Till innehållet

Digital inkludering

Rapporterna Svenskarna och internet 2023

Rapporterna Svenskarna och internet 2023 belyser digital delaktighet och digitala hinder som personer med funktionsnedsättning möter i Sverige idag. De är framtagna av Begripsam i samarbete med Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Region Dalarna.

Denna kunskapssammanställning bygger på rapporter från undersökningen "Svenskarna med funktionsnedsättning och internet”, förkortat SMFOI, åren 2023. Undersökningen är ett forskningssamarbete mellan Begripsam och Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Region Dalarna. Rapporterna beskriver hur personer med funktionsnedsättning använder internet och digital teknik i Sverige idag och belyser skillnader mellan användargrupper.

Rapporten visar att personer med funktionsnedsättning fortfarande möter betydande hinder i det digitala samhället, trots att vissa skillnader i internetanvändning har minskat. Särskilt svårt är komplexa tjänster som kräver BankID, betalningar eller flera steg för att genomföra ärenden.

Många upplever även otrygghet på nätet och är mer utsatta för bedrägerier och kapade lösenord. Appar beskrivs ofta som mindre tillgängliga än webbsidor, särskilt för personer med kognitiva eller synrelaterade funktionsnedsättningar. Rapporten betonar därför behovet av bättre tillgänglighet och att personer med funktionsnedsättning involveras direkt i utveckling och testning av digitala tjänster för att säkerställa att de fungerar för alla användare.

Fem viktiga slutsatser

  • Komplexa tjänster skapar stora hinder, särskilt vid identifiering och betalning.

  • Personer med funktionsnedsättning är mer utsatta för digital brottslighet.

  • Appar har sämre tillgänglighet än webbsidor.

  • Brist på anpassning till hjälpmedel och kognitiva behov försvårar användning.

  • Sociala medier ger delaktighet men tillgängligheten är begränsad.

Fem lösningsförslag för ökad digital inkludering

  • Involvera extremanvändare i designprocesser.

  • Stärk utbildningsinsatser för digital kompetens.

  • Lagstadga teknisk tillgänglighet i tjänster.

  • Erbjud stödpersoner för digitala ärenden.

  • Utveckla säkra och tillgängliga legitimationer och alternativa inloggningssätt.

Rapporten visar att personer med funktionsnedsättning generellt har sämre tillgång till datorer och smarta telefoner än personer utan funktionsnedsättning, medan vissa ur grupper använder just surfplattor i högre utsträckning. Särskilt personer med intellektuella och kommunikativa svårigheter har begränsad tillgång till digital utrustning, vilket riskerar att öka det digitala utanförskapet.

Samtidigt framgår att många hjälpmedelsfunktioner, som talsyntes och tal-till-text, används i låg utsträckning trots stora behov. Rapporten pekar på att bristande kunskap, otillräckligt stöd och avsaknad av utbildning gör att många inte får full nytta av de hjälpmedel och funktioner som redan finns inbyggda i dagens teknik.

Fem viktiga slutsatser

  • Ojämn tillgång till teknik.

  • Kunskapsbrist om hjälpmedelsfunktioner.

  • Digitalt utanförskap ökar.

  • Brist på samhällsstöd för digitala hjälpmedel.

  • Behov av utbildning, information och stödorganisationer.

Fem lösningsförslag

  • Involvera extremanvändare i utveckling.

  • Stärk utbildningsinsatser.

  • Lagstadga teknisk tillgänglighet.

  • Erbjud stödpersoner för digitala ärenden.

  • Utveckla säkra och tillgängliga legitimationer och alternativa lösningar.

Rapporten visar att personer med funktionsnedsättning ofta känner större otrygghet på internet och löper högre risk att utsättas för bedrägerier, näthat, kapade lösenord och sexuella övergrepp online än personer utan funktionsnedsättning.

Många upplever att ansvaret för säkerheten har lagts på individen och att stöd från myndigheter, banker och samhälle är otillräckligt. Oro för bedrägerier gör att vissa begränsar sin internetanvändning, undviker att klicka på länkar eller helt avstår från vissa digitala tjänster. Rapporten lyfter också behovet av tydligare information, bättre stöd och ökad digital trygghet för att alla ska kunna delta i det digitala samhället på lika villkor.

Fem viktiga slutsatser

  • Högre utsatthet för digitala hot.

  • Ensamhet och ansvarsförskjutning ökar otryggheten.

  • Digital rädsla minskar internetanvändning.

  • Svårförståeligt säkerhetsspråk.

  • Särskild sårbarhet bland kvinnor och personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Fem lösningsförslag

  • Utforma lättbegripliga guider och utbildningar.

  • Skapa stödcenter eller rådgivare för digitala incidenter.

  • Lagstifta tydligare säkerhetsansvar.

  • Erbjuda kostnadsfria verifierade säkerhetsverktyg.

  • Utveckla universellt utformade digitala tjänster.

Rapporten visar att personer i anpassad skola, daglig verksamhet och anpassat boende använder internet i stor utsträckning men ofta möter stora hinder i det digitala samhället. Många har svårt att använda viktiga tjänster som internetbank, vårdtjänster och biljettköp, och endast omkring fyra av tio har BankID. Många behöver hjälp av anhöriga för att använda internet, medan stödet från personal ofta är begränsat.

Rapporten visar också att grupperna löper större risk att utsättas för bedrägerier och andra kränkningar på nätet. Samtidigt används sociala medier och underhållningstjänster lika mycket eller mer än av personer utan funktionsnedsättning.

Fem viktiga slutsatser

  • Brist på e-legitimation och dess hinder.

  • Personalens brist på ansvar för digitalt stöd.

  • Hög digital otrygghet och utsatthet.

  • Praktiska tjänster är ofta otillgängliga.

  • Låg känsla av digital delaktighet.

Fem lösningsförslag

  • Lagändra för rätt till digitalt stöd inom LSS.

  • Skapa e-legitimation med ombudsfunktion.

  • Obligatorisk utbildning för personal.

  • Utveckla bildstödda digitala tjänster.

  • Säkerställ finansiering av hjälpmedel.

Rapporten visar att personer med funktionsnedsättning upplever en mycket lägre grad av digital delaktighet jämfört med kontrollgruppen personer utan funktionsnedsättning. Endast 54% av personer med funktionsnedsättning upplever att de fullt ut kan använda och ta del av digitala tjänster, jämfört med 72 procent i jämförelsegruppen utan funktionsnedsättning.

Många har svårt att använda e-legitimation, digitala betalningar, vårdtjänster och e-handel, och en större andel behöver regelbundet hjälp för att klara vardagliga digitala uppgifter. Samtidigt visar rapporten att personer med funktionsnedsättning använder sociala medier och digital underhållning i hög utsträckning, men att bristande tillgänglighet och stöd fortfarande riskerar att skapa digitalt utanförskap för vissa grupper.

Fem viktiga slutsatser

  • Lägre digital delaktighet.

  • E-legitimation skapar exkludering.

  • Stort behov av hjälp för digital användning.

  • Högre digital utsatthet.

  • Sociala medier används men hinder finns för nya plattformar.

Fem lösningsförslag

  • Gör e-legitimationer tillgängliga och användbara.

  • Inför e-legitimation med ombudsfunktion.

  • Utbilda personal och stödpersoner.

  • Utveckla tillgänglighetsstandarder även i privat sektor.

  • Subventionera modern utrustning till riskgrupper.

Uppdaterades: