Tillgänglighetsdirektivet

Tyvärr är det fortfarande vanligt med bristande tillgänglighet i digitala tjänster och produkter. I filmen räknar vi upp några exempel på hinder:

• Ganska ofta går det inte att förstora text på skärmen. Det drabbar personer med nedsatt syn.
• Digitala gränssnitt som inte går att hantera med tangentbord. Drabbar personer som inte kan använda mus eller pekskärm.
• Onödigt komplicerad eller otydlig information. Drabbar många. Särskilt personer med begränsad kognitiv förmåga.
• Nödvändig information om tillgänglighet saknas. Drabbar användare med funktionsnedsättning. Ibland direkt i interaktionen, ibland senare.
• Automat som bara har pekskärm för exempelvis inmatning av pin-kod. Drabbar den som inte kan se skärmen.

Vissa säger att 20% har en funktionsnedsättning. Det går att räkna på olika sätt, men helt klart är att fler än de ca 1% av befolkningen som har en rullstol gynnas av tillgänglighet. Om vi räknar in situationer som kräver tillgänglighet så är siffran 100%.

EU vill undanröja hinder för människor – och även hinder mellan medlemsländer. Det ska helst vara samma regler överallt. För då blir det lättare att utveckla tillgängliga tjänster och produkter!

Därför ökar regleringen inom tillgänglighet i EU. Sedan tidigare har vi webbtillgänglighetsdirektivet, som i Sverige blev DOS-lagen, och nu alltså tillgänglighetsdirektivet som berör många produkter och tjänster.

Fördjupning

• Rättslig vägledning om DOS-lagen (digg.se)

Från och med den 28 juni 2025 ska vi ha en ny nivå av tillgänglighet för produkter och tjänster i hela EU!

Då ska nämligen tillgänglighetskraven som huvudregel vara uppfyllda.

Övergångsregler

Det finns dock vissa bestämmelser som gäller under en övergångsperiod:

• Tjänsteleveranser som är avtalade före 28 juni 2025 får löpa i ytterligare fem år även om de inte uppfyller kraven (men nya sådana avtal får inte tecknas).
• Även produkter (t.ex. bankdosor och routrar) som krävs för att leverera vissa tjänster kan fortsätta användas i ytterligare fem år.
• Självserviceterminaler som redan är utplacerade kan få finnas kvar tills de är upp till 20 år gamla. Men i de allra flesta fall är det inga problem att uppdatera åtminstone deras mjukvara (så kallad POS – point of sale – software) så att de kan bli tillgängliga betydligt snabbare.

Det kan krävas ganska många olika typer av åtgärder, och vissa av dem tar tid, så det är viktigt att komma igång så snart som möjligt!

Fördjupning

• Direktivets artikel 2 fastställer införandedatumet. Artikel 32 beskriver övergångsbestämmelserna.
• I lagrådsremissen diskuteras ikraftträdande och övergångsbestämmelser i avsnitt 6.

Utbilda

Börja med att skaffa kunskap! Utbilda de medarbetare som kan komma att beröras av kraven. Det kan gälla allt från utvecklare till handläggare, chefer, produktägare och projektledare, inköpare, jurister, designers och redaktörer.

Se till att någon har ansvar för tillgänglighet

Kanske behöver ni även rekrytera personer med tillgänglighetskompetens?

Kartlägg nuläget

Det kan ta ett tag att åtgärda brister, så det är troligen klokt att ganska snart granska de berörda tjänster och produkter som finns idag. En automatisk granskning kan ibland gå väldigt snabbt, och det är en bra start, men kom ihåg att långt ifrån alla tillgänglighetskrav går att testa med automatik. En manuell granskning är nödvändig. Förutom tjänsterna och produkterna är det även klokt att se över sina rutiner och verktyg. Involvera gärna personer med funktionsnedsättning i testerna.

Åtgärda brister

Efter en kartläggning är det förstås lämpligt att åtgärda bristerna. Det brukar alltid finnas brister, och ofta behövs en handfull omgranskningar innan allt är okej.

Se över avtal och mallar

Det är kanske det mest brådskande egentligen. Om det finns avtalsmallar som inte ställer krav på tillgänglighet finns risk för att ni köper in system eller tjänster från leverantörer som inte klarar tillgänglighetskraven. Och om designsystem eller komponentmallar inte är tillgängliga skapas en massa otillgängliga funktioner, som måste åtgärdas i efterhand.

Kom ihåg att ni är ansvariga för hela er tjänst eller produkt

Det är inte okej att låta brister i ett delsystem finnas kvar och säga att ansvaret ligger hos den som levererar delsystemet. Exempelvis kan en e-handel kanske frestas att peka på den som levererar betalningssystem, identifiering eller e-handelsplattform. Men ni måste välja leverantörer som klarar kraven och kanske även skriva in kraven i avtal med leverantörerna.

