Paketboxar erbjuder en bekväm, effektiv och säker service för de flesta användare, men inte för alla. Dagens lösningar utesluter många användare. De som oftast stöter på stora hinder är personer med synnedsättning, nedsatt motorik eller de med nedsatt kognitiv förmåga, som är särskilt beroende av begripliga och lättanvända digitala gränssnitt.

För att paketboxar ska kunna användas av alla, behöver ni tänka in både tillgänglighet och användbarhet i utformningen.

Vanliga hinder i dagens paketboxar

Många av dagens paketboxar är inte tillgängliga för alla. Här lyfter vi fram några vanliga hinder:

  • Pekskärmar utan stöd – Många boxar saknar talsyntes, punktskrift eller kompatibilitet med skärmläsare. Det gör dem svåra att använda för synskadade.
  • Komplex inloggning – BankID och SMS-koder kan vara en hög tröskel för den som saknar digitala verktyg eller vana.
  • Otillgänglig fysisk design – Luckor som sitter för högt gör boxen oanvändbar för rullstolsanvändare eller personer med nedsatt rörlighet.
  • Brist på hjälp – Det finns sällan möjlighet att få personlig service/personlig support vid paketutlämning.

Så kan ni göra paketboxar lättare att använda

Synskadades Riksförbund (SRF) har tagit fram konkreta förslag i linje med tillgänglighetskrav enligt WCAG 2.1 och den europeiska standarden EN 301 549, som gäller för IKT-produkter och tjänster. Några förslag är:

  • Lägg till talsyntes och fysiska knappar som alternativ till pekskärm.
    Stödjer WCAG 2.1 riktlinje 1.1 (Alternativ för innehåll) och 2.1 (Tangentbordsanvändning), samt EN 301 549 kap. 11.5.2 (audio feedback) och 11.2.1 (tangentbordsgränssnitt).
  • Möjliggör appstyrning via användarens egen telefon.
    Stödjer WCAG 2.1 riktlinje 1.3 (Anpassningsbar) och 4.1 (Kompatibel), samt EN 301 549 kap. 9 (Software) och 12 (Dokumentation).
  • Erbjud personlig assistans – vid behov, på plats eller via bokning.
    Stödjer principen om användbarhet i kombination med kompletterande tjänster i EN 301 549 kap. 13.2 (Support services).
  • Ge möjlighet att välja lucka på lägre höjd – anpassa efter användarens behov. Stödjer krav på fysisk tillgänglighet i EN 301 549 kap. 6 (Hardware – fysisk åtkomst) och WCAG:s övergripande princip om "robust användarupplevelse" för alla.

Standard EN 301 549

WCAG 2.1

Leverans till paketbox – vad säger lagen?

När en e-handelstjänst erbjuder leverans till paketbox via sin webbplats eller app omfattas detta av Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (LPTT). Det innebär att funktionen för att välja leveranssätt – till exempel att välja en viss paketbox – måste vara tillgänglig för alla användare.

Det är e-handelsföretaget som ansvarar för att hela köpprocessen är tillgänglig på den egna digitala plattformen. Det gäller alla steg i köpet, även valet av leveranssätt och plats. Ansvaret gäller alltså inte själva paketboxen, utan det digitala gränssnitt där valet görs.

Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet

PTS uppmuntrar till handling

Även om själva paketboxen inte omfattas av lagen, är det klokt att tänka proaktivt på tillgänglighet och användbarhet i hela leveranskedjan. Det skapar bättre upplevelser – och ökar tillgängligheten för kunder. Vi på Post- och telestyrelsen (PTS) stödjer dialog och samverkan mellan bransch och användarorganisationer. Vi ser tillgängliga paketlösningar som en del av ett socialt hållbart post- och leveranssystem.

Sammanfattningsvis – tillgänglighet lönar sig! 

Genom att utgå från etablerade standarder som WCAG 2.1 och EN 301 549 skapar ni paketboxar som fungerar för alla. Det stärker både affären och samhället i stort. Börja med att lyssna på användarna – och bygg lösningar som inkluderar alla.

 

Sidan uppdaterades: