Tillgänglighetskrav

Många av direktivets tillgänglighetskrav handlar om att webbplatser, appar, tjänster och funktioner av olika slag ska uppfylla följande fyra principer:

• möjlig att uppfatta
• hanterbar
• begriplig
• robust

Principerna är centrala i relevanta standarder för tillgänglighet. Inte minst Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll (WCAG) och den europeiska standarden EN301549 (tillgänglighetskrav för IKT-produkter och tjänster).

Vad innebär de fyra principerna?

• Möjlig att uppfatta
  Det handlar bland annat om textalternativ till bilder, undertexter och syntolkning till video och om kontraster.
• Hanterbar
  Det innebär bland annat att det ska gå att navigera med tangentbord.
• Begriplig
  Innebär till exempel att tydliga rubriker och felmeddelanden hjälper användare att undvika eller rätta till fel i formulär.
• Robust
  Innehåll ska fungera med många olika användarprogram – särskilt hjälpmedel (inte minst skärmläsare).

Hur kan de fyra principerna uppnås?

Enligt EU-direktivet kan kraven uppfyllas genom att följa harmoniserade standarder som motsvarar kraven i direktivets bilaga 1. Standarderna håller på att uppdateras för att helt motsvara kraven. Tills uppdateringen av standarderna är klar kan man använda de nuvarande som vägledning.

För de fyra principerna innebär detta EN301549 version 3.2.1 (pdf), som bygger på ca 50 kriterier från WCAG 2.1, samt ytterligare några som går utöver WCAG. Kriterierna finns sammanställda på svenska på webbriktlinjer.se.

En god idé är att även följa de nya krav som den 5 oktober 2023 blev en del av WCAG-standarden (WCAG 2.2)  Det kan nämligen förväntas att dessa krav kommer att finnas med i nästa version av EN301549.

Vilka hänvisningar finns i direktivet till de fyra principerna?

Sju av kraven på tjänster i tillgänglighetsdirektivets bilaga 1 gäller just att uppfylla de fyra principerna:

• Elektronisk information om hur tjänster används (avsnitt III, punkt b, krav vii).
• Webbplatser och appar som utgör tjänster (avsnitt III, punkt c).
• Elektroniska programguider (avsnitt IV, punkt b, krav i).
• Banktjänsters identifieringsmetoder, elektroniska. signaturer, säkerhetsfunktioner och betaltjänster (avsnitt V, punkt e, krav i).
• E-böcker ska återge innehåll och vara kompatibelt med hjälpmedel enligt principerna (avsnitt IV, punkt f, krav iv).
• E-handelstjänsters identifierings-, säkerhets- och betalningsfunktioner (avsnitt IV, punkt g, krav ii).
• E-handelstjänsters identifieringsmetoder, elektroniska signaturer och betaltjänster (avsnitt IV, punkt g, krav iii).

Tjänster ska kunna användas av personer med funktionsnedsättning. Detta säkerställs genom att:

• Eventuella produkter som används för att tillhandahålla tjänsten, ska uppfylla tillgänglighetskraven för produkter. Hemma-router är ett exempel på en produkt som används för att tillhandahålla en tjänst som omfattas av denna reglering (elektronisk kommunikation).
• Det ska finnas information om hur tjänsten används, om den testats med hjälpmedel och på vilket sätt den är tillgänglig. Informationen i sig ska också vara tillgänglig.
• Alla webbplatser och appar som utgör del av tjänsten ska vara tillgängliga.
• Det finns även tillgänglighetskrav för stödtjänster – exempelvis kundtjänst och utbildningar.

Det finns även branschspecifika krav (kallas ibland krav på specifika tjänster) som träffar vissa tjänster – till exempel tillgänglighetskrav för banktjänster,  tillgänglighetskrav för e-handel och  tillgänglighetskrav för elektronisk kommunikation.

Förenklad beskrivning av krav på användargränssnitt som gäller alla produkter som omfattas:

• Eventuell kommunikation kan ske med mer än ett sinne. Exempelvis anvisningar i ljud- och textform eller taktila tecken.
  
  
• Alternativ till tal. Om gränssnittet använder tal så erbjuds även exempelvis alternativ i form av text eller bilder.
  
  
• Eventuell kommunikation kan ske med mer än ett sinne. Exempelvis anvisningar i ljud- och textform eller taktila tecken.
  
  
• Alternativ till färger. Exempelvis kan text eller taktila symboler användas utöver färger.
  
  
• Alternativ till ljudsignaler. Komplettera viktiga ljudsignaler med exempelvis text, bild eller lampor.
  
