Inspiration

En upphandling innebär ett aktivt val av leverantör. Därför är det alltid den offentliga aktören som genomför upphandlingen som har hela ansvaret för produktens digitala tillgänglighet.

– Det går inte att hänvisa till eller lägga ansvaret på extern leverantör vid t.ex. ett tillsynsärende, utan du som beställare har det slutliga ansvaret för att den digitala tjänst du erbjuder är tillgänglig, säger Ilias Bennani, specialist inom digital inkludering.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) säger följande:

“När det som anskaffas ska användas av fysiska personer ska de tekniska specifikationerna bestämmas med beaktande av samtliga användares behov, däribland tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.”

Källa: 9 kap 2 § Tekniska krav Lag (2016:1145) om offentlig upphandling

Krav på tillgänglighet gäller endast upphandlingar som överstiger aktuella tröskelvärden. Vid ett tillsynsärende granskar Digg alla digitala tjänster oavsett kraven i samband med upphandling.

Praktiska tips om digital tillgänglighet och offentlig upphandling

Om möjligt, ha egen tillgänglighetskompetens i er organisation, skriv tydliga krav i samband med upphandling och skriv tydliga avtal med leverantören.

– Det är många gånger inte tillräckligt tydligt att upphandlingskravet om tillgänglighet enbart är ”leverantören ska följa EN301549 och WCAG 2.1 nivå AA”, utan låt anbudsgivaren beskriva hur leverantören vet att de möter kraven och vad leverantören kommer att göra för att säkra upp att kraven uppfylls, fortsätter Ilias Bennani.

Tydligare avtalstext angående tillgänglighet

Ett leverantörsavtal kan exempelvis innehålla svar på frågor som

• Vilka krav ska vara uppfyllda redan vid leverans?
• När ska resterande krav vara uppfyllda?
• Hur säkerställer leverantören att alla krav är uppfyllda?
• Hur hanteras avvikelser, t.ex. efter leveransgodkännande?

Ett avtal kan också innehålla incitament och sanktioner som exempelvis:

• Hur hanteras avvikelser efter godkänd leverans?
• Brister i tillgänglighet kan uppstå under produktens livscykel
  Inför incitament för leverantören att prioritera rättning av tillgänglighetsbugga
• Till exempel högre timtaxa för att rätta buggar inom en viss tid.
  Inför sanktioner om leverantören inte prioriterar rättning av tillgänglighetsbuggar
• Till exempel vite om leverantören väljer bort att rätta buggar inom en viss tid.

– Det ska löna sig för leverantören att bygga tillgängligt eller att rätta brister i tillgängligheten, avslutar Ilias Bennani.

Berätta, hur arbetar Microsoft med tillgänglighet?

Vi arbetar med tillgänglighet på flera olika sätt. Utgångspunkten är att allt vi utvecklar ska kunna fungera för så många som möjligt.  Oavsett vilken funktionsförmåga som du har så ska till exempel Word eller Teams vara tillgängligt.

Sedan erbjuder vi extra hjälpmedel inbyggda i våra tjänster och verktyg. Vilket bidrar till att tröskeln sänks för alla att faktiskt använda hjälpmedel. Till exempel kan det vara att aktivera undertext i ett Teams möte, det är inte bara är bra om man har en hörselnedsättning utan även om man befinner sig i en bullrig miljö. Ett annat exempel är diktering, det kan man behöva både om man har en synnedsättning men också om man är dyslektiker, som jag själv.

Vi ger också möjligheten att automatiskt granska och testa tillgängligheten i fler av våra tjänster, till exempel i Word, PowerPoint eller Outlook. Och vi ger utbildningar i vad tillgänglighet är, både externt och internt.

Microsoft vill designa med tillgänglighet från grunden. Kan du utveckla vad det innebär?

Microsoft arbetar med Inclusive Design för att kunna skapa produkter som är tillgängliga för så många som möjligt redan från början. Vi tänker in tillgänglighetsperspektivet redan i designfasen och många av våra systemutvecklare har själva en funktionsnedsättning av något slag.

