Det centrala är att produkter och tjänster är tillgängliga.

Produkterna och tjänsterna måste göras tillgängliga

Det centrala här är förstås att produkterna och tjänsterna måste göras tillgängliga. Nyutveckling bör ske enligt principen om universell utformning, alltså utgå från hela den stora variationen av mänskliga förmågor och egenskaper.

Film om tillgänglighetskraven

Vad detta innebär i praktiken varierar mellan olika typer av produkter och tjänster. Inom varje kategori presenterar filmerna några konkreta exempel.

Fyra principer för tillgänglighet

Många av direktivets tillgänglighetskrav handlar om att webbplatser, appar, tjänster och funktioner av olika slag ska uppfylla följande fyra principer:

  • möjlig att uppfatta
  • hanterbar
  • begriplig
  • robust

Principerna är centrala i relevanta standarder för tillgänglighet. Inte minst Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll (WCAG) och den europeiska standarden EN301549 (tillgänglighetskrav för IKT-produkter och tjänster).

Vad innebär de fyra principerna?

  • Möjlig att uppfatta. Det handlar bland annat om textalternativ till bilder, undertexter och syntolkning till video och om kontraster.
  • Hanterbar. Det innebär bland annat att det ska gå att navigera med tangentbord.
  • Begriplig. Innebär till exempel att tydliga rubriker och felmeddelanden hjälper användare att undvika eller rätta till fel i formulär.
  • Robust. Innehåll ska fungera med många olika användarprogram – särskilt hjälpmedel (inte minst skärmläsare).

Hur kan de fyra principerna uppnås?

Enligt EU-direktivet kan kraven uppfyllas genom att följa harmoniserade standarder som motsvarar kraven i direktivets bilaga 1. Standarderna håller på att uppdateras för att helt motsvara kraven. Tills uppdateringen av standarderna är klar kan man använda de nuvarande som vägledning.

För de fyra principerna innebär detta EN301549 version 3.2.1 (pdf), som bygger på ca 50 kriterier från WCAG 2.1, samt ytterligare några som går utöver WCAG. Kriterierna finns sammanställda på svenska på webbriktlinjer.se.

En god idé är att även följa de nya krav som den 5 oktober 2023 blev en del av WCAG-standarden (WCAG 2.2)  Dessa krav kommer att finnas med i nästa version av EN301549.

Vilka hänvisningar finns i direktivet till de fyra principerna?

Sju av kraven på tjänster i tillgänglighetsdirektivets bilaga 1 gäller just att uppfylla de fyra principerna:

  • Elektronisk information om hur tjänster används (avsnitt III, punkt b, krav vii).
  • Webbplatser och appar som utgör tjänster (avsnitt III, punkt c).
  • Elektroniska programguider (avsnitt IV, punkt b, krav i).
  • Banktjänsters identifieringsmetoder, elektroniska. signaturer, säkerhetsfunktioner och betaltjänster (avsnitt V, punkt e, krav i).
  • E-böcker ska återge innehåll och vara kompatibelt med hjälpmedel enligt principerna (avsnitt IV, punkt f, krav iv).
  • E-handelstjänsters identifierings-, säkerhets- och betalningsfunktioner (avsnitt IV, punkt g, krav ii).
  • E-handelstjänsters identifieringsmetoder, elektroniska signaturer och betaltjänster (avsnitt IV, punkt g, krav iii).

De allmänna kraven finns även i bilaga 1 i Förordning om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (pdf).

Fördjupning kring krav och principer

  • I direktivets bilaga 1 räknas tillgänglighetskraven upp.
  • SOU 2021:44 presenterar de fyra principerna i avsnitt 6.1.1.

Tillgänglighetskrav för tjänster

Tjänster ska kunna användas av personer med funktionsnedsättning. Detta säkerställs genom att:

  • Eventuella produkter som används för att tillhandahålla tjänsten, ska uppfylla tillgänglighetskraven för produkter. Hemma-router är ett exempel på en produkt som används för att tillhandahålla en tjänst som omfattas av denna reglering (elektronisk kommunikation).
  • Det ska finnas information om hur tjänsten används, om den testats med hjälpmedel och på vilket sätt den är tillgänglig. Informationen i sig ska också vara tillgänglig.
  • Alla webbplatser och appar som utgör del av tjänsten ska vara tillgängliga.
  • Det finns även tillgänglighetskrav för stödtjänster – exempelvis kundtjänst och utbildningar.

Det finns även branschspecifika krav (kallas ibland krav på specifika tjänster) som träffar vissa tjänster – till exempel tillgänglighetskrav för banktjänster,  tillgänglighetskrav för e-handel och  tillgänglighetskrav för elektronisk kommunikation.

I direktivets bilaga 1 räknas allmänna krav på tjänster upp i avsnitt III.

Tillgänglighetskrav på webbplatser och appar

De som har jobbat med DOS-lagen – alltså digital offentlig service – kommer att känna igen sig, för det är samma fyra grundprinciper nu.

Gränssnitt och innehåll ska vara:

  • Möjligt att uppfatta
  • Hanterbart
  • Begripligt och
  • Robust

Det här är också de fyra principer som i standarden WCAG översätts till ca 50 kontrollpunkter som börjar bli ganska välkända hos oss som jobbar med webb. Den europeiska standarden EN301549 hänvisar bland annat till WCAG-kriterierna, och sannolikt kommer dessa att utgöra grunden även framöver.

Det handlar om att koda korrekt så att skärmarna kan läsas upp korrekt av skärmläsare, att vara tydlig med rubriker och sidtitlar, att ge tydliga instruktioner och felmeddelanden i formulär, och mycket annat.

Film om tillgänglighetskrav på webbplatser och appar

Fördjupning kring krav på webbplatser och appar

  • Standarderna WCAG och EN301549 beskrivs på webbriktlinjer.se. På samma webbplats finns även en uppräkning av de kriterier från de båda standarderna som anses relevanta för DOS-lagen.
  • I direktivets bilaga 1 beskrivs krav på webbplatser och appar. Bland annat står i avsnitt III punkt c att “Webbplatser, inklusive tillhörande nätapplikationer, och tjänster för mobila enheter, inklusive mobilappar, ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt genom att de görs uppfattningsbara, hanterbara, begripliga och robusta.”.
  • I statens offentliga utredning “Tillgänglighetsdirektivet 2021:44” finns bilaga 3 som innehåller uppskattningar av mängden arbete som kan komma att behövas. Bilagan diskuteras även i avsnitt 18.

Tillgänglighetskrav på produkter

Film om tillgänglighetskrav på produkter

Förenklad beskrivning av krav på användargränssnitt som gäller alla produkter som omfattas:

  • Eventuell kommunikation kan ske med mer än ett sinne. Exempelvis anvisningar i ljud- och textform eller taktila tecken.
  • Alternativ till tal. Om gränssnittet använder tal så erbjuds även exempelvis alternativ i form av text eller bilder.
  • Eventuell kommunikation kan ske med mer än ett sinne. Exempelvis anvisningar i ljud- och textform eller taktila tecken.
  • Alternativ till färger. Exempelvis kan text eller taktila symboler användas utöver färger.
  • Alternativ till ljudsignaler. Komplettera viktiga ljudsignaler med exempelvis text, bild eller lampor.
  • Extra kontrast för viktiga visuella element. Det finns exempel på automater som erbjuder högkontrastläge.
  • Flexibelt ljud. Främst avses att användaren ska kunna kontrollera ljudvolym, men det kan även gälla hastighet i uppläsning eller att kunna reducera ljudstörningar.
  • Finmotorisk tillgänglighet. Reglage ska vara tillräckligt stora och användaren ska inte behöva göra flera samtidiga rörelser.
  • Motorisk tillgänglighet. Det ska inte krävas betydande räckvidd eller styrka för att exempelvis komma åt och trycka ner knappar.
  • Orsaka inte epileptiska anfall med flimmer. Undvik sådant snabbt blinkande som kan orsaka anfall.
  • Skydda användarens privatliv. Exponera inte användares lösenord eller annan känslig information för andra, utan erbjud lösningar som exempelvis möjlighet att ansluta hörlurar.
  • Alternativ till biometri. Erbjud fler sätt att identifiera sig än bara en sorts biometri (till exempel fingeravtrycksläsare), så ökar sannolikheten att alla kan identifiera sig.
  • Tillräckligt med tid. Vissa användare behöver betydligt mer tid än genomsnittet. Utforma lösningar som alla hinner använda.
  • Interoperabilitet med hjälpmedel. Det kan till exempel innebära att en punktdisplay behöver kunna anslutas.

