Tillgänglighet är en förutsättning för att vissa användare med funktionsnedsättning ska få tillgång till digitala lösningar på jämlika villkor som andra användare.
Det innefattar att alla ska kunna
- uppfatta
- förstå
- navigera
- interagera med exempelvis webbplatser, digitala verktyg och lösningar.
För att kunna åstadkomma detta måste det i utformningen hos en lösning tas hänsyn till skillnader i funktionsförmågan hos individer, så som exempelvis syn, hörsel och perception och vad detta innebär för användningen och interaktionen.
En nedsättning av funktionsförmågan kan också vara temporär eller situationsberoende. Exempelvis kan ett armbrott påverka möjligheten att interagera med en digital lösning. Även andra faktorer så som språkkunskap, en stressig eller bullrig miljö kan inverka på interaktionen. En del har behov av att stödjande teknik måste fungera ihop med de digitala lösningarna, till exempel om personen använder en skärmläsare eller ett speciellt inmatningsdon.
Tillgång till det digitala utbudet som en mänsklig rättighet
År 2009 ratificerade och implementerade Sverige Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i svensk lag. Konventionen är den första i sitt slag som uttryckligen nämner informations- och kommunikationsteknik (IKT). Det handlar om att göra IKT tillgänglig, det vill säga att allas behov, egenskaper och funktionsförmåga beaktas i utformningen av ny generell teknik. I detta ingår även att utveckla teknik som kan användas som hjälpmedel för att kompensera funktionsnedsättning.
Artikel 5, Jämlikhet och diskriminering och artikel 9, Tillgänglighet, är tillsammans med tillhörande allmänna kommentarer (nummer 6 och 2) de som har stört betydelse för att förstå vad digital tillgänglighet innebär utifrån ett rättighetsperspektiv.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Standarder som verktyg och stöd
Parallellt med allt fler lagkrav har även flera standarder tagits fram på digitaliseringsområdet, för att stötta aktörer i utveckling av tillgängliga och användbara lösningar. Standarderna är avsedda att vara ett stöd i de interna processerna för att nå ett önskat resultat.
Det finns exempelvis standarderna
- EN 301 459 om tillgänglig och inkluderande design
- SS EN 17161:2019 om tillgänglighet genom universell utformning.
EN 301549 innehåller WCAG 2.1 nivå AA. Arbete pågår med att införliva WCAG 2.2 om tillgänglighet i gränssnitt i EN 301 549. I Sverige beskrivs kraven i WCAG på webbriktlinjer.se som förvaltas av DIGG.
EU:s erkännande av konventionen
År 2010 ratificerade Europeiska unionen FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det innebär i praktiken att EU ska arbeta för att förverkliga konventionen och att institutionerna inom EU måste följa dessa bestämmelser.
Något som innebär att EU måste ta hänsyn till vad som står i konventionen när det tar fram förordningar och direktiv, samt att de regelverk som EU tar fram för medlemsstaterna ska ligga i linje med konventionen. Exempelvis har EU stärkt reglerna kring upphandling och webbplatser utifrån tillgänglighet.
Vinsterna att arbeta med tillgänglighet och användbarhet
Genom att arbeta med tillgänglighet och användbarhet ges inte enbart möjlighet att i högre utsträckning uppfylla nuvarande eller kommande lagkrav på tillgänglighet. Det finns också andra vinster med att arbeta systematiskt med tillgänglighet och användbarhet i utvecklingen av digitala lösningar. God tillgänglighet och användbarhet i lösningarna ger framförallt mer ändamålsenliga och tilltalande lösningar. Något som i sin tur ger möjligheten för fler att kunna och vilja använda den lösning som tas fram.
Enligt FN har över 15% av världens befolkning en funktionsnedsättning (temporär eller permanent), lägg där till en åldrande befolkning. Här finns stor potential att nå nya kunder och bredda sin befintliga kundbas genom att tänka in tillgänglighet och användbarhet från starten, i utformningen av nya digitala lösningar. Då har vi inte räknat in den potential av kunder och invånare som i allmänhet motiveras av god struktur, begriplighet och möjlighet att välja olika sätt att interagera med lösningen.
Tillgänglighetsarbetet innebär att ta hänsyn till olika kunders behov, förutsättningar och förmågor i användandet av digitala lösningar och hur detta bland annat påverkar interaktionen med en lösning. På så vis bidrar tillgänglighetsarbetet även till förbättring av den övergripande kundresan och interaktionen med lösningen.
Att kunna erbjuda fler kunder en mer sömlös och smidig digital upplevelse ger i sin tur ekonomiska värden i form av
- ökat antal konverteringar ökar (ökad försäljning)
- färre kundtjänstärenden
- fler återvändande nöjda kunder.
En annan aspekt är att arbetet med tillgänglighet aktivt kan bidra till en mer inkluderande kultur och diversifiering på arbetsplatsen, vilket i sig bidrar till en bättre förförståelse för olika kunders behov. Diversifiering på arbetsplatsen ger också enligt många studier
- en ökad produktivitet
- en högre grad av innovationshöjd
- förbättrade finansiella resultat.
Utöver detta bidrar tillgänglighet till ökad sökoptimering (SEO) på olika sökmotorer. Detta då en väl optimerad webbplats eller digital lösning rankas högre i sökresultaten, vilket ökar trafiken till webbplatsen och därmed antalet potentiella kunder.
Framväxten av tillgänglighetskrav
Under senare år har flera lagar kommit att ställa krav på tillgänglighet i digitala miljöer och lösningar. Exempel på detta och som har och kommer få stor inverkan på aktörer är
- lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen)
- Lagen om tillgänglighet till vissa produkter och tjänster (juni 2025).
Dessa lagar sätter en mininivå för vad aktörer måste leva upp till, men täcker inte alla behov av tillgänglighet som finns hos användarna. För att uppnå full tillgänglighet behöver också kognitiva aspekter på tillgänglighet beaktas, så som
- begriplighet
- tydlig logik
- ändamålsenlig funktionalitet.