Vad behöver organisationer tänka på för att nå tillgänglighet?

Det beror på vad man menar med tillgänglighet här. Man bör tänka på att uppfylla lagkraven förstås men man kan också se detta som en stor möjlighet, vi arbetar inte med tillgänglighet för att vara snälla utan vi vet att det gör våra produkter bättre och det är en bra affärsmöjlighet.

Oavsett nivå så behöver organisationer tänka på att tillgänglighet ska genomsyra hela organisationen. Alla måste ha det här tänket med sig. Och tillgänglighet börjar i ledarskap, som skapar förutsättningar för ett gott tillgänglighetsarbete. I juni, 2022 fick till exempel alla hos oss gå en utbildning i tillgänglighet för att förstå vad det handlar om. Nyckeln är att det måste finnas en förståelse för vad tillgänglighet är och innebär. Den interna tillgängligheten är jätteviktig, man måste titta inåt för att titta utåt.

Det är lätt att tänka att personer med funktionsnedsättning är en begränsad grupp men så är inte fallet. Det är ju också så att många funktionsnedsättningar inte syns utanpå och kanske tar vi inte tillräcklig hänsyn till det som vi skulle behöva i våra organisationer. I skolan pratar man om ADHD och dyslexi men på arbetsplatsen är det sällan ett ämne som tas upp, trots att ADHD och dyslexi är lika vanligt. Det är ju inget man växer ifrån.

Vad kan organisationer vinna på att arbeta med tillgänglighet?

Tillgänglighet är en innovationskraft! Produkter som tas fram för att möta ett behov kan ha ett mycket större användningsområde än man först trott. Ett exempel på det är när en av våra utvecklare i USA som är döv, hade svårt att fokusera på att läsa på läpparna i ett digitalt möte då bakgrunden var stökig. Då var hon med och tog fram en möjlighet att blurra sin bakgrund. Den visade sig ha många olika användningsområden, den som läser på läppar kan få lättare att fokusera och den som befinner sig i ett stökigt kök kan dölja det.

Vi har också appen Seeing AI som är en slags syntolk, där du kan ta ett foto på till exempel en grupp människor och så beskriver appen i ord vad som visas. Ett annat hackaton vi anordnade resulterade i en tjänst som heter Avancerad Läsare som hjälper personer med dyslexi att lättare kunde ta till sig text. Den började som en tilläggstjänst i Onenote men efter att den blev så uppskattad så finns den numera i de flesta tjänsterna inom Microsoft 365. Allt detta är exempel på hur tillgänglighetsbehov kan resultera i innovativa produkter.

Tillgänglighetsdirektivet blir lag 2025, hur ser ni på det?

Vi välkomnar det och är glada att det kommer nya regelverk om tillgänglighet. Vi arbetar efter och följer gällande standarder när vi utvecklar våra produkter och tjänster.

Martin Strandberg är webbansvarig på MTM.  Här berättar Martin hur du kan arbeta tillgängligt som webbredaktör.

Grattis till utmärkelsen! Vad är bakgrunden till det här?

2021 hamnade startsidan på mtm.se på fjortonde plats. Främst på grund av trasiga länkar, felaktiga rubrikstorlekar och avsaknad av cookiemeddelande. Allt det är hygienfaktorer som bara ska fungera. Så sedan förra året har vi jobbat med både innehåll och teknik för att förbättra användarupplevelsen på mtm.se. Det är kul att det har gett resultat.

Vilket är ditt viktigaste råd för att skapa en tillgänglig webbplats?

Att inte separera innehåll och teknik utan se dem som en helhet är det viktigaste rådet för att tillgänglighetsarbete ska ge resultat. Tekniken ger förutsättningar. Men det är det löpande redaktörsarbetet som är avgörande.

Hur kan man arbeta konkret med tillgänglighet på webben?