Andra krav på produkter

Det finns även krav på dokumentation som sitter på produkten eller som distribueras separat, krav på stödtjänster och branschspecifika krav.

Fördjupning kring krav på produkter

I direktivets bilaga 1 räknas dessa krav upp under avsnitt I punkt 2. Avsnitt III punkt a hänvisar till samma krav för produkter som används vid tillhandahållande av tjänster. Bankdosor är exempel på produkt som används för att tillhandahålla tjänst som omfattas av denna reglering. Hemma-router är ett annat exempel.

Tillgänglighetskrav på dokumentation

För instruktioner som sitter på produkter som visar hur de ska användas gäller bland annat att de måste vara möjliga att uppfatta (inte bara med ett sinne). De måste presenteras begripligt, och eventuell text måste vara läsbar (till exempel ha god kontrast).

De kraven gäller även för dokumentation som finns separat. Om du till exempel har en bruksanvisning på webben måste alla bilder ha alt-texter. Dokumentationen ska även beskriva både eventuella tillgänglighetsfunktioner och vilka hjälpmedel produkten testats med.

Det är till och med så att det finns tillgänglighetskrav för information som ges på förpackningar, om hanteringen av förpackningen.

Film om tillgänglighetskraven för dokumentation

Fördjupning för krav på dokumentation

  • I direktivets bilaga 1 räknas krav på dokumentation upp under avsnitt I punkt 1 (för produkter), avsnitt II (för produkters förpackningar) och avsnitt III punkt b (för tjänster).
  • Enligt genomförandebeslut C(2022)6456 om standardiseringsbegäran (bilaga 1) från EU-kommissionen ska det senast den 15 mars 2026 finnas en ny standard för tillgänglig (icke-digital) dokumentation av produkter som omfattas av direktivet. Tills dess att denna standard finns är det direktivets bilaga 1 som gäller.

Tillgänglighetskrav för stödtjänster

Stödtjänster är främst kundtjänst, men även till exempel utbildningar om de digitala tjänsterna och produkterna.

Film om tillgänglighetskrav för stödtjänster

Stödtjänster måste kunna informera om produktens eller tjänstens tillgänglighet och hur den fungerar med hjälpmedel.

Stödtjänsten ska kunna kontaktas via tillgängliga kommunikationssätt. Stödtjänstens digitala kanaler behöver förstås uppfylla tillgänglighetskraven för sådana kanaler, och det kan eventuellt även vara nödvändigt att personalen lär sig vad som gäller när de blir kontaktade via samtalsförmedlande tjänster (såsom teckenspråkstolk via bildtelefoni.net).

Fördjupning kring krav för stödtjänster

Formella krav

EU-direktivets bilaga 1 räknar upp de formella kraven, men lämnar en hel del utrymme för olika tolkningar. Tanken är att standarder ska vara lättare att tillämpa och dessutom kunna förändras vid behov.

Aktuella standarder

Följande standarder finns redan idag. Men var medveten om att de ska uppdateras för att fullt ut motsvara de formella kraven och kompletteras med fler standarder (om bland annat supporttjänster och produktinformation). Ni behöver alltså följa utvecklingen!

  • EN301549 v3.2.1 (pdf) täcker en stor del av de formella kraven på egenskaper hos produkter och tjänster. Standarden introduceras på webbriktlinjer.se, där det även finns en uppräkning av de kriterier som anses relevanta för DOS-lagen. Börja med att uppfylla de kriterierna om du ansvarar för digitala tjänster!
  • EN 17161:2019 tar upp hur vi kan arbeta med universell utformning. Den sammanfattas här.
  • EN 17210:2021 handlar om tillgänglighet i byggd miljö. Den kan köpas av SIS.

Fördjupning om tillgänglighetskrav

Sidan uppdaterades: