Branschspecifika krav

Först och främst ska de allmänna tillgänglighetskraven uppfyllas. De gäller för alla – alltså även för e-handeln.

Utöver dessa finns för e-handeln specifika krav på två områden som är att återge tillgänglighetsinformation om det som säljs och att fyra principer för tillgänglighet ska uppfyllas för fyra funktioner.

Observera även att e-handlare som säljer produkter som omfattas av lagen (framför allt konsumentelektronik för IT, kommunikation och media) berörs av krav på distributörer och importörer.

Återge tillgänglighetsinformation om det som säljs

Den som har en e-handel ska se till att den digitala butiken är tillgänglig men också återge information om tillgänglighet för det som säljs, när det finns sådan information. Några exempel på sådan information:

• En kund som vill köpa en smartphone kanske behöver veta vilket stöd den har för att ansluta hörapparat.
• En kund som planerar köpa en paketresa kan behöva veta hur tillgängligt hotellrummet är med rullstol.
• En kund som vill se en spelfilm kan behöva veta om den har undertexter.

Eftersom det finns mängder av olika produkter och tjänster är det svårt att räkna upp all tänkbar information som kan vara nödvändig. Regleringen innehåller inte heller någon sådan uppräkning, utan kräver att om leverantören tillhandahåller tillgänglighetsinformation om det som säljs så måste e-handeln förmedla denna information.

Fyra funktioner ska uppfylla fyra principer för tillgänglighet

Tillgänglighetsdirektivet lyfter fram fyra funktioner i e-handelstjänster där tillgänglighetskrav ska beaktas.

Detta gäller:

• identifieringsmetoder,
• elektroniska signaturer,
• säkerhetsfunktioner,
• betalningsfunktioner.

Kravet är att funktionerna ska vara uppfattningsbara, hanterbara, begripliga och robusta. Vad det innebär kan du läsa på sidan om tillgänglighetskrav.

Det måste finnas ett tillgängligt sätt att utföra alla de fyra funktionerna, även om de i vissa fall tillhandahålls separat och inte ligger på e-handelsplatsen (som ju omfattas av de allmänna kraven på att webbplatser och appar ska uppfylla de fyra principerna).

Fördjupning kring tillgänglighetskrav för e-handel

I direktivets bilaga 1 räknas branschspecifika krav för e-handeln upp under avsnitt IV punkten g.

Den 10 oktober 2023 höll AccessibleEU en halvdagskonferens om tillgänglighetsdirektivets innebörd på e-handelsområdet. Tio inspelade presentationer som är ungefär en kvart långa tar upp ämnet från lika många olika perspektiv.

Webbinarium om tillgänglig e-handel

PTS arrangerade i september ett webbinarium om tillgänglig e-handel med interna och externa medverkande. Se gärna webbinariet i efterhand. 

Tillgänglig e-handel 2025

Först och främst ska de allmänna tillgänglighetskraven uppfyllas. De gäller för alla – alltså även för banktjänster.

Utöver dessa finns specifika krav på två områden, som beskrivs på den här sidan: Att ge information på ett begripligt språk enligt B2-nivå och att fyra funktioner ska uppfylla principer för tillgänglighet.

Ge information på ett begripligt språk enligt B2-nivån

Lagen kräver att just banktjänsternas information ska vara begriplig. Närmare bestämt krävs att informationen inte får vara mer komplex än det som enligt Europarådets gemensamma europeiska referensram för språk (CEFR) kallas för nivå B2 (övre medelnivå).

Nivå B2 beskrivs så här i CEFR:

”Jag kan läsa artiklar och rapporter som behandlar aktuella problem och som uttrycker attityder och åsikter. Jag kan förstå samtida litterär prosa.”

Språkrådets rekommendationer för att arbeta med begripligt språk

Språkrådet erbjuder en samling redskap och råd för dig som vill ha hjälp med att skriva vårdat, enkelt och begripligt, och att anpassa din text efter läsaren. De här resurserna finns på webben och kallas Klarspråkshjälpen. Där kan du få stöd i hur man både planerar och skriver en text (och testar) utifrån läsarnas behov.

Språkrådet rekommenderar också den nya internationella ISO-standarden för klarspråk, SS-ISO 24495-1:2023. Den handlar främst om hur man bör arbeta med klarspråk och säger bland annat att man bör låta användare testa texter kontinuerligt. Standarden kostar pengar, men innehållsförteckningen och de inledande sidorna finns att läsa gratis.