Ställ krav på utvecklarna att leverera en tillgänglig produkt. De flesta företag som jobbar mot offentlig sektor idag är bra på det och har koll på vilka krav som ställs. Titta på andra webbplatser för inspiration.

Arbeta underifrån med det enklaste. Som att använda rubrikstorlekar i rätt ordning och att skriva tydliga länktexter som kan förstås även om de tas ur sitt sammanhang.

Låt olika användare löpande testa din webbplats. Det behöver inte vara stora och omfattande tester utan man kommer långt med enkla tester och liten testgrupp.

En stor del av tillgänglighetsarbetet bygger på texterna. En klarspråkad och välskriven text är ofta också tillgänglig.

Använd bilder där de tillför ett förklarande värde. Skriv alttexter till dessa bilder. Tänk att du talar i telefon och ska beskriva bilden på ett enkelt och tydligt sätt. Använd inte text i bild.

Glöm inte formulär eller andra inmatningsfält. Ett otillgängligt formulär ställer garanterat till problem för alla användare. Tillgänglighet gynnar alla, inte bara den som har en funktionsnedsättning.

Tänk på att filmer och grafiskt material, som diagram, också ska vara tillgängliga.

Undvik PDF:er så långt det är möjligt. Webbsidor är alltid mer tillgängliga och lättare att uppdatera än PDF:er.

Driv tillgänglighetsarbetet i hela organisationen. Inte bara bland kommunikatörer och webbredaktörer.

Lycka till med ditt arbete!

Berätta om dig och din roll?

Jag heter Terese Raymond och är nationell samordnare för Digidel. Det är en plattform för samverkan mellan aktörer som på olika sätt arbetar med digital delaktighet. Digidel har funnits i över tio år och var från början ett initiativ från Internetstiftelsen. Idag finns ett trettiotal DigidelCenter. Det viktigaste med samordningsuppdraget är att få en gemensam och tydlig bild av de olika typer av stöd som krävs när alla förväntas kunna använda digitala vägar i kontakter med samhället.

Den här kartläggningen, vilket är dess syfte och bakgrund?

Det här är en rapport om människans möte med teknik i det digitala samhället och hur vi tillsammans kan underlätta det mötet. Det har visat sig att det alltmer digitaliserade samhället tyvärr inte har gjort vardagen enklare för alla. Tvärtom har nya digitala lösningar skapat nya hinder i kontakten med både offentliga och privata aktörer. Kartläggningen i Region Västernorrland är både en beskrivning av olika digitala hinder och berättelser om strategier för att riva dem. Jag gjorde kartläggningen tillsammans med Katarina Gidlund, professor och digitaliseringsforskare vid Mittuniversitet, på uppdrag av Region Västernorrland.

Vilka är de viktigaste resultaten från kartläggningen?

Rapporten synliggör att många digitala hinder är svåra att lösa för den som drabbas. Det är hur vi bygger digitala tjänster – och möjliggör för alla att kunna använda dessa – som påverkar det. Ett intressant resultat är hur många aktörer som ger sina besökare stöd i den digitala omställningen. Det kan vara både som ett formellt uppdrag eller ske mer informellt, vid sidan av det man egentligen ska göra.

Dessvärre saknas kontaktytor mellan aktörerna så idag finns inga tydliga ekosystem för det här grundläggande digitala omsorgsarbetet. Det saknas även systematik i den kunskap som stöttande aktörer samlar in när det gäller samhällets digitala hinder. Tänk om man skulle kunna samla data om allt digitalt krångel som sker runtom i Sverige varje dag? Med rätt information skulle de som har möjlighet att förbättra systemen kunna bygga bort hinder genom att skapa mer tillgängliga och användarvänliga lösningar.

Vad skulle du säga är de viktigaste eller största utmaningarna?

En av de största utmaningarna just nu är att digitalisera på rätt sätt, med både tillgänglighet och användarvänlighet i fokus. Det är inte rimligt att en tidsbesparande digitalisering hos en viss aktör medför att andra behöver lägga samma – eller i värsta fall ännu mer – tid på att lösa en viss uppgift. En annan stor utmaning är att garantera likvärdighet i det digitala samhället. Här gäller det både att säkra tillgången till teknik, erbjuda stöd av olika slag och se till att digitala tjänster blir enklare att använda.

