Elektroniska bevis (e-bevis) kan ha avgörande betydelse i brottsutredningar och uppgifterna finns ofta utomlands. För att göra överföringen av e-bevis säkrare och mer effektiv inom EU kommer nya regelverk som ger brottsbekämpande myndigheter möjlighet att vända sig direkt till tjänsteleverantörer i alla EU-medlemsstater för att begära tillgång till e-bevis. E-bevisregelverken är:
- förordning om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden, E-bevisförordningen, träder i kraft den 18 augusti 2026.
- lagen om utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för inhämtning av elektroniska bevis förväntas träda i kraft den 1 juli 2026. Lagens baseras på E-bevisdirektivet.
Läs mer om lagen och Sveriges genomförande av e-bevisregelverken i propositionen på regeringens webbplats: Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis - Regeringen.se
Europeisk utlämnandeorder och europeisk bevarandeorder
Regelverken innebär nya utredningsmöjligheter för brottsbekämpande myndigheter.
- Europeisk utlämnandeorder: ger möjlighet att begära att e-bevis utlämnas. Uppgifter ska lämnas ut inom 10 dagar eller, i nödsituationer, inom 8 timmar.
- Europeisk bevarandeorder: ger möjlighet att begära att e-bevis lagras under en viss period. Uppgifterna ska bevaras i åtminstone 60 dagar.
Vilka tjänsteleverantörer omfattas?
Reglerna omfattar tjänsteleverantörer som tillhandahåller en eller flera av följande kategorier av tjänster i EU:
- Tjänster för internetdomännamn och IP-numrering såsom specialiserade leverantörer som tillhandahåller den tekniska infrastrukturen för Internet.
- Elektroniska kommunikationstjänster: exempelvis meddelande-, video-, samtal- och bredbandstjänster.
- Tjänster för internetdomännamn och IP-numrering: exempelvis tjänster för att lösa domännamnsfrågor inkluderat proxytjänster och tillhandahållare av teknisk infrastruktur för internet.
- Kommunikations-, lagrings- och databehandlingstjänster. Exempelvis tjänster via onlineportaler, moln- och hostingtjänster och onlinespel förutsatt att tjänsterna inkluderar en kommunikationsfunktion eller en funktion där användaren har möjlighet att lagra data.
Kraven gäller inte för finansiella tjänster och tjänsteleverantörer som enbart är etablerade i ett land och enbart erbjuder tjänster i det landet.
Tjänsteleverantörers skyldigheter
En tjänsteleverantör som omfattas av regelverken ska utse minst ett utlämningsställe inom EU för mottagande av utlämnande- och bevarandeordrar. Beroende på var tjänsteleverantören är etablerad ska antingen ett utsett verksamhetsställe eller ett rättsligt ombud utses enligt nedan.
Utsett verksamhetsställe: För tjänsteleverantörer som är etablerade i Sverige.
Rättsligt ombud: För tjänsteleverantörer som är etablerade utanför EU eller i Danmark och som erbjuder sina tjänster i Sverige.
Tjänsteleverantörer kan själv välja var ni utser utlämningsställen så länge det sker i medlemsstater där de är etablerade (utsett verksamhetsställe) eller där de erbjuder sina tjänster (rättsligt ombud). Är verksamheten inte etablerad i Sverige men i en annan EU-medlemsstat ska ni anmäla er där.
Läs mer på sidan att arbeta praktiskt med e-bevis för att få information om vad tjänsteleverantörer måste göra för att uppfylla kraven i e-bevisregelverken.
Tillräckliga resurser och befogenheter
Tjänsteleverantörer ska ge sina utlämningsställen tillräckliga resurser och befogenheter för att kunna ta emot förfrågningar och lämna ut eller bevara e-bevis. Det är tjänsteleverantörens ansvar att säkerställa att ert utlämningsställe har organisatoriska, tekniska och ekonomiska resurser för att uppfylla kraven i e-bevisförordningen.
Vilka uppgifter ska lämnas ut?
Tre kategorier av data omfattas av e-bevisregelverken och kan begäras utlämnade eller bevarade:
- Abonnentuppgifter (vem som använder en tjänst).
- Trafikuppgifter (hur, när och var tjänsten används).
- Innehållsdata (vad som har kommunicerats eller lagrats).
Ersättning
En tjänsteleverantör kan begära ersättning för kostnader från den myndighet som har skickat begäran om uppgifter. Ersättning utgår i enlighet med de nationella regler om ersättning som gäller i det land som begär uppgifterna.
Om en svensk myndighet har begärt uppgifter kan en tjänsteleverantör begära ersättning om ni tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst.
Vad händer om reglerna inte följs?
PTS föreslås bli centralmyndighet vilket innebär att PTS ska kontrollera att reglerna följs i lagen för utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för inhämtning av elektroniska bevis. PTS kommer att ha möjlighet att ingripa mot tjänsteleverantörer som inte uppfyller kraven bland annat genom att utfärda föreläggande eller ta ut en sanktionsavgift.
Åklagarmyndigheten föreslås bli verkställande myndighet och kan besluta om verkställighet av europeiska utlämnande- och bevarandeordrar. Åklagarmyndigheten kommer att ha tillsynsansvar över e-bevisförordningen och ska säkerställa att utlämningsställen lämnar ut och bevarar e-bevis. Åklagarmyndigheten kommer kunna ingripa genom att ta ut sanktionsavgift om ett utlämningsställe inte utlämnar eller bevarar uppgifter enligt e-bevisförordningen.
Viktiga datum
1 juli 2026
- Lagen om utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för inhämtning av elektroniska bevisträder i kraft.
- Tjänsteleverantörer kan anmäla sig och peka ut utlämningsställen.
18 augusti 2026
- E-bevisförordningen träder i kraft.
19 augusti 2026
- PTS kan börja kontrollera att tjänsteleverantörer följer lagen om utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för inhämtning av elektroniska bevis.
Kontakt
I Sverige har PTS, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan olika ansvarsområden.
Kontakta PTS på e-evidence@pts.se för frågor kopplade till:
- anmälan
- tjänsteleverantörer, utsedda verksamhetsställen eller rättsliga ombud.
Kontakta Åklagarmyndigheten för frågor kopplade till:
- e-bevisportalen
- europeiska utlämnande- eller bevarandeordrar.
Kontakta Försäkringskassan för tekniska frågor kopplade till IT-miljöer.