EU:s tillgänglighetsdirektiv
Mer tillgänglighet leder till ökad delaktighet, och förbättrar livet för många människor.
Direktivet ställer tillgänglighetskrav på produkter och tjänster och träder i kraft 28 juni 2025. Lagkraven gäller framför allt privat sektor, men påverkar även offentlig sektor.
Direktivet genomförs i Sverige genom lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet och förordningen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Det är hög tid att sätta sig in i de krav som ställs och vad du behöver göra för att uppfylla de nya kraven.
Det finns en 24 minuter lång film som ger dig en introduktion till direktivet. Du hittar också ett antal separata filmer och informationstexter som är anpassade till olika branscher och roller, som träffas av regleringen.
På de flesta delarna finns filmavsnitt och en sammanfattning i textformat.
Under rubriken fördjupningar har de flesta delarna även ytterligare information utöver filmen. Det kan till exempel vara:
- Länkar till information som nämns i filmen,
- ny information som inte fanns när filmen spelades in, och
- exempel och illustrationer.
Filmen om tillgänglighetsdirektivet
Hela filmen om tillgänglighetsdirektivet (Youtube - öppnas i nytt fönster)
Vad är syftet med tillgänglighetsdirektivet?
Syftet med tillgänglighetsdirektivet (Youtube - öppnas i nytt fönster)
Tillgänglighetsdirektivet har två syften:
- Bidra till EU:s inre marknad genom att samma krav ställs på tillgänglighet i produkter och tjänster inom hela EU.
- Att alla ska kunna använda digitala produkter och tjänster, även de som har någon form av funktionsnedsättning.
Funktionshinder kallas olika omständigheter i en människas omgivande miljö som skapar problem i vardagen.
Det förekommer bristande tillgänglighet i digitala tjänster och produkter. I filmen räknar vi upp några exempel på hinder:
- När det inte finns förstoring av text på skärm. Drabbar personer med nedsatt syn.
- Digitala gränssnitt som inte går att hantera med tangentbord. Drabbar personer som inte kan använda mus eller pekskärm.
- Onödigt komplicerad eller otydlig information. Drabbar många. Särskilt personer med begränsad kognitiv förmåga.
- Nödvändig information om tillgänglighet saknas. Drabbar användare med funktionsnedsättning. Ibland direkt i interaktionen, ibland senare.
- Automat som bara har pekskärm för exempelvis inmatning av pin-kod. Drabbar den som inte kan se skärmen.
Produkter och tjänster som berörs
Film om produkter och tjänster som berörs (Youtube - öppnas i nytt fönster)
Många olika aktörer berörs och avgörande är vilken typ av produkt eller tjänst ni tillhandahåller. Konsumenttjänster och produkter som omfattas är:
Elektroniska kommunikationstjänster, som till exempel:
- Uppkoppling & abonnemang
- Telefonsamtal
- E-post
- Sms
- Chatt
- Videosamtalstjänster
Tjänster som ger åtkomst till medietjänster såsom:
- Play-tjänster
- Programguider (EPG:er)
Vissa tjänster för persontransporter, som till exempel:
- Webbplatser
- Appar
- Elektroniska biljetter
Banktjänster, som till exempel:
- Internetbank
- Informationsmaterial
- Kö-lapp-system på bankkontor
E-böcker
Digitala böcker som i huvudsak består av text.
E-handelstjänster
Tjänster som tillhandahålls på distans genom webbplats eller app för att ingå ett konsumentavtal.
Datorer (inklusive operativsystemet), som till exempel:
- Persondatorer
- Surfplattor
Självbetjäningsterminaler
Betalningsterminaler
- Apparater vars huvudsyfte är betalningar, till exempel kortläsare
Terminaler som används för tjänster som omfattas av lagen, som till exempel
- kontantautomater
- biljettförsäljningsautomater
- incheckningsautomater
- terminaler för information om transport.
Interaktiva informationsterminaler
Men inte alla, utan bara för tjänsterna uppräknade ovan. Det innebär exempelvis interaktiva terminaler för presentation av tågtider, och biljettavläsare. Men inte en passiv informationstavla om avgångstider och inte rumsbokning eller kaffeautomatens menysystem (eftersom de inte gäller tjänsterna).
Utrustning som används för att komma åt kommunikationstjänster
Till exempel hemma-router, modem och smartphones.
Utrustning som används för att komma åt medietjänster
Till exempel digitalboxar, smart-tv och streamingprodukter
Läsplattor
Utrustning för att läsa e-böcker.
Fördjupning om tjänster och produkter
Övergångsbestämmelser
Film om kraven som ska vara uppfyllda 2025 (Youtube - öppnas i nytt fönster)
Från och med den 28 juni 2025 ska vi ha en ny nivå av tillgänglighet för produkter och tjänster i hela EU!
Då ska nämligen tillgänglighetskraven som huvudregel vara uppfyllda.
Det finns dock vissa bestämmelser som gäller under en övergångsperiod:
- Tjänsteleveranser som är avtalade före 28 juni 2025 får löpa i ytterligare fem år även om de inte uppfyller kraven (men nya sådana avtal får inte tecknas).
- Även produkter (till exempel bankdosor och routrar) som krävs för att leverera vissa tjänster kan fortsätta användas i ytterligare fem år.
- Självserviceterminaler som redan är utplacerade kan få finnas kvar tills de är upp till 20 år gamla. Men i de allra flesta fall är det inga problem att uppdatera åtminstone deras mjukvara (så kallad POS – point of sale – software) så att de kan bli tillgängliga betydligt snabbare.
Det kan krävas ganska många olika typer av åtgärder, och vissa av dem tar tid, så det är viktigt att komma igång så snart som möjligt!
Fördjupning om ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Om kraven inte följs
Film om konsekvenser om man inte hinner uppfylla kraven i tid (Youtube - öppnas i nytt fönster)
PTS utövar regelbunden tillsyn över de aktörer som vi har tillsynsansvar för. I det arbetet är vi måna om regelbunden dialog med våra tillsynsobjekt så att tillsynsobjekten har möjlighet att rätta sig.
Lagen anger en skyldighet för aktörerna att samarbeta med tillsynsmyndigheterna. Om aktören inte rättar sig kan PTS utfärda sanktionsavgifter eller förbjuda försäljning av produkter på marknaden.
Om det finns många brister kan det bli flera sanktionsavgifter.
Ytterligare en konsekvens av att inte följa lagen och direktivet är att man kan mista hela EU som sin marknad eftersom reglerna gäller i samtliga EU-länder.
Fördjupning kring konsekvenser och sanktioner
Undantag från kraven
Film om undantag från kraven (Youtube - öppnas i nytt fönster)
Oproportionerligt stor börda
Om konsekvenserna av ett tillgänglighetskrav skulle vara oskäligt betungande i förhållande till nyttan för personer med funktionsnedsättning så kan undantag göras. Men bara så stora undantag som verkligen är nödvändiga, och bara så länge de fortfarande är nödvändiga.
Grundläggande ändring
Om ett tillgänglighetskrav skulle innebära en stor förändring av produktens eller tjänstens grundläggande karaktär så får detta krav undantas. Men det innebär inte att alla krav får undantas. Bedömningen behöver ske från fall till fall.
Dessa typer av undantag måste motiveras efter en noggrann bedömning och dokumenteras, och dessutom ska den som gör undantaget upplysa myndigheterna om det, och spara dokumentationen. Det ställs alltså ganska stora krav på den som vill göra undantag. Därför behöver ni läsa noga i regleringen (se fördjupningslänkarna) om det skulle vara aktuellt!
Propositionen (se fördjupningslänkarna) diskuterar betydelsen av dessa typer av undantag, och föreslår att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som avses med dessa två kategorier av undantag. Det kan alltså komma mer detaljerad vägledning här i framtiden.
Mikroföretag
Slutligen finns undantag för så kallade ”mikroföretag”.
Det definieras som företag med mindre än 2 miljoner euro i omsättning och färre än 10 anställda.
Mikroföretag undantas från kraven på tjänster men bara delvis för kraven på produkter. Om de gör undantag för produkter ska de på begäran från marknadskontrollmyndigheten lämna de uppgifter som är relevanta för bedömningen av undantaget.
Fördjupning kring undantag från kraven
Lite om standarder
Film om utveckling av kraven (Youtube - öppnas i nytt fönster)
Standarder är frivilliga riktlinjer som tas fram gemensamt av experter, branschaktörer och användarrepresentanter. De hjälper till att höja kvaliteten, skapa tydlighet och säkerställa att digitala miljöer fungerar för så många som möjligt.
En standard kan vara harmoniserad mot ett direktiv. Det innebär att aktörer genom att följa standarden kan påvisa att de följer den lagstiftning som till kommit genom direktivet. Det kallas presumtion om överensstämmelse.
Sex standarder kommer att harmoniseras mot tillgänglighetsdirektivet.
Följande standarder finns redan idag:
Standarderna ska uppdateras för att fullt ut motsvara de formella kraven. Följande tre standarder ska tillkomma:
- Standard om supporttjänster
- Standard om icke-digital information
- Standard om nödkommunikation.