Vad händer nu?

Just nu är min bild att det händer massor! Nyligen berättade DIGG att en statlig e-legitimation kommer att bli verklighet, Digin ger flera verktyg för ökad webbtillgänglighet, DigidelCenter öppnar runtom i landet och ytterligare två rapporter på temat digitalt utanförskap har publicerats under våren.

Dessutom är vi i ett skede där vi kan dra massor av lärdomar av den ”krisdigitalisering” som skedde under pandemin. Min förhoppning är att kartläggningen i Region Västernorrland kan inspirera fler att göra aktörskartor och skapa samverkan och bygga ekosystem för ett smidigare arbete med stöd, support och användardriven digitalisering.

Hur får användare/medborgare information om kartläggningen och var de kan vända sig för att få stöd med digitala tjänster?

Rapporten sprids via olika nationella nätverk till aktörer som arbetar med digitalisering och delaktighet. Den breda allmänheten har nog dessvärre fortfarande ganska svårt att förstå vart man ska vända sig med olika tekniska krångel. Det beror förstås även på vad man behöver hjälp med. Den som saknar internetuppkoppling eller annan teknik kan låna datorer på närmaste bibliotek.

Där kan man också få hjälp att skaffa e-post och för en mer allmän digital orientering eller informationssökning. Men, apropå det jag nämnde ovan att en digitalisering som sparar tid åt någon inte får stjäla tid någon annanstans, så vore nog det bästa om respektive tjänsteleverantör även tar ansvar för att rätt support och förutsättningar finns på plats för alla som man vill kommunicera digitalt med. Och förstås, det gäller att den tjänst som erbjuds är tillgänglig och enkel att använda!

Hur arbetar PRV med digital tillgänglighet och vad är din roll i det arbetet?

Nu har det varit fokus på att utbilda och skapa förståelse för frågorna i organisationen, parallellt med att informera att det finns en lag som reglerar området. Mitt mål har varit att öka kunskapen för att få stöd för att sedan kunna göra konkreta ändringar på webben.

Precis nu i dagarna har vi fattat beslut om en ny webbstrategi som innebär att vår externa webb ska vara kund- och tillgänglighetsanpassad. Det är en framgång som jag har jobbat för under ett år, så det känns väldigt spännande.

Hur har du arbetat för att öka kunskapen i din organisation?

Jag har helt enkelt gått runt med en presentation som förklarar vad en funktionsnedsättning är och vad lagen säger att vi ska göra. Jag har trängt mig in i så många forum som möjligt. Det har varit ett blandat mottagande. Man säger att det är intressant, viktigt, ibland är man chockad när man förstår att det är ett omfattande arbete för att uppfylla lagen.

Vad är din bakgrund inom de här frågorna?

Jag har jobbat med tillgänglighetsfrågor på olika sätt under 10 år. Det är stor skillnad idag jämfört med när jag började. Det har blivit större medvetenhet överlag, även hos chefer. Det finns en lag idag at förhålla sig till, det har gjort stor skillnad.

Vilka är de största utmaningarna du möter i ditt arbete kopplat till tillgänglighet?

Det är okunskapen om vad en funktionsnedsättning är och vilken skillnad det gör för enskilda personer om en tjänst är tillgänglig eller inte och vad det betyder. Och att det saknas förståelse för att tjänster som är tillgängliga blir bättre för alla, inte bara för de med en funktionsnedsättning.

Vad är dina bästa tips till andra organisationer som vill bli bättre på digital delaktighet?

Hitta externa nätverk för att få in kunskap och inspiration

Jättebra sätt att få in kunskap, inspiration och bolla med andra personer som sitter med liknande utmaningar som du själv.

Utbilda dig själv och dina kollegor!

Gå en kurs, gå på frukostseminarier som arrangeras. Det här handlar om ren kunskap, det går inte att hitta på vad man tror. Det får inte bli en åsiktsfråga. Om man har många webbredaktörer, så måste de utbildas. Ha respekt för att det tar tid att bli duktig. Det har tagit mig flera år att bli trygg i min kunskap.

Se till att ha en strategisk funktion i den egna organisationen som kan frågorna

Man kan köpa in design och webblösningar, men utan strategin kan man inte göra en bra beställning eller kontrollera att webben lever upp till kraven. Därför behöver anställa en strategisk funktion i sin egen organisation.

Sätt igång, ta ett litet steg i taget!

Få inte panik om allt inte blir helt rätt på en gång. Alla webbar har sina brister, det finns ingen webb som är helt perfekt. Det är så många delar, så se till att dela upp ansvaret i delar. Någon tar film, någon har dokument, mallar, innehåll, text. Så att det blir lätthanterligt.

Beskriv hur Spotify arbetar med digital tillgänglighet?

På Spotify jobbar olika team med olika produkter vilket medför både självständighet och frihet. På så sätt kan vi röra oss framåt och förnya oss snabbt, men det kan också innebära utmaningar när det kommer till att lösa flerbottnade problem, till exempel de som rör tillgänglighet; hur skapar vi en standard för tillgänglighet i en så pass decentraliserad och spridd organisation? Och hur ser vi till att vi beaktar ett tillgänglighetsperspektiv inom varje steg i processen när vi tar fram produkter? Detta kräver förändringar inom företagskulturen, vilket inte alltid är lätt i stora organisationer. Men vi på Spotify har lyckats förut, där vi har gått igenom andra förändringsarbeten med framgångsrika resultat.

Tillgänglighet är viktigt för oss på Spotify. Bland annat arrangerar vi evenemang, hackathons och workshops med fokus på tillgänglighet.

Hur skulle du beskriva din roll?

Jag har två roller som rör tillgänglighet. Min inofficiella roll är att jag är en intern förespråkare av tillgänglighet. Jag var med och tog fram vår interna panel som består av medarbetare som både är kunniga och brinner för tillgänglighetsfrågor. Tillsammans driver vi kulturell förändring och ökar medvetenheten i organisationen. Min officiella roll är att jag leder det tekniska arbetet för vårt designsystem. Där har tillgänglighetsarbetet en naturlig plats, och vi tittar på hur vi kan hjälpa till att skala upp tillgängligheten på Spotify genom riktlinjer och dokumentation.

Varför är det viktigt för Spotify att arbeta med digital tillgänglighet?

Vårt uppdrag är att låsa upp potentialen för mänsklig kreativitet – genom att ge en miljon kreativa skapare möjlighet att leva av sin konst och miljarder fans möjlighet att njuta av och inspireras av den. Enligt världshälsoorganisationen har en av sju människor någon form av funktionsnedsättning. Och när du kombinerar dessa två saker är det en självklarhet för mig att säkerställa att användare med varierande behov ska kunna använda våra produkter. Att vi på Spotify lägger fokus på digital tillgänglighet är inte bara etiskt rätt, utan också ett naturligt steg för att vi ska nå våra mål.

Har du ett exempel på när digital tillgänglighet var en viktig del när du designade eller förbättrade en produkt?

Jag har ett bra exempel på hur vi lyckades lösa ett problem genom en liten förändring som gav stor effekt. Problemet var att färgblinda personer inte kunde se om shuffle-läget var aktiverat eller inte, och de var därför tvungna att vänta på att låten skulle bli klar, för att se vad som skulle hända sen. Folk skrev om detta online och det fanns till exempel flera inlägg på Reddit om ämnet. Lösningen visade sig vara väldigt enkel; allt vi gjorde var att lägga till en liten prick under ikonen när shuffle-läget var aktiverat, och på så sätt var vi inte längre beroende av en specifik färg för att människor skulle kunna utnyttja funktionen.

