Så skapas byggnadsförteckningen

Flera aktörer förutom PTS bidrar i arbetet med att ta fram byggnadsförteckningen. PTS arbetar ständigt med att utveckla arbetet för att förbättra kvaliteten på datat.

Med gemensamt arbete skapar vi en byggnadsförteckning som ger goda förutsättningar för framtida bredbandsutbyggnad med statligt stöd.

PTS får inte tilldela bredbandsstöd till områden där det redan finns utbyggnadsplaner, befintligt nät eller upptagningsområden för efteranslutningar med tekniker som medger hastigheter över 100 mbit/sekund.

Byggnadsförteckningen är till för stödsökande som ansöker om bredbandsstöd. När det är dags att börja ansöka i maj månad, finns den slutliga versionen av byggnadsförteckningen i PTS portal.  

PTS portal

Minst tre versioner av byggnadsförteckningen tas fram under perioden januari till slutet av mars. Den fjärde och slutliga versionen kommer i maj och ingår då som vanligt i utlysningsunderlaget för bredbandsstöd 2026.

Vi kvalitetssäkrar tillsammans

Att sammanställa den helt slutliga versionen av byggnadsförteckningen är ett omfattande arbete. Flera aktörer bidrar då de rapporterar in uppgifter till PTS i olika processer inför de olika versionerna av byggnadsförteckningen.

PTS håller i arbetet och granskar informationen och gör även egna manuella kontroller.

Bredbandsstöd 2026

Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen (MTBBK)

PTS genomför årligen en geografisk kartläggning över tillgången till fast och mobil bredbandsinfrastruktur samt mobila taltjänster, genom den så kallade Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen (MTBBK). Kartläggningen visar vilka områden som har respektive saknar bredband. 

Syftet är att få en geografisk översikt av bredbandsinfrastrukturen i Sverige. Nätaktörernas bidrag är avgörande för att PTS ska få en korrekt bild av verkligheten.

Nätaktörer inom området elektronisk kommunikation lämnar in information till PTS. Det är obligatoriskt att svara eftersom det är uppgiftsskyldighet som gäller.

Data som rapporteras in ligger till grund för byggnadsförteckningen inom bredbandsstödet.

PTS filtrerar sedan bort de byggnader som inte uppfyller kraven i de regelverk som myndigheten behöver följa vid tilldelning av bredbandsstöd.  

PTS Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning | PTS

Mobiltäckning och bredband

Regionernas roll i kvalitetssäkringen (KVS)

PTS samverkar med regionerna där vi samarbetar nära med de regionala bredbandskoordinatorerna.

Regionerna har lokalkännedom om befintlig och planerad bredbandsutbyggnad. De vet också om vilka andra stöd som regionen eventuellt tilldelats för bredbandsutbyggnad.

De regionala bredbandskoordinatorerna genomför tillsammans med regionala och lokala aktörer ett arbete med att kvalitetssäkra byggnadsförteckningen. Regionala och lokala aktörer kan till exempel vara kommuner och nätbyggare.

PTS uppmuntrar även samverkan med Länsstyrelsen i länet, som administrerar Landsbygdsprogrammet.

Under kvalitetssäkringen kan regionerna föreslå att byggnader ska läggas till och/eller tas bort i byggnadsförteckningen.

Från 2026 – fördjupad och breddad kvalitetssäkring

Från tilldelningsår 2026 av bredbandsstöd gör vi en fördjupad och breddad kvalitetssäkring. Dialog, samarbete och informationsutbyte mellan alla involverade är i fokus.  

Den fördjupade kvalitetssäkringen som genomförs under 2026 består av följande moment:

• Respektive region granskar den första versionen av byggnadsförteckningen och lämnar förslag på lägg till och/eller ta bort byggnader från byggnadsförteckningen.
• PTS handlägger svaren som har kommit in.
• PTS bjuder in varje region enskilt till dialogmöten för att presentera de preliminära bedömningar som PTS har gjort.
• Regionen får möjlighet att komplettera bedömningarna med ytterligare detaljer i dialog med sina lokala nätverk. Regionen återkommer till PTS med sina synpunkter och argument.
• Dialogen fortsätter mellan regionen och PTS.
• PTS handlägger och gör slutliga bedömningar avseende processen kvalitetssäkring.

Syftet med kvalitetssäkringen är att säkerställa att stödberättigade byggnader inkluderas och byggnader som inte är stödberättigade exkluderas från byggnadsförteckningen.

PTS måste säkerställa att byggnadsförteckningen innehåller rätt byggnader vid start av ansökningsförfarandet i maj. Byggnaderna måste vara berättigade till bredbandsstöd.  