  
• Extra kontrast för viktiga visuella element. Det finns exempel på automater som erbjuder högkontrastläge.
  
  
• Flexibelt ljud. Främst avses att användaren ska kunna kontrollera ljudvolym, men det kan även gälla hastighet i uppläsning eller att kunna reducera ljudstörningar.
  
  
• Finmotorisk tillgänglighet. Reglage ska vara tillräckligt stora och användaren ska inte behöva göra flera samtidiga rörelser.
  
  
• Motorisk tillgänglighet. Det ska inte krävas betydande räckvidd eller styrka för att exempelvis komma åt och trycka ner knappar.
  
  
• Orsaka inte epileptiska anfall med flimmer. Undvik sådant snabbt blinkande som kan orsaka anfall.
  
  
• Skydda användarens privatliv. Exponera inte användares lösenord eller annan känslig information för andra, utan erbjud lösningar som exempelvis möjlighet att ansluta hörlurar.
  
  
• Alternativ till biometri. Erbjud fler sätt att identifiera sig än bara en sorts biometri (till exempel fingeravtrycksläsare), så ökar sannolikheten att alla kan identifiera sig.
  
  
• Tillräckligt med tid. Vissa användare behöver betydligt mer tid än genomsnittet. Utforma lösningar som alla hinner använda.
  
  
• Interoperabilitet med hjälpmedel. Det kan till exempel innebära att en punktdisplay behöver kunna anslutas.

Andra krav på produkter

Det finns även krav på dokumentation som sitter på produkten eller som distribueras separat, krav på stödtjänster och branschspecifika krav.

Fördjupning kring krav på produkter

I direktivets bilaga 1 räknas dessa krav upp under avsnitt I punkt 2. Avsnitt III punkt a hänvisar till samma krav för produkter som används vid tillhandahållande av tjänster. Bankdosor är exempel på produkt som används för att tillhandahålla tjänst som omfattas av denna reglering. Hemma-router är ett annat exempel.

För instruktioner som sitter på produkter som visar hur de ska användas gäller bland annat att de måste vara möjliga att uppfatta (inte bara med ett sinne). De måste presenteras begripligt, och eventuell text måste vara läsbar (till exempel ha god kontrast).

De kraven gäller även för dokumentation som finns separat. Om du till exempel har en bruksanvisning på webben måste alla bilder ha alt-texter. Dokumentationen ska även beskriva både eventuella tillgänglighetsfunktioner och vilka hjälpmedel produkten testats med.

Det är till och med så att det finns tillgänglighetskrav för information som ges på förpackningar, om hanteringen av förpackningen.

Fördjupning för krav på dokumentation

• I direktivets bilaga 1 räknas krav på dokumentation upp under avsnitt I punkt 1 (för produkter), avsnitt II (för produkters förpackningar) och avsnitt III punkt b (för tjänster).
• Enligt genomförandebeslut C(2022)6456 om standardiseringsbegäran (bilaga 1) från EU-kommissionen ska det senast den 15 mars 2026 finnas en ny standard för tillgänglig (icke-digital) dokumentation av produkter som omfattas av direktivet. Tills dess att denna standard finns är det direktivets bilaga 1 som gäller.

Stödtjänster är främst kundtjänst, men även till exempel utbildningar om de digitala tjänsterna och produkterna.

Stödtjänster måste kunna informera om produktens eller tjänstens tillgänglighet och hur den fungerar med hjälpmedel.

Stödtjänsten ska kunna kontaktas via tillgängliga kommunikationssätt. Stödtjänstens digitala kanaler behöver förstås uppfylla tillgänglighetskraven för sådana kanaler, och det kan eventuellt även vara nödvändigt att personalen lär sig vad som gäller när de blir kontaktade via samtalsförmedlande tjänster (såsom teckenspråkstolk via bildtelefoni.net).

Fördjupning kring krav för stödtjänster

• I direktivets bilaga 1 räknas dessa krav upp under avsnitt I punkt 3 (för produkter) och avsnitt III punkt d (för tjänster).
• En ny “harmoniserad EU-standard” för tillgängliga supporttjänster ska enligt genomförandebeslut C(2022)6456 om standardiseringsbegäran (bilaga 1, tabell 1) finnas klar senast den 15 mars 2026. Men det finns redan en hel del konkret vägledning för tillgängliga supporttjänster i EN301549 v3.2.1 (avsnitt 12.2). Webbriktlinje 173 innehåller en introduktion på svenska till åtminstone delar av dessa krav.