Responsen från våra användare var enorm! Vi såg så många tweets som beskrev hur pass stor skillnad förändringen hade medfört. Jag var själv imponerad över resultatet av en sådan liten, enkel förändring. Jag tror att det är ett typexempel på hur tillgänglighetsarbete ofta fungerar. Det finns en uppfattning att det är krångligt och svårt. Men jag tror inte det stämmer, för det finns så många och enkla lösningar som företag kan göra.

Vad tror du att den offentliga sektorn kan lära av dig som kommer från ett privat företag när det gäller digital tillgänglighet, och vice versa?

Personer som jobbar inom offentlig sektor har ofta tillgång till den bästa informationen och till de bästa metoderna. Innan jag började på Spotify jobbade jag på BBC i Manchester, och för de är inte tillgänglighet något valfritt, utan ett krav. BBC måste göra sina produkter tillgängliga för alla. Den inställningen – att tillgänglighet inte är något valfritt utan ett krav – är något som den privata sektorn definitivt kan lära sig mycket av.

Vilka är dina tre bästa råd till en organisation som vill förbättra sin digitala tillgänglighet?

Försök få andra att prioritera tillgänglighet

Ju högre upp i din organisation, desto bättre. Men om du bara skulle lyckas övertyga ditt närmaste team om att tillgänglighet är viktigt, så är det bättre än ingenting alls. Ett bra sätt att få understöd är genom att bygga empati. Få dina kollegor att prova att använda din produkt med till exempel en ögonbindel och skärmläsare, eller med särskilda handskar för att simulera en motorisk nedsättning. Detta kommer ge människor möjligheten att uppleva din produkt på ett helt annat sätt än vad de är vana vid. Poängen här är att fokusera på att bygga empati, inte sympati. Du vill inte att folk ska tycka synd om användarna.

Att bygga empati och visa olika sätt som användare kan interagera med våra produkter har varit en av de mest betydelsefulla sakerna vi gjort för att skapa förståelse hos mina kollegor. Om ett team arbetar med en produkt, dag in och dag ut, bygger det stolthet, och leder till att de vill att alla ska använda den. Genom att visa olika sätt som användare kan interagera med sin produkt eller funktion, har vi upptäckt att teamet vill göra den ännu bättre.

Inkludera tillgänglighet i processen

Tillgänglighet kan aldrig vara något som adderas, eller något som man lägger till i slutet av en process. När du utvecklar en ny produkt börjar du med att ta fram många fantastiska idéer och funktioner, som under processens gång reduceras och bryts ner i mindre bitar. Har du inställningen att tillgänglighet är något du fixar mot slutet, kommer det vara en av de första delarna som ryker.

Vi borde och kan göra våra upplevelser tillgängliga för alla. Så fort vi börjar fundera på att bryta ner våra upplevelser och att dela upp dem, drar vi även ner på kvalitén på helhetsupplevelsen. Jag bygger webbplatser och verkligheten är att om du skapar olika upplevelser för olika användare kommer några lämnas utanför. Det hållbara och mest inkluderande sättet är att skapa en gemensam upplevelse som alla kan dela. Det kräver arbete, men det är egentligen det enda alternativet för mig.

Bygg ett nätverk och en gemenskap i din organisation

Vår modell för att forma ett internt nätverk har visat sig vara väldigt lyckad, och vi skapar förespråkare för tillgänglighet inom varje avdelning. Människor som sedan kan föra frågor eller idéer vidare till nätverket. Varje process som kan hjälpa dig att skapa ett nätverk med hängivna och kunniga människor driver arbetet framåt och skapar mer tillgänglighet.

Dela insikter

Vi tror på att vi alla kan bli klokare och hitta lösningar tillsammans om vi har en dialog och delar med oss av våra erfarenheter och insikter. Vi vill gärna höra om fler utmaningar och lösningar som ni har. Mejla oss frågor, förslag och funderingar så tar vi med oss det i arbetet med att främja digital inkludering och delaktighet.