Ett annat tips är listan med 19 råd från projektet Begriplig text.

Fyra funktioner ska uppfylla principer för tillgänglighet

Tillgänglighetsdirektivet lyfter fram fyra funktioner i banktjänster:

• identifiering,
• elektronisk signering,
• säkerhet och
• betalning.

Det måste finnas ett tillgängligt sätt att utföra de fyra funktionerna för alla användare så att de fyra principerna för tillgänglighet uppfylls för varje funktion.

Fördjupning kring tillgänglighetskrav för banktjänster

I direktivets bilaga 1 räknas branschspecifika krav för banktjänster upp under avsnitt IV punkten e.

Banktjänster för alla

I april arrangerade PTS tillsammans med AccessibleEU ett webbinarium om de nya tillgänglighetskraven. Webbinariet var riktat till alla som arbetar med digitala banktjänster. Se gärna webbinariet i efterhand. 

Banktjänster för alla

Först och främst ska de allmänna tillgänglighetskraven uppfyllas. De gäller för alla – alltså även för produkter och tjänster som används för elektronisk kommunikation.

Utöver dessa finns vissa specifika krav, som beskrivs längre ner på den här sidan.

Vad räknas som elektronisk kommunikation?

Det finns både tjänster och produkter för elektronisk kommunikation som berörs av direktivet

• tjänster för uppkoppling, såsom fiberanslutning till hemmet eller mobiltelefoni-abonnemang,
• de produkter som konsumenter kan behöva för att hantera kommunikationen (till exempel telefon, router eller modem),
• programvaror och molntjänster som möjliggör samtal mellan människor, såsom sms, e-post, chatt och olika plattformar för onlinemöten (Skype, Zoom, Teams, WhatsApp, FaceTime, Messenger med flera).

Kommunikationsfunktioner som endast är en ”extrafunktion av mindre betydelse” (i till exempel spel) omfattas inte av kraven.

Krav som berör röstkommunikation

När röstkommunikation erbjuds ska det även gå att använda så kallad realtidstext (RTT, se nedan). Detta gäller både för produkter och tjänster, och det ställer alltså krav på funktionalitet både i användargränssnitt, kommunikationsnät och hårdvara.

För produkter som kan användas för röstkommunikation ska ljudkvaliteten vara tillräcklig, så att så många som möjligt kan förstå den talade kommunikationen. Enligt befintlig standard EN301549 v3.2.1, krav 6.1, innebär detta att åtminstone frekvenser upp till 7000Hz måste kunna återges, men detta kan komma att ändras.

Vad är realtidstext (RTT)?

Realtidstext är ett relativt nytt sätt att kommunicera med text:

Både den text som användaren själv skriver och text från samtalsparten förmedlas samtidigt på bådas skärmar, tecken för tecken. Bland annat innebär det att det går att avbryta och “prata i mun” på varandra. I praktiken ger detta en större snabbhet i dialogen och en förbättrad närvarokänsla i jämförelse med en traditionell chatt där meddelanden skickas först när de är färdigformulerade.

Det finns också teknisk möjlighet att koppla RTT-kanalen till antingen uppläsning via förmedlingstjänst eller uppläsning med hjälp av talsyntes (även om direktivet inte kräver något av dessa uppläsningsalternativ).

Varför behövs realtidstext?

Även personer som inte kan använda röstsamtal har behov av att kunna “ringa”. Realtidstext (RTT) skapar en större jämlikhet i kommunikationen, särskilt för personer med nedsatt hörsel eller talförmåga.

Eftersom direktivet kräver att RTT erbjuds i anslutning till all röstkommunikation kommer alla användare få nya möjligheter till textkommunikation, utan att behöva installera något visst chatt-program. Detta kan bli värdefullt i många sammanhang. Här är två exempel:

• När användaren ringer ett nödsamtal och behöver vara tyst på grund av en hotfull situation. Då går det att använda textfunktionen för att ha dialog med larmoperatören.
• När användaren ringer från en bullrig miljö. Då kan det vara smidigt att kunna ta hjälp av text för att nå fram.

Krav som berör videokommunikation

När videokommunikation erbjuds tillsammans med röstkommunikation ska så kallad totalkonversation möjliggöras. Alltså videokommunikation tillsammans med realtidstext (RTT). Detta innebär att

• röst, realtidstext och video är synkroniserad och
• videon har en sådan upplösning att det medger kommunikation med teckenspråk.