Nätaktörer har tillgång till en preliminär byggnadsförteckning under kvalitetssäkringen

Nytt för 2026 års byggnadsförteckning är att alla aktörer som har tillgång till PTS portal, får möjlighet att ta del av den preliminära versionen av byggnadsförteckningen under kvalitetssäkringen.

Som aktör kan du då tidigt i processen se var potentiella stödberättigade byggnader finns.

Observera att det är en preliminär version av byggnadsförteckningen som kommer att genomgå både kvalitetssäkring och offentligt samråd. Behöver du lämna synpunkter på den preliminära versionen, ska i första hand bredbandskoordinatorn i respektive region kontaktas. Det är regionen som skickar ett samlat svar till PTS. 

Nätaktörernas roll i offentligt samråd

För att ytterligare kvalitetssäkra byggnadsförteckningen görs ett offentligt samråd.

Här har nätaktörerna återigen en roll. De kan lämna upplysningar om byggnader som ska tas bort i byggnadsförteckningen.

Nätaktörerna bidrar till att byggnadsförteckningen förfinas ytterligare.

Specifik information om offentligt samråd för bredbandsstödet år 2026

Alla aktörer i Sverige är välkomna att delta i PTS offentliga samråd inför årets utlysning av bredbandsstöd 2026. Det offentliga samrådet pågår under perioden 24 mars – 23 april 2026. Ni aktörer lämnar synpunkter på PTS bredbandsstöd och rapporterar om bredbandsutbyggnaden i Sverige.

PTS uppmuntrar dig som aktör att se över din organisations verksamhetsområden i byggnadsförteckningen för PTS bredbandsstöd och rapportera nuvarande lägesbild i PTS portal. Det går även att lämna synpunkter på huvuddragen för PTS bredbandsstöd. I PTS portal finns det allmän information och instruktioner. Har du inte en inloggning till PTS portal, ansöker du om en användare.

Om uppgifter saknas eller är felaktiga finns det risk att stöd riktas till områden där utbyggnad redan planeras, eller att berättigade byggnader faller bort.

Därför uppmanar PTS alla aktörer att delta aktivt i det offentliga samrådet.

PTS är ansvarig myndighet för ett nationellt bredbandsstöd. Syftet med det offentliga samrådet är att informera aktörer om huvuddragen för PTS bredbandsstöd. Byggnadsförteckningen är en del av PTS utlysningsunderlag och visar var det är möjligt att söka PTS bredbandsstöd (hushåll, arbetsställen och fritidshus).

Varför ett offentligt samråd – det räcker väl med att ha rapporterat i PTS Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning (MTBBK)?

PTS har krav i enlighet med gruppundantagsförordningen (GBER), artikel 52.3b att hålla ett offentligt samråd inför varje utlysning av PTS bredbandsstöd. I artikel 52.5b står det hur det offentliga samrådet ska genomföras.

Du undrar säkert varför du ska rapportera en gång till eftersom du i höstas rapporterade i MTBBK.

Varje höst genomförs MTBBK, med begäran till aktörer inom området elektronisk kommunikation. Syftet med MTBBK är att få en bild över Sveriges bredbandsinfrastruktur.  

PTS Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning

Data som rapporteras in under MTBBK är basen för arbetet med att ta fram byggnadsförteckningen för PTS bredbandsstöd. Status för byggnaderna som ni rapporterade i MTBBK kan ha förändrats sedan dess. Byggnadsförteckningen i PTS bredbandsstöd är i behov av aktuell data.

Genom att ni rapporterar i det offentliga samrådet får PTS information om aktuell status för just de enskilda byggnader som föreslagits ingå i årets byggnadsförteckning. Er rapportering utgör en viktig fas i framtagandet av byggnadsförteckningen då PTS kan säkerställa på byggnadsnivå att det inte finns bredbandsinfrastruktur eller planerad utbyggnad de närmaste tre åren fram till 2029-12-31.

Vad händer efter det offentliga samrådet?

Nästa steg efter det offentliga samrådet är att PTS tar hänsyn till inkomna nya uppgifter och fortsätter med att kvalitetssäkra byggnadsförteckningen.

Den 12 maj 2026 kommer det att finnas en slutgiltig byggnadsförteckning som ingår i utlysningen av bredbandsstöd tilldelningsår 2026.

Så skapas byggnadsförteckningen

Vad är ett offentligt samråd inom PTS bredbandsstöd?

I ett offentligt samråd informeras aktörer om huvuddragen för PTS bredbandsstöd 2026 och den preliminära byggnadsförteckningen som finns i PTS portal. Aktörer har möjlighet att rapportera synpunkter på båda underlagen.

Så här kontrollerar du data i byggnadsförteckningen i PTS portal – offentligt samråd

Gå in i PTS portal.

