Lag om vissa produkter och tjänsters tillgänglighet och harmoniseringen av standarder
För att underlätta uppfyllanden av kraven i lagen om vissa produkter och tjänsters tillgänglighet (tillgänglighetslagen) ska harmoniserade standarder tas fram. Kraven i en harmoniserad standard är avstämda mot tillgänglighetslagens krav. Det innebär att om en aktör kan visa överenstämmelse med en harmoniserad standard kan det antas att den också uppfyller tillgänglighetslagens krav.
EU-kommissionen har beslutat att följande sex standarder ska harmoniseras, varav de tre första (1–3) är helt nya och de tre sista (4–6) finns sedan innan men ska revideras för att säkerställa harmonisering:
- Tillgänglighet för icke IKT-relaterad information om produkter
- Tillgänglighet för stödtjänster gällande produkter och tjänster (help desks, callcenter, teknisk support etc.)
- Tillgänglighet som rör nödkommunikation och besvarande av nödkommunikationer (i Sverige främst SOS-alarm som motsvarar det som benämns PSAPs, public safety answering point, inklusive det europeiska nödnumret 112).
- SS-EN 301549 Tillgänglighetskrav för IKT-produkter och IKT-tjänster (som är harmoniserad mot webbtillgänglighetsdirektivet)
- SS-EN 17210 Tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö – Funktionskrav
- SS-EN 17161 Universell utformning – Tillgänglighet genom universell utformning för produkter, varor och tjänster – Utvidgar spektrumet användar
PTS roll inom harmoniseringsarbetet
PTS deltar i arbetet med standarderna som ska harmoniseras. PTS har en framträdande roll i den nationella bevakningen av allt arbete som gäller alla standarder förutom den som rör byggd miljö. PTS deltar via SIS i koordineringsarbetet som sker på europeisk nivå. I standarden för tillgänglighet genom universell utformning har medarbetare på PTS en ledande roll i revideringen.
Hur du som aktör kan bidra i standardiseringsarbetet
Standardiseringen är öppen att delta i för alla organisationer. För EN 301549 och nödkommunikation går det att delta och bevaka arbetet via ITS. Även SIS har en grupp för att bevaka arbetet med EN 301549 och en annan för arbetet med EN 17210. SIS har också det europeiska sekretariatet för de två andra nya standarderna vid sidan av nödkommunikation och revideringen av EN 17161. Även för detta arbete finns det en nationell grupp som bevakar arbetet.