Så skapas byggnadsförteckningen

Vi får inte tilldela bredbandsstöd till områden där det redan finns utbyggnadsplaner, befintligt nät eller upptagningsområden för efteranslutningar. 

Byggnadsförteckningen är till för aktörer som ansöker om bredbandsstöd. När det är dags att ansöka finns byggnadsförteckningen i PTS portal.
PTS portal

Vi kvalitetssäkrar tillsammans

Att sammanställa byggnadsförteckningen är ett omfattande arbete. Flera aktörer bidrar genom att rapportera in uppgifter till PTS i olika processer. PTS granskar informationen och gör även egna manuella kontroller.

Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen (MTBBK)

PTS kartlägger varje år geografisk tillgång till fast och mobil bredbandsinfrastruktur, genom den så kallade Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen (MTBBK).

• Nätaktörer inom området elektronisk kommunikation bidrar med data och fakta. Syftet är att få en geografisk översikt av bredbandsinfrastrukturen i Sverige. Nätaktörernas bidrag är avgörande för att PTS ska få en så korrekt bild av verkligheten som möjligt. Därför är det obligatoriskt att svara, så kallad uppgiftsplikt.
• Data som rapporteras in ligger till grund för byggnadsförteckningen.
• PTS filtrerar sedan bort de byggnader som inte uppfyller krav i olika regelverk som myndigheten behöver följa vid tilldelning av bredbandsstöd.

Regionernas roll

Vi samverkar med regionerna genom ett nära samarbete med de regionala bredbandskoordinatorerna.

• Regionerna har lokalkännedom om befintlig och planerad utbyggnad samt om andra utdelade stöd till bredbandsutbyggnad. De genomför tillsammans med regionala och lokala aktörer ett arbete med att kvalitetssäkra byggnadsförteckningen. Regionala och lokala aktörer kan exempelvis vara kommuner och nätbyggare. PTS uppmuntrar även samverkan med Länsstyrelsen i länet, som administrerar Landsbygdsprogrammet.
• Under kvalitetssäkringen kan regionerna föreslå att byggnader ska tas bort och/eller läggas till i byggnadsförteckningen.
• Syftet med kvalitetssäkringen är att säkerställa att stödberättigade byggnader inkluderas.
• I ett senare steg väljer regionerna ut de byggnader som de anser är mest prioriterade för bredbandsstöd, utifrån deras kunskap om regionala förutsättningar och som är av betydelse för lokal och regional utveckling. Utbyggnadsprojekt som inkluderar prioriterade byggnader får en konkurrensfördel när PTS rangordnar och granskar vilka projekt som ska tilldelas bredbandsstöd.
• Syftet med regionala prioriteringar är att styra den stödfinansierade utbyggnaden mot byggnader som anses extra viktiga att nå ur ett regionalt perspektiv.
• Det är möjligt att prioritera 30 procent av de byggnader med hushåll och arbets­ställen som ingår i regionens byggnadsförteckning. Även fritidshus ingår i PTS byggnadsförteckning och kan inkluderas i utbyggnadsprojekt. Fritidshus får inte markeras som prioriterade byggnader.

Nätaktörernas roll i offentligt samråd

För att ytterligare kvalitetssäkra byggandsförteckningen genomför vi ett så kallat offentligt samråd.

• Här har nätaktörerna återigen en roll. De kan lämna upplysningar om byggnader som ska tas bort i byggnadsförteckningen.
• Nätaktörerna bidrar till att byggnadsförteckningen förfinas ytterligare.

PTS bedömning

PTS jämför och granskar information från MTBBK och aktörerna. Vi gör uppskattningar och manuella kontroller av inkomna svar. Vi beslutar sedan om vilka byggnader som ska ingå i den slutliga versionen av byggnadsförteckningen.

När ansökan av PTS bredbandsstöd öppnar i maj finns byggnadsförteckningen i PTS portal. 
Bredbandsstöd 2024 

Så många byggnader har PTS delat ut bredbandsstöd till sedan år 2020.
Fakta – PTS bredbandsstöd 

Ibland kan bredbandsstöd behöva betalas tillbaka.
Uppföljning och kontroll av PTS bredbandsstöd