Individuella förutsättningar

Minst en miljon personer i Sverige befinner sig i eller riskerar digitalt utanförskap. För att motverka utanförskapet krävs åtgärder i två riktningar.

• Det digitala landskapet ska vara ändamålsenligt och tilltalande, vilket det blir genom att sträva efter tillgänglighet och användbarhet i det digitala utbudet.

• Varje individ behöver få de förutsättningar som krävs för att kunna och våga vara en del i dagens digitaliserade samhälle.

Digital kompetens, motivation och tillit är viktiga sådana förutsättningar. Dessa faktorer hänger ihop. Med ett fungerande digitalt landskap, utan för många hinder, är det lättare att motivera individen att vilja öka sin digitala kompetens. Det är viktigt att individen får tillgång till kompetensutveckling utifrån sina förutsättningar och behov.

Naturligtvis behöver också värdet och nyttan med att vara digitalt delaktig vara tydlig så att individer aktivt strävar mot att skaffa sig digital kompetens. Erfarenheter visar dock att med ökade kunskaper och färdigheter för att använda digitala verktyg, växer viljan att fortsätta orientera sig i det digitala samhället.

Grunden för digital inkludering ligger i möjligheten att koppla upp sig. Digitala tjänsters funktionella upplevelse påverkas av

• vilken uppkoppling som användaren har tillgång till i närområdet
• användarens kunskap
• förmåga och marknadsmässiga möjlighet att skaffa sig en uppkoppling med tillräcklig kapacitet.

Att ha tillgång till smarttelefon, surfplatta och dator behövs för att kunna vara digitalt inkluderad är en självklarhet. Men faktum är att tillgång till utrustning skiljer sig åt i befolkningen. För att nämna några beror skillnaderna i tillgång på en kombination av faktorer, såsom

• användarnas funktionsförmåga
• ekonomi
• grad av digital kompetens
• möjlighet att få stöd i användning.

Tillgång till utrustning är inte enbart en förutsättning för att få tillgång till digitala tjänster. Smart teknik, som till exempel en mobiltelefon, kan dessutom vara ett hjälpmedel i sig som underlättar användningen. De allra flesta smarta telefoner har idag väl fungerande hjälpmedelsfunktioner inbyggda i operativsystemet. I många fall följer också en uppsättning mobila applikationer med i operativsystemet. Det gör att användare kan anpassa och aktivera olika typer av stödfunktioner. Detsamma gäller för många webbläsare.

Det förutsätter dock att användarna känner till att funktionerna finns och att de som utvecklar de digitala produkterna inte gör funktionerna svåra att hitta eller krångliga att aktivera för användarna. Individer bör också ha tillgång till uppdaterade versioner så att man kommer åt ny teknik som är ändamålsenlig.

För många räcker det stöd som finns inbyggda i digitala konsumentprodukter. Andra däremot, kan vara helt eller delvis beroende av så kallade stödjande teknik det vill säga olika hjälpmedel såsom

• punktskriftsdisplay
• skärmläsningsprogram
• Bluetooth-lösning för att ansluta hörapparat
• speciella inmatningsdon för att kunna interagera med ett digitalt gränssnitt.

Att alla individer som behöver, har tillgång till stödjande teknik, information om vilka hjälpmedel som finns och stöd i att använda dem, är viktiga förutsättningar för digital inkludering. För att hjälpmedlen ska fungera krävs dock att de är uppdaterade och går att använda på webbsidor, appar och andra e-tjänster. Digitala lösningar måste också utformas så att de är kompatibla med den stödjande tekniken.

För att kunna delta fullt ut i det digitala samhället krävs förutom tillgång till digital infrastruktur, i form av bredband och internetuppkoppling, också tillgång till centrala funktioner för åtkomst till olika digitala företeelser. Vi kan kalla detta mjuk digital infrastruktur. Dit räknas

• e-legitimation
• e-post
• digitala fullmakter
• bankkonton.

Alla har inte likvärdig tillgång till den mjuka infrastrukturen, trots att den ofta är en nödvändighet för att få tillgång till andra digitala tjänster. Att inte kunna använda ett e-postprogram skapar kommunikativa problem, men kan också

• hindra vid e-handel eller beställning av olika produkter eller
• återställa eller få nya lösenord.

Avsaknaden av e-post kan därför förstärka utanförskapet.

Att inte ha tillgång till en e-legitimation stoppar dels möjligheten till digitala betalningar, dels användningen av många andra tjänster som kräver att användaren legitimerar sig.

Här blir det en mycket stor skillnad mellan att vara en del av eller stå utanför det digitala samhället. Personer som nekas BankID nekas också ofta möjligheten att ha ett betalkonto. Det finns idag både personer som saknar formell möjlighet att skaffa ett BankID samt de som har denna möjlighet, men som inte klarar av att hantera

• installation
• uppgradering
• inloggning eller
• interaktionen mellan en tjänst och BankID.

Det krävs också att BankID eller andra e-legitimationer har god tillgänglighet enligt aktuell standard och en fungerande användningskedja, från ansökan till installation, identifiering och signering.