Film om realtistext och toalkonversation

Krav på produkter för elektronisk kommunikation

Produkter som används för elektronisk kommunikation ska möjliggöra effektiv trådlös anslutning av hörselhjälpmedel.

Produkterna ska också kunna samexistera med hjälpmedel, utan att störningar uppstår. Exempelvis ska inte en mobiltelefon hindra samtidig användning av hörapparat.

Fördjupning kring tillgänglighetskrav för elektronisk kommunikation

I direktivets bilaga 1 räknas kompletterande krav för specifika elektroniska kommunikationstjänster upp under avsnitt IV punkten a, och krav för konsumentprodukter för elektronisk kommunikation i avsnitt I punkt 2 o) iii).

När din operatör och din utrustning har stöd för RTT så kan du prova funktionen med din mobiltelefon. Instruktioner för RTT för iOS finns hos Apple. Instruktioner för RTT på Android finns hos Google. (I skrivande stund, december 2023, är det ovanligt med stöd hela vägen.)

Det europeiska standardiseringsorganet ETSI har  en guide till RTT (pdf).

Region Örebro län har på uppdrag av Socialstyrelsen i projektet e-Kommunicera identifierat några olika produkter för totalkonversation som fungerar och används idag, men som alltså kräver särskild programvara.

Tillgänglig elektronisk kommunikation 2025

PTS arrangerade i november ett webbinarium om de nya lagkraven på elektronisk kommunikation tillsammans med Accessible EU och branschorganisationen Svensk tillgänglighet. Se gärna webbinariet i efterhand.

Tillgänglig elektronisk kommunikation 2025

Först och främst ska de allmänna tillgänglighetskraven uppfyllas. De gäller för alla – alltså även för självbetjäningsterminaler.

Utöver detta finns vissa specifika krav, som beskrivs längre ner.

Vad räknas som en självbetjäningsterminal?

Det finns flera exempel på självbetjäningsterminaler i tillgänglighetsdirektivet. Den här sektionen handlar om de självbetjäningsterminaler som är avsedda för
tillhandahållande av tjänster som omfattas av direktivet.

• kontantautomater
• biljettförsäljningsautomater
• incheckningsautomater.
• interaktiva självbetjäningsterminaler som tillhandahåller information.

Krav på självbetjäningsterminaler

Ha text-till-tal-teknik (talsyntes)
En person med synnedsättning kunna få information uppläst automatiskt av terminalen.

Möjliggöra användning av personliga hörlurar
Användaren ska kunna få privat information meddelad endast till sig själv.

Varna användaren via mer än ett sinne om respons krävs inom en viss tid
Den som inte ser bör kunna använda hörsel eller känsel, och den som inte hör bör kunna använda synen, till exempel.

Ge möjlighet att förlänga responstiden
Användare med funktionsnedsättning kan ibland behöva mer tid än andra. Terminalen behöver kunna hantera detta.

Ha en lämplig kontrast samt nycklar och kontroller som kan förnimmas med känsel när nycklar och kontroller är tillgängliga.
Om det finns knappar eller liknande kontroller ska dessa gå att urskilja, både visuellt med hjälp av god kontrast och med känsel (taktilt), till exempel genom att de är upphöjda.

Inte kräva att en tillgänglighetsfunktion aktiveras för att en användare som behöver funktionen ska kunna starta den
Användare som är beroende av talsyntes ska till exempel inte behöva hitta den funktionen utan talsyntes-hjälp. Istället behöver sådana funktioner vara aktiva från början. Däremot är det okej att tillåta att användaren kan stänga av dem.

Om produkten använder ljud eller ljudsignaler – ska de vara kompatibla med hjälpmedel och hjälptekniker som finns tillgängliga på unionsnivå
Exempel på sådan hjälpteknik är hörselteknik såsom hörapparater, telespolar, hörselimplantat och hörselhjälpmedel. I praktiken kan det innebära att ljud behöver kunna sändas med teleslinga (som kan plockas upp av hörapparat med T-läge) eller motsvarande Bluetooth-teknik.

Övergångsregler

I vissa fall kan befintliga självbetjäningsterminaler få finnas kvar i upp till 20 år, även om de inte uppfyller de nya kraven. Läs mer på Hur bråttom är det?

Fördjupning kring tillgänglighetskrav för självbetjäningsterminaler

I direktivets bilaga 1 räknas specifika krav för självbetjäningsterminaler upp i avsnitt I punkt 2 o) i).