Fördjupning

• En hjälp för att utveckla sitt arbetssätt kring tillgänglighet kan vara EN 17161:2019 Universell utformning – tillgänglighet genom universell utformning för produkter, varor och tjänster – utvidgar spektrumet användare. Den standarden beskrivs på en egen sida.
• I statens offentliga utredning “Tillgänglighetsdirektivet 2021:44” avsnitt 15.5.2 förs ett resonemang om huruvida tillgänglighetskraven behöver uppfyllas om en underleverantör är ett mikroföretag.

Om ni inte uppfyller de nya kraven så drabbas först och främst människor med funktionsnedsättning: Vissa blir beroende av andras hjälp, andra blir trötta. Vissa väljer bort era produkter och tjänster, och ytterligare andra blir helt enkelt utestängda.

Även personer som inte har funktionsnedsättningar går miste om de förbättringar som tillgänglighet ofta leder till. Framförallt att tjänster och produkter blir enklare att använda, men även indirekta effekter, som att köer vid självbetjäningsterminaler kan bli kortare.

Ur ett affärsmässigt perspektiv är det ju också så att företaget kan förlora pengar: Ni når färre kunder om inte alla kan använda era produkter och tjänster. Har ni tur får ni behålla kunderna, men troligen inte lika nöjda. Troligen måste ni bekosta alternativa lösningar, som manuell betjäning, eller byta ut era system i förtid.

Och eftersom det här handlar om lagstiftning finns det förstås juridiska konsekvenser.

Sanktioner

För det första får man alltså inte ens tillhandahålla sina produkter på marknaden om de inte uppfyller kraven. Om ni skulle bli av med hela EU som marknad är det troligen den största ekonomiska konsekvensen. Men ni kan också få sanktionsavgifter. I lagförslaget står belopp mellan 10 tusen och 10 miljoner kronor.

Om det finns många brister kan det bli flera sanktionsavgifter.

Fördjupning

• I statens offentliga utredning “Tillgänglighetsdirektivet 2021:44” avsnitt 17.6 behandlar ämnet sanktioner.
• Sanktionsavgifternas storlek diskuteras i lagrådsremissen i avsnitt 5.16.4.

Börja med att prata med dina kollegor! Se till att alla blir medvetna om att de nya kraven är på gång.

Kom ihåg att det inte bara handlar om krav. Det handlar om att göra livet bättre för många människor och är en kommersiell möjlighet för många företag.

Ett tips kan vara att uppmana alla som berörs i din organisation att ta del av den här filmen och informationen. Sedan är det dags att påbörja det praktiska arbetet!

Fördjupning

Flera konkreta förslag på åtgärder att börja med finns uppräknade och länkade i avsnittet "Vad behöver vi göra?" och på sidan Tillgänglighetskrav.

Det finns tre kategorier av undantag från kraven på tillgänglighet

1. Vissa typer av innehåll på webbplatser och appar

Kartor och karttjänster

Eftersom det är väldigt svårt att göra dem helt tillgängliga (framförallt visuellt). Undantaget gäller under förutsättning att ett tillgängligt alternativ ges för kartor avsedda för navigering.

Innehåll från tredje part som ni inte betalar eller själva kontrollerar

Främst gäller det innehåll som skapats av användare. Däremot undantas inte innehåll från tredje part som ni själva lägger in. Då kan ni ju välja andra alternativ ifall de inte klarar tillgänglighetskraven.

Äldre inspelningar och dokument

De som publicerats innan lagen började gälla.

Innehåll som kan räknas som arkiverat

Innehåll som endast innehåller innehåll som inte uppdaterats eller redigerats efter den 28 juni 2025.

Dessa undantag är mycket lika det som gäller för DOS-lagen. Se hänvisning under avsnittet fördjupning.

2. Orimliga krav

Oproportionerligt stor börda

Om konsekvenserna av ett tillgänglighetskrav skulle vara oskäligt betungande i förhållande till nyttan för personer med funktionsnedsättning så kan undantag göras. Men bara så stora undantag som verkligen är nödvändiga, och bara så länge de fortfarande är nödvändiga.

Grundläggande ändring

Om ett tillgänglighetskrav skulle innebära en stor förändring av produktens eller tjänstens grundläggande karaktär så får detta krav undantas. Men det innebär inte att alla krav får undantas. Bedömnigen behöver ske från fall till fall.

Dessa typer av undantag måste motiveras efter en noggrann bedömning och dokumenteras, och dessutom ska den som gör undantaget upplysa myndigheterna om det, och spara dokumentationen. Det ställs alltså ganska stora krav på den som vill göra undantag. Därför behöver ni läsa noga i regleringen (se fördjupningslänkarna) om det skulle vara aktuellt!

Propositionen (se fördjupningslänkarna) diskuterar betydelsen av dessa typer av undantag, och föreslår att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som avses med dessa två kategorier av undantag. Det kan alltså komma mer detaljerad vägledning här i framtiden.

3. Små organisationer

Slutligen finns undantag för så kallade ”mikroföretag”.

Det definieras som företag med mindre än 2 miljoner euro i omsättning och färre än 10 anställda.

Mikroföretag undantas från kraven på tjänster men bara delvis för kraven på produkter. Om de gör undantag för produkter ska de på begäran från marknadskontrollmyndigheten lämna de uppgifter som är relevanta för bedömningen av undantaget.

Fördjupning

• Direktivets artikel 2 beskriver i punkt 4 de undantagna kategorierna av innehåll. Kapitel V tar upp oproportionerligt stor börda och stora förändringar medan undantag för “mikroföretag” finns i artikel 4 (punkt 5) och artikel 14 (punkt 4).
• I statens offentliga utredning “Tillgänglighetsdirektivet 2021:44” diskuteras undantagen i avsnitten 3.7.4 (mikroföretag), 11.2 (kategorier av innehåll) och 13 (oproportionerlig börda och stor förändring).
• I propositionen 2022/23:42 diskuteras undantagen bland annat i avsnitt 5.10.
• Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, har publicerat rättslig vägledning om undantag från DOS-lagen. Delar av den vägledningen torde vara relevant även för tillgänglighetsdirektivet.

EU-direktivet räknar upp alla tillgänglighetskrav, men beskriver inte i detalj hur de ska uppfyllas. Nya standarder med fler detaljer kan förväntas först efter att lagens krav ska vara uppfyllda. Men de stora penseldragen är kända sedan länge.

• Mänskliga behov och egenskaper förändras, men bara långsamt!
• Därför kommer nya krav likna nuvarande (men förhoppningsvis vara lite bättre).
• Det finns redan idag standarder för tillgänglig utformning av produkter och tjänster.
• Den europeiska standarden EN301549 täcker in en stor del av kraven redan nu. Börja med att uppfylla relevanta delar av den standarden!
• Alla insatser som görs idag kommer att vara till nytta för användarna även när kraven ändras!

Fördjupning

• Enligt EU-kommissionens genomförandebeslut C(2022)6456 om standardiseringsbegäran ska det senast den 15 september 2025 finnas uppdaterade versioner av de relevanta standarder som räknas upp på sidan om tillgänglighetskrav, och även tre nya kompletterande standarder (se genomförandebeslutets bilaga 1). Tills dess är det formellt sett direktivets bilaga 1 som gäller, och i praktiken rekommenderar vi alltså att börja med att följa de befintliga standarderna.
• Standarden EN301549 introduceras på webbriktlinjer.se. På samma webbplats finns även en uppräkning av de kriterier som anses relevanta för DOS-lagen. Börja med att uppfylla de kriterierna om du ansvarar för digitala tjänster!
• Om du behöver läsa i själva standarddokumentet så är det för närvarande (januari 2023) EN301549 v3.2.1 (pdf) som gäller.
• Ett sätt att säkerställa rutiner för att uppfylla tillgänglighetskraven kan vara att följa EN 17161:2019 Universell utformning – tillgänglighet genom universell utformning för produkter, varor och tjänster – utvidgar spektrumet användare. Den standarden beskrivs här.

• EU-direktivet på svenska.
• Statens offentliga utredning “Tillgänglighetsdirektivet 2021:44”
• På regeringens webbplats hittar du även lagrådsremissen och propositionen (2022/23:42).
• Tillgänglighetskriterier som anses relevanta för DOS-lagen. Börja med att uppfylla de kriterierna om du ansvarar för digitala tjänster!
• EN301549 v3.2.1 (pdf)
• EN 17161:2019 Universell utformning – tillgänglighet genom universell utformning för produkter, varor och tjänster – utvidgar spektrumet användare.
• Inspelning av ett två timmar långt seminarium om harmoniserade standarder för Tillgänglighetsdirektivet hos Svenska institutet för standarder (SIS). Eventet anordnades i oktober 2022 av de svenska standardiseringskommittéer som är inblandade: SIS/TK 504 e-Tillgänglighet, SIS/TK 453 Tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö, och SIS/TK 536 Samordningsgruppen för tillgänglighet.

CE-märkning

För att på ett enkelt sätt verifiera att produkter som omfattas av direktivet uppfyller direktivets tillgänglighetskrav ska produkten vara CE-märkt. CE-märkningen får endast göras av tillverkaren eller en representant som har skriftlig fullmakt att företräda tillverkaren. Genom CE-märkningen tar tillverkaren på sig det fulla ansvaret för att en produkt överensstämmer med direktivets tillgänglighetskrav.

CE-märkningen ska göras direkt på produkten eller på dess märkskylt eller om så inte är möjligt på förpackningen och i de medföljande dokumenten. CE-märkningen ska vara synlig, läsbar och beständig.

Tillgänglighetsdirektivet är inte det enda EU-direktiv som kräver CE-märkning. Det kan alltså finnas CE-märkta produkter som inte omfattas av tillgänglighetsdirektivet. Importörer och distributörer ska ju dessutom kontrollera produktens dokumentation, så att de inte släpper ut produkter som omfattas av tillgänglighetsdirektivet men där tillverkaren inte gjort någon EU-försäkran om överensstämmelse med tillgänglighetsdirektivet.

För en konsument ska CE-märket fungera som en garanti för att produkten är säker att använda, men en importör eller distributör behöver kontrollera dokumentationen, så att CE-märket också betyder att produkter uppfyller tillgänglighetsdirektivets krav.

Ekonomisk aktör

En ekonomisk aktör definieras i tillgänglighetsdirektivet som tillverkaren, den bemyndigade företrädaren (i det fall det förekommer), importören, distributören eller tjänsteleverantören.

EU-försäkran

Genom att upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse med kraven i tillgänglighetsdirektivet tar tillverkaren på sig ansvaret för att produkten uppfyller nödvändiga krav. Av EU-försäkran ska även framgå vilka tillgänglighetskrav som omfattas av undantag. EU-försäkran ska översättas till de språk som gäller på marknaden där produkten förekommer.

Tillverkaren är även skyldig att utarbeta teknisk dokumentation av vilken det ska vara möjligt att bedöma om produkten uppfyller tillgänglighetskraven. Dokumentationen ska endast innehålla de tillämpliga kraven och om det behövs för bedömningen en beskrivning av produktens utformning, tillverkning och funktion.

Den tekniska dokumentationen och EU-försäkran ska bevaras i fem år efter att produkten har släppts ut på marknaden.

Nödkommuni­kation

Nödkommunikation är kommunikation med hjälp av interpersonella kommunikationstjänster mellan en slutanvändare och alarmeringscentralen med syftet att begära och ta emot nödhjälp från alarmeringstjänster.

Realtidstext

Realtidstext är när det som skrivs tas emot löpande, dvs text skickas medan det skrivs, utan att avsändaren trycker på skicka. Telefonsamtal som rings upp med telefonnummer som ”vanlig telefoni” mellan två eller flera deltagare ska kunna inkludera tal och realtidstext.

Tillgänglighets­standarden EN 301 549

EN 301 549 är en gemensam europeisk standard som anger krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling av IKT- produkter och tjänster. IKT betyder Informations- och kommunikationsteknologi.

Det är troligt att tillgänglighetsdirektivet kommer att peka ut tillgänglighetsstandarden EN 301 549 som ett sätt att leva upp till kraven. Dock kommer nuvarande standard att behöva uppdateras och kompletteras. Det är också fullt möjligt att ytterligare standarder pekas ut, för vissa tjänster eller produkter.

Hösten 2021 pågår dialog mellan EU-kommissionen och de europeiska standardiseringsorganen ETSI, CEN och CENELEC om utformningen av en begäran (s.k. Standardisation Request) att ta fram standarder som tydliggör hur kraven kan efterlevas.

Totalkonver­sation

Totalkonversation innebär att video, realtidstext och tal kan användas samtidigt i ett samtal. Med Totalkonversation ska det vara möjligt att ringa samtal med video, tal och realtidstext mellan olika tjänsteplattformar (t ex mellan iOS och Android). Hur det kommer bli implementerat är däremot ännu inte klarlagt.

Användaren väljer själv kommunikationssätt beroende på vad som fungerar bäst i den aktuella situationen, vilket gör det möjligt för alla att kommunicera med den kombination av video, tal och realtidstext som fungerar bäst, exempelvis:

• En person som är döv eller har nedsatt hörsel kan till exempel konversera med hjälp av realtidstext med en motpart som i vanliga fall bara använder tal.
• En teckenspråkig person med dövblindhet kan kommunicera med en döv person. Personen med dövblindhet använder då teckenspråk och den döva personen skriver till personen med dövblindhet.
• Två döva personer kan konversera med teckenspråk.
• Adresser och annat kan skickas som text i ett vanligt röstsamtal.