Bredbandsstöd 2025

Titta ordentligt på exemplen på nätkartor – även det exempel som inte uppfyller våra krav. Brister i nätkartorna är mycket vanliga och kan leda till att projektet inte tilldelas stöd.

I PTS portal finns exempel på hur en korrekt nätkarta och symbolförteckning kan utformas. Där finns också exempel på en nätkarta som inte uppfyller kraven. Det är i PTS portal obligatoriskt att ta del av exemplen innan en nätöversikt kan laddas upp. Det här kommer att göra det lättare att göra rätt från början.

Själva designen har ändrats med nya symboler och fler nätkartor. Det finns ett separat blad med en övergripande översikt av de olika nätkartorna. 

Om nätkarta och symbolförteckning

Till ansökan ska en preliminär nätkarta bifogas. Syftet med den preliminära nätkartan är att ge en överblick av utbyggnadsprojektet, nyttjande av befintlig och planerad infrastruktur samt läge/avstånd i förhållande till närmast möjliga befintlig nod/noder.

Den preliminära nätkartan ska ha symbolförteckning, god upplösning och tydligt visa:

• aktiv nod/noder i befintligt fast bredbandsnät, se avsnitt 7.10 i Anvisningar och förutsättningar för PTS bredbandsstöd 2025,
• hyrda förbindelser,
• befintligt fast bredbandsnät (inklusive infrastruktur som fått stöd inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden [ERUF] om det utgör en del av utbyggnadsprojektet),
• preliminära nya sträckor,
• samt de stödberättigade byggnader som ingår i utbyggnadsprojektet.

Om antalet byggnader är för stort eller byggnaderna är för spridda för att tydligt framgå i en bild ska ni dela upp området i flera bilder. Varje bild ska ha ett eget indexnummer och en numrerad översiktsbild över dessa delar ska bifogas.

Om det saknas sträckor i nätkartan utgår PTS från att det kommer behöva hyras/köpas kapacitet från annan aktör. I dessa fall ska det framgå av de övriga ansökningshandlingarna i er ansökan hur detta kan lösas.  

Det underlättar i år att formatet för att lämna in koordinater för noder i PTS portal är låst till SWEREF 99 TM.

Det blir då enklare att fylla i koordinaterna i noderna. Systemet säger ifrån om du råkat ange en koordinat som inte ligger i Sverige. Du blir i så fall ombedd att kontrollera siffrorna du har skrivit in.  

För att förenkla arbetet med byggnadsförteckningen finns det nu en bilaga som visar kopplingen mellan byggnads-uuid, adresser och adressplats-uuid. Byggnads-uuid använder PTS för byggnadsförteckningen.

Det går att söka efter en adress i dokumentet och få reda på vilket byggnads-uuid adressen har. I PTS portal under rubriken bilagor finns uppgifterna.

Det här har efterfrågats av stödsökande som inte använder byggnads-uuid och bilagan har som syfte att underlätta. Observera att det kan finnas dubbletter eftersom ett byggnads-uuid kan ha flera adressplats-uuid:s.

Det finns två typer av fullmakter kopplade till PTS portal. Det här har vi gjort med fullmakterna inför 2025 års bredbandsstöd:

• Skapat en ny fullmakt för stödsökande som ska ansöka om bredbandsstöd. Stödsökande kan även använda ett eget skapat dokument, men i mallen framgår det vilken information som PTS behöver få in.
• Reviderat fullmakten för inloggningsuppgifter i PTS portal.

Innan det blir en byggnadsförteckning samverkar PTS med olika aktörer under tre förberedande delprocesser: kvalitetssäkring, offentligt samråd och regionala prioriteringar.

Avstämningar och samarbete har även skett med Jordbruksverket och Tillväxtverket, i syfte att förhindra dubbelfinansiering.

PTS har också tillfört ytterligare kontroller via uppgifter från andra källor än Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen (MTBBK).

Som komplement har PTS tekniskt sakkunniga med kompetens inom teknik och utbyggnad av fiber genomfört okulär kontroll.

Tilldelningsår 2025 är allmänna samlingslokaler inkluderade i byggnadsförteckningen, de ingår i kategorin som kallas arbetsställen i byggnadsförteckningen. 

Uppgifterna kommer från Lantmäteriets fastighetsregister och från data från organisationerna Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets Hus och Parker och Våra Gårdar.

I ansökningsformuläret i PTS portal har vi gjort om vissa saker. Det ska vara enklare att göra rätt från början. Det minskar antalet kompletteringar för er stödsökande:

• Organisationsnumret ska det vara lättare att skriva in rätt.
• Hjälp finns så att bank-eller plusgirokonto får rätt format.
• Verklig huvudman och upphandlande myndighet kan stödsökande fylla i på ett strukturerat sätt    

Delutbetalning 1 sker vid beslut om tilldelning av stöd. Ingen särskild rapportering behövs.

3,55 procent av totalt beviljat stöd för projektet. Utbetalningen sker i samband med att PTS beslutar att bevilja utbyggnadsprojektet stöd, senast den 31 december 2025.  

5 maj 2026 är sista dag att utföra det som står i villkoren för 2025 års bredbandsstöd för att erhålla delutbetalning 2.

19,17 procent av totalt beviljat stöd för projektet. Utbetalningen sker senast den 31 december 2026.

5 maj 2027 är sista dag att utföra det som står i villkoren för 2025 års bredbandsstöd för att erhålla delutbetalning 3.

35,86 procent av totalt beviljat stöd för projektet. Utbetalningen sker senast den 31 december 2027.

5 maj 2028 är sista dag att utföra det som står i villkoren för 2025 års bredbandsstöd för att erhålla delutbetalning 4.

24,73 procent av totalt beviljat stöd för projektet. Utbetalningen sker senast den 31 december 2028.

För delutbetalning 5 ska stödmottagaren ge in en teknisk och en ekonomisk slutrapport i enlighet med §§ 40 och 41.

En förutsättning för att delutbetalningen ska göras är att PTS har godkänt båda slutrapporterna.

16,69 procent av totalt beviljat stöd för projektet. Utbetalningen sker senast den 31 december 2029.

Data från Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen (MTBBK)

Byggnadsförteckningen baseras på data från MTBBK.

Data rapporterades in främst under oktober, men PTS hämtar fortfarande in data från några aktörer. PTS bearbetar data och delar av den är sedan underlag till byggnadsförteckningen som används i bredbandsstödet.

Kvalitetssäkring av byggnadsförteckningen
Det är bredbandskoordinatorerna i regionerna som ansvarar för att lämna in data till PTS under den här perioden.

• Regionerna har lokalkännedom om befintlig och planerad utbyggnad samt om andra utdelade stöd till bredbandsutbyggnad. De genomför tillsammans med regionala och lokala aktörer ett arbete med att kvalitetssäkra byggnadsförteckningen. Regionala och lokala aktörer kan exempelvis vara kommuner och nätbyggare. PTS uppmuntrar även samverkan med Länsstyrelsen i länet, som administrerar Landsbygdsprogrammet.
• Under kvalitetssäkringen kan regionerna föreslå att byggnader ska tas bort och/eller läggas till i byggnadsförteckningen.
• Syftet med kvalitetssäkringen är att säkerställa att stödberättigade byggnader inkluderas.
•  

Offentligt samråd
Marknadens aktörer får möjlighet att rapportera till PTS om det redan finns planerade utbyggnadsplaner, befintligt nät eller upptagningsområden för efteranslutningar i områden där PTS avser att utlysa bredbandsstöd. Byggnader som felaktigt finns med kan tas bort.

Regionala prioriteringar
Det är bredbandskoordinatorerna i regionerna som ansvarar för att ge data till PTS under den här perioden.

• Regionerna väljer ut de byggnader som de anser är mest prioriterade för bredbandsstöd, utifrån deras kunskap om regionala förutsättningar och som är av betydelse för lokal och regional utveckling. Utbyggnadsprojekt som inkluderar prioriterade byggnader får en konkurrensfördel när PTS rangordnar och granskar vilka projekt som ska tilldelas bredbandsstöd.
• Syftet med regionala prioriteringar är att styra den stödfinansierade utbyggnaden mot byggnader som anses extra viktiga att nå ur ett regionalt perspektiv.
• Det är möjligt att prioritera 30 procent av de byggnader med hushåll och arbets­ställen som ingår i regionens byggnadsförteckning. Även fritidshus ingår i PTS byggnadsförteckning och kan inkluderas i utbyggnadsprojekt. Fritidshus får inte markeras som prioriterade byggnader.

Utlysning år 2025
PTS öppnar för årets ansökningar om bredbandsstöd. Då finns alla underlag som är till hjälp då du ska ansöka. Den 15 maj kommer ni kunna ta del av utlysningsunderlaget för år 2025. 

• Byggnadsförteckning år 2025
• Anvisningar 2025
• PTS villkor 2025
• Frågor och svar inne i PTS portal pågår 15 maj - 13 augusti

Du gör själva ansökan i PTS portal.

Innan du skickar in ansökan, dubbelkolla att innehållet är korrekt.

Du får inte ändra något i ansökan efter sista dag för ansökan, dvs. efter den 27 augusti 2025.

Från slutet av augusti kan PTS se ansökningarna och börja handlägga dem. 

Beslut om tilldelning av bredbandsstöd 2025 kommer i slutet av november 2025.

Vi följer upp och kontrollerar alla projekt som har tilldelats bredbandsstöd. 

Det är olika datum beroende på vilket år aktören har fått bredbandsstöd.