PTS portal

Logga in eller ansök om inloggning.

Skapa ett ärende så kan du sedan ta del av byggnadsförteckningen.

Ladda ner bilagorna till offentligt samråd.

Ladda ner byggnadsförteckningen.

Skicka in ditt svar.  

Att tänka på när ni verifierar data i det offentliga samrådet

Ni uppmanas att kontrollera och meddela PTS om det finns byggnader i byggnadsförteckningen som redan har tillgång till nät med en nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/s under befintliga högtrafikförhållanden (tröskelhastighet) eller planerar att bygga sådant nät till och med 2029-12-31.

Fibernät eller radiobaserade lösningar (under vissa förutsättningar) är tekniker som PTS i dagsläget anser uppfyller kraven. Ni ska även kontrollera om det finns byggnader som redan har tillgång till nät som genom en marginell investering kan uppgraderas till att tillhandahålla en nedladdningshastighet om minst 1 Gbit/s under höghastighetsförhållanden. PTS har bedömt att DOCSIS utgör sådant uppgraderingsbart nät.

Ni ska även se över era upptagningsområden för efteranslutningar. Om det finns byggnader i byggnadsförteckningen som kan efteranslutas till en skälig anslutningsavgift (högst 40 000 kronor), rapportera det i PTS portal.

Det är byggnadens UUID som ni arbetar med i det offentliga samrådet

Om det finns byggnader i byggnadsförteckningen som ingår i era redan befintliga eller planerade utbyggnadsprojekt eller inom upptagningsområden för efteranslutningar ska ni rapportera det på byggnadsnivå. Det är byggnadens UUID som ligger i byggnadsförteckningen. Adressplats-UUID och fastighets-UUID godkänns inte.

I PTS portal finns en bilaga med koppling mellan byggnads-UUID (som PTS använder för byggnadsförteckningen) och adresser och adressplats-UUID (som PTS använder i Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen). Det förenklar kopplingen av uppgifter från aktörer som eventuellt inte använder byggnads-UUID.  

Vägledning och instruktioner om offentliga samrådet finns i PTS portal  

För mer detaljerad vägledning om PTS portal, se instruktioner under rubriken PTS bilagor till offentligt samråd.

PTS portal

Har du frågor om det offentliga samrådet?  

Du kan skapa ett supportärende i PTS portal eller kontakta avdelningen för bredbandsstöd via mejl: bredbandsstod@pts.se.  

PTS gör bedömningar och beslutar om byggnadsförteckningen

PTS gör bedömningar utifrån inkomna svar från alla aktörer involverade i kvalitetssäkringen (KVS) och i det offentliga samrådet. Varje enskilt svar går vi igenom. Vi jämför gentemot MTBBK och vi gör egna manuella kontroller. Sedan beslutar vi vilka byggnader som ska ingå i den slutliga versionen av byggnadsförteckningen.

Steg för steg - från MTBBK till slutlig byggnadsförteckning inom bredbandsstödet

Se steg för steg de olika faserna. Hur det går till från det att Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen (MTBBK) genomförs tills dess att det finns en byggnadsförteckning som används inom bredbandsstödet.

Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen (MTBBK)

Data från cirka 900 aktörer verksamma i Sverige.

Kartläggning på adressnivå för fast och trådlös teknik

De här teknikerna kartläggs med specificering av hastighet: fiber, kabel-tv-nät, radiobaserade lösningar, mobilt bredband och satellit.

PTS kopplar samman uppgifterna till Lantmäteriets adress- och byggnadsregister

Uppgifterna publiceras på PTS Statistikportal och i Bredbandskartan.

Fas 1 – datainsamling och skattningar

Nu ska version 1 av byggnadsförteckningen arbetas fram.

1. Adressatta byggnader med hushåll, arbetsställen, fritidshus och allmänna samlingslokaler.
Byggnader inkluderas i byggnadsförteckningen.

2. Byggnader i områden med kommersiella förutsättningar för bredbandsinfrastruktur. Byggnader i tätort med fler än 5000 invånare och hög tillgänglighet.
Byggnader exkluderas från byggnadsförteckningen.

3. Byggnader med tillgång till 100 Mbit/s.
Från källan MTBBK ser vi vilka byggnader som redan är anslutna, kan anslutas för upp till totalt 40 000 kronor eller som omfattas av planerad utbyggnad.
Även från källan användargenererad data ser vi vilka byggnader som har tillgång till bredbandsinfrastruktur.
Byggnader exkluderas från byggnadsförteckningen.

4. Byggnader med redan statligt stöd från PTS, Landsbygdsprogrammet, ERUF.
Byggnader exkluderas från byggnadsförteckningen.

5. Återkrävda byggnader som inte byggts, är möjliga att efteransluta eller planeras byggas.
Byggnader inkluderas i byggnadsförteckningen.

6. Skattning för att hantera svarsbortfall från MTBBK. Uppskattning av aktörers upptagningsområden.
Byggnader exkluderas från byggnadsförteckningen.

7. Automatiska borttag av byggnader som ligger inom 75 meter från byggnader med tillgång till 100 Mbit/s: (redan anslutna, omfattas av planerad utbyggnad kommersiellt eller med statligt stöd).
Byggnader exkluderas från byggnadsförteckningen.

=byggnadsförteckning version 1 är nu färdig.

Fas 2 – kvalitetssäkring

Nu ska version 2 av byggnadsförteckningen arbetas fram.

8. Byggnadsförteckningen kvalitetssäkras tillsammans med regionerna. PTS handlägger inkomna förslag.
Byggnader inkluderas i byggnadsförteckningen.
Byggnader exkluderas från byggnadsförteckningen.

9. Byggnader med tillgång till 100 Mbit/s enligt nya uppgifter på grund av sena svar i MTBBK.
Byggnader exkluderas från byggnadsförteckningen.

10. Automatiska borttag av byggnader som ligger inom 75 meter från byggnader med tillgång till 100 Mbit/s enligt nya uppgifter om fiberanslutningar från MTBBK och kvalitetssäkringen av byggnadsförteckningen.
Byggnader exkluderas från byggnadsförteckningen.

11. Återkrävda byggnader som inte byggts, är möjliga att efteransluta eller planeras byggas.
Byggnader inkluderas i byggnadsförteckningen.

=byggnadsförteckning version 2 är nu färdig.

Fas 3 – offentligt samråd

Nu ska version 3 av byggnadsförteckningen arbetas fram.

12. Byggnadsförteckning kvalitetssäkras av nätaktörer. PTS handlägger inkomna förslag.
Byggnader exkluderas från byggnadsförteckningen.

13. Automatiska borttag av byggnader som ligger inom 75 meter från byggnader med tillgång till 100 Mbit/s enligt nya uppgifter om fiberanslutningar från det offentliga samrådet.
Byggnader exkluderas från byggnadsförteckningen.

14. Kontroll mot Lantmäteriets byggnadsregister genomförs för att säkerställa att byggnader fortfarande finns i registret.
Byggnader exkluderas från byggnadsförteckningen.

=Byggnadsförteckning version 3 är nu färdig.

UTLYSNING

15. Nu ska den slutliga versionen av byggnadsförteckningen beslutas.

Slutlig version (byggnadsförteckning version 4) är nu klar för utlysningen

=Byggnadsförteckning slutlig Version 4 är nu färdig.

Annan fakta

När ansökan av PTS bredbandsstöd öppnar i maj finns den slutliga versionen av byggnadsförteckningen i PTS portal.   
Bredbandsstöd 2026

Så många byggnader har PTS delat ut bredbandsstöd till sedan år 2020.
Fakta – PTS bredbandsstöd 

I Ibland kan bredbandsstöd behöva betalas tillbaka. Om det finns byggnader som felaktigt varit med i byggnadsförteckningen och tilldelats stöd behöver vi få reda på vilka byggnader det är så att vi kan begära att stödmottagaren återbetalar pengarna.
Uppföljning och kontroll av PTS bredbandsstöd

Regionala prioriteringar utgår

Under perioden 2021-2025 av bredbandstödet fanns det regionala prioriteringar i arbetet med att ta fram byggnadsförteckningen.

Syftet med regionala prioriteringar var att styra den stödfinansierade utbyggnaden mot byggnader som anses extra viktiga att nå ur ett regionalt perspektiv. Det var möjligt att prioritera 30 procent av de byggnader med hushåll och arbets­ställen som ingick i regionens byggnadsförteckning. Även fritidshus ingick i PTS byggnadsförteckning och kunde inkluderas i utbyggnadsprojekt. Fritidshus fick inte markeras som prioriterade byggnader.

Under åren som bredbandsstödet tilldelats har åtskilliga förändringar genomförts för att rätt byggnader ska finnas i byggnadsförteckningen. Största förändringen från år 2026 blir att regionala prioriteringar utgår till förmån för en fördjupad och breddad kvalitetssäkring.

PTS måste säkerställa att byggnadsförteckningen innehåller rätt byggnader vid start av ansökningsförfarandet. Byggnaderna måste vara berättigade till bredbandsstöd.

Den fördjupade och breddade kvalitetssäkringen kommer även att leda till minskad risk för att behöva återkräva pengar för byggnader som inte skulle ha funnits i byggnadsförteckningen.