Mer information kring tillgänglighetsdirektivet
Ordförklaringar kring tillgänglighetsdirektivet
CE-märkning
För att på ett enkelt sätt verifiera att produkter som omfattas av direktivet uppfyller direktivets tillgänglighetskrav ska produkten vara CE-märkt. CE-märkningen får endast göras av tillverkaren eller en representant som har skriftlig fullmakt att företräda tillverkaren. Genom CE-märkningen tar tillverkaren på sig det fulla ansvaret för att en produkt överensstämmer med direktivets tillgänglighetskrav.
CE-märkningen ska göras direkt på produkten eller på dess märkskylt eller om så inte är möjligt på förpackningen och i de medföljande dokumenten. CE-märkningen ska vara synlig, läsbar och beständig.
Tillgänglighetsdirektivet är inte det enda EU-direktiv som kräver CE-märkning. Det kan alltså finnas CE-märkta produkter som inte omfattas av tillgänglighetsdirektivet. Importörer och distributörer ska ju dessutom kontrollera produktens dokumentation, så att de inte släpper ut produkter som omfattas av tillgänglighetsdirektivet men där tillverkaren inte gjort någon EU-försäkran om överensstämmelse med tillgänglighetsdirektivet.
För en konsument ska CE-märket fungera som en garanti för att produkten är säker att använda, men en importör eller distributör behöver kontrollera dokumentationen, så att CE-märket också betyder att produkter uppfyller tillgänglighetsdirektivets krav.
Ekonomisk aktör
En ekonomisk aktör definieras i tillgänglighetsdirektivet som tillverkaren, den bemyndigade företrädaren (i det fall det förekommer), importören, distributören eller tjänsteleverantören.
EU-försäkran
Genom att upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse med kraven i tillgänglighetsdirektivet tar tillverkaren på sig ansvaret för att produkten uppfyller nödvändiga krav. Av EU-försäkran ska även framgå vilka tillgänglighetskrav som omfattas av undantag. EU-försäkran ska översättas till de språk som gäller på marknaden där produkten förekommer.
Tillverkaren är även skyldig att utarbeta teknisk dokumentation av vilken det ska vara möjligt att bedöma om produkten uppfyller tillgänglighetskraven. Dokumentationen ska endast innehålla de tillämpliga kraven och om det behövs för bedömningen en beskrivning av produktens utformning, tillverkning och funktion.
Den tekniska dokumentationen och EU-försäkran ska bevaras i fem år efter att produkten har släppts ut på marknaden.
Nödkommunikation
Nödkommunikation är kommunikation med hjälp av interpersonella kommunikationstjänster mellan en slutanvändare och alarmeringscentralen med syftet att begära och ta emot nödhjälp från alarmeringstjänster.
Realtidstext
Realtidstext är när det som skrivs tas emot löpande, det vill säga text skickas medan det skrivs, utan att avsändaren trycker på skicka. Telefonsamtal som rings upp med telefonnummer som ”vanlig telefoni” mellan två eller flera deltagare ska kunna inkludera tal och realtidstext.
Tillgänglighetsstandarden EN 301 549
EN 301 549 är en gemensam europeisk standard som anger krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling av IKT- produkter och tjänster. IKT betyder Informations- och kommunikationsteknologi.
Tillgänglighetsdirektivet kommer att peka ut tillgänglighetsstandarden EN 301 549 som ett sätt att leva upp till kraven. Dock kommer nuvarande standard att behöva uppdateras och kompletteras. Det är också fullt möjligt att ytterligare standarder pekas ut, för vissa tjänster eller produkter.
Totalkonversation
Totalkonversation innebär att video, realtidstext och tal kan användas samtidigt i ett samtal. Med Totalkonversation ska det vara möjligt att ringa samtal med video, tal och realtidstext mellan olika tjänsteplattformar (t ex mellan iOS och Android). Hur det kommer bli implementerat är däremot ännu inte klarlagt.
Användaren väljer själv kommunikationssätt beroende på vad som fungerar bäst i den aktuella situationen, vilket gör det möjligt för alla att kommunicera med den kombination av video, tal och realtidstext som fungerar bäst, exempelvis:
- En person som är döv eller har nedsatt hörsel kan till exempel konversera med hjälp av realtidstext med en motpart som i vanliga fall bara använder tal.
- En teckenspråkig person med dövblindhet kan kommunicera med en döv person. Personen med dövblindhet använder då teckenspråk och den döva personen skriver till personen med dövblindhet.
- Två döva personer kan konversera med teckenspråk.
- Adresser och annat kan skickas som text i ett vanligt röstsamtal.
