EU:s tillgänglighetsdirektiv
Mer tillgänglighet leder till ökad delaktighet, och förbättrar livet för många människor.
Direktivet ställer tillgänglighetskrav på produkter och tjänster och träder i kraft 28 juni 2025. Lagkraven gäller framför allt privat sektor, men påverkar även offentlig sektor.
Direktivet genomförs i Sverige genom lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet och förordningen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Det är hög tid att sätta sig in i de krav som ställs och vad du behöver göra för att uppfylla de nya kraven.
Det finns en 24 minuter lång film som ger dig en introduktion till direktivet. Du hittar också ett antal separata filmer och informationstexter som är anpassade till olika branscher och roller, som träffas av regleringen.
På de flesta delarna finns filmavsnitt och en sammanfattning i textformat.
Under rubriken fördjupningar har de flesta delarna även ytterligare information utöver filmen. Det kan till exempel vara:
- Länkar till information som nämns i filmen,
- ny information som inte fanns när filmen spelades in, och
- exempel och illustrationer.
Filmen om tillgänglighetsdirektivet
Hela filmen om tillgänglighetsdirektivet
Varför är det här viktigt?
Syftet med tillgänglighetsdirektivet (Youtube - öppnas i nytt fönster)
Tyvärr är det fortfarande vanligt med bristande tillgänglighet i digitala tjänster och produkter. I filmen räknar vi upp några exempel på hinder:
- Ganska ofta går det inte att förstora text på skärmen. Det drabbar personer med nedsatt syn.
- Digitala gränssnitt som inte går att hantera med tangentbord. Drabbar personer som inte kan använda mus eller