Produkter och tjänster ska vara tillgängliga. Vad detta innebär i praktiken varierar mellan olika typer av produkter och tjänster som du kan lära dig mer om i den här filmen.

De allmänna tillgänglighetskraven för tjänster finns i bilaga 1 respektive bilaga 2 för produkter i Förordning om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (pdf).

Det finns också vissa kompletterande krav som bara gäller för särskilda branscher.  Branschspecifika krav

Tillgänglighetskrav för tjänster

Tjänsteleverantören ska se till att:

  • Eventuella produkter som används för att tillhandahålla tjänsten uppfyller tillgänglighetskraven för produkter. 
  • Det finns information om hur tjänsten används, om den testats med hjälpmedel och på vilket sätt den är tillgänglig. Informationen i sig ska också vara tillgänglig.
  • Alla webbplatser och appar som utgör del av tjänsten ska vara tillgängliga.
  • Det finns tillgänglighetskrav för stödtjänster – exempelvis kundtjänst och utbildningar.
  • De branschspecifika krav som träffar vissa tjänster uppfylls.
    Branschspecifika krav

I förordningen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet räknas de allmänna kraven på tjänster upp i bilaga 1. Förordning om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet

Tillgänglighetskrav på webbplatser och appar

Tillgänglighetskraven på webbplatser och appar grundar sig på fyra principer. 
Gränssnitt och innehåll ska vara

  • möjligt att uppfatta
  • hanterbart
  • begripligt
  • robust

Vad innebär de fyra principerna?

De fyra principerna innebär:

  • Möjlig att uppfatta. Det handlar bland annat om textalternativ till bilder, undertexter och syntolkning till video och om kontraster.
  • Hanterbar. Det innebär bland annat att det ska gå att navigera med tangentbord.
  • Begriplig. Innebär till exempel att tydliga rubriker och felmeddelanden hjälper användare att undvika eller rätta till fel i formulär.
  • Robust. Innehåll ska fungera med många olika användarprogram – särskilt hjälpmedel (inte minst skärmläsare).

Hur kan de fyra principerna uppnås?

Enligt EU-direktivet kan kraven uppfyllas genom att följa harmoniserade standarder som motsvarar kraven i direktivets bilaga 1. Standarderna håller på att uppdateras för att helt motsvara kraven. Tills uppdateringen av standarderna är klar kan man använda de nuvarande som vägledning.

För de fyra principerna innebär detta EN301549 version 3.2.1, som bygger på ca 50 kriterier från WCAG 2.1, samt ytterligare några som går utöver WCAG. Kriterierna finns sammanställda på svenska på webbriktlinjer.se. 
EN 301 549 V3.2.1
Webbriktlinjer (Diggs webbplats)

En god idé är att även följa de nya krav som den 5 oktober 2023 blev en del av WCAG-standarden (WCAG 2.2)  Dessa krav kommer att finnas med i nästa version av EN301549.
WCAG 2.2

Fördjupning kring krav på webbplatser och appar

  • Standarderna WCAG och EN301549 beskrivs på webbriktlinjer.se. På samma webbplats finns även en uppräkning av de kriterier från de båda standarderna som anses relevanta för DOS-lagen.
    Det här är EN 301 549 och WCAG (Diggs webbplats)
  • I direktivets bilaga 1 beskrivs krav på webbplatser och appar. Bland annat står i avsnitt III punkt c att “Webbplatser, inklusive tillhörande nätapplikationer, och tjänster för mobila enheter, inklusive mobilappar, ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt genom att de görs uppfattningsbara, hanterbara, begripliga och robusta.”.
    Tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (Europaparlamentets webbplats)
  • I statens offentliga utredning “Tillgänglighetsdirektivet 2021:44” finns bilaga 3 som innehåller uppskattningar av mängden arbete som kan komma att behövas. Bilagan diskuteras även i avsnitt 18.
    Tillgänglighetsdirektivet 2021;44 (Regeringens webbplats)

Tillgänglighetskrav på produkter

Tillgänglighetsdirektivet ställer flera krav på produkter som träffar tillverkaren eller den som tillverkaren sätter i sitt ställe. 

Kraven handlar om att produkten ska kunna uppfattas med flera sinnen. 
Här listas ett antal exempel:

  • Alternativ till tal. Om gränssnittet använder tal så erbjuds även exempelvis alternativ i form av text eller bilder.
  • Alternativ till färger. Exempelvis kan text eller taktila symboler användas utöver färger.
  • Alternativ till ljudsignaler. Komplettera viktiga ljudsignaler med exempelvis text, bild eller lampor.
  • Flexibelt ljud. Främst avses att användaren ska kunna kontrollera ljudvolym, men det kan även gälla hastighet i uppläsning eller att kunna reducera ljudstörningar.
  • Finmotorisk tillgänglighet. Reglage ska vara tillräckligt stora och användaren ska inte behöva göra flera samtidiga rörelser.
  • Motorisk tillgänglighet. Det ska inte krävas betydande räckvidd eller styrka för att exempelvis komma åt och trycka ner knappar.
  • Skydda användarens privatliv. Exponera inte användares lösenord eller annan känslig information för andra, utan erbjud lösningar som exempelvis möjlighet att ansluta hörlurar.
  • Alternativ till biometri. Erbjud fler sätt att identifiera sig än bara en sorts biometri (till exempel fingeravtrycksläsare), så ökar sannolikheten att alla kan identifiera sig.
  • Tillräckligt med tid. Vissa användare behöver betydligt mer tid än genomsnittet. Utforma lösningar som alla hinner använda.
  • Interoperabilitet med hjälpmedel. Det kan till exempel innebära att en punktdisplay behöver kunna anslutas.

Andra krav på produkter

Det finns även krav på dokumentation som sitter på produkten eller som distribueras separat, krav på stödtjänster och branschspecifika krav.
Branschspecifika krav

Fördjupning kring krav på produkter

I direktivets bilaga 1 räknas dessa krav upp under avsnitt I punkt 2. Avsnitt III punkt a hänvisar till samma krav för produkter som används vid tillhandahållande av tjänster.
Tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (Europaparlamentets webbplats)

Tillgänglighetskrav på dokumentation

För instruktioner som sitter på produkter som visar hur de ska användas gäller bland annat att de måste vara möjliga att uppfatta (med flera sinnen). De måste presenteras begripligt, och eventuell text måste vara läsbar (till exempel ha god kontrast).

De kraven gäller även för dokumentation som finns separat. Om du till exempel har en bruksanvisning på webben måste alla bilder ha alt-texter. Dokumentationen ska även beskriva både eventuella tillgänglighetsfunktioner och vilka hjälpmedel produkten testats med.

Fördjupning för krav på dokumentation

Tillgänglighetskrav för stödtjänster

Stödtjänster är enligt direktivet help-desks, teletjänstcentraler, teknisk support, samtalsförmedlande tjänster och utbildningstjänster. Kraven ställs i den mån stödtjänster finns.

Stödtjänster måste kunna informera om produktens eller tjänstens tillgänglighet och hur den fungerar med hjälpmedel.

Stödtjänsten ska kunna kontaktas via tillgängliga kommunikationssätt. Stödtjänstens digitala kanaler behöver förstås uppfylla tillgänglighetskraven för sådana kanaler, och det kan eventuellt även vara nödvändigt att personalen lär sig vad som gäller när de blir kontaktade via samtalsförmedlande tjänster (såsom teckenspråkstolk via bildtelefoni.net).

Fördjupning kring krav för stödtjänster

Aktuella standarder

EU-direktivets bilaga 1 räknar upp de formella kraven. Standarder ska göra det lättare att tillämpa direktivet.

Följande standarder finns redan idag. Men var medveten om att de ska uppdateras för att fullt ut motsvara de formella kraven och kompletteras med fler standarder (om supporttjänster, icke-digital information och nödkommunikation). 

Fördjupning om tillgänglighetskrav

Sidan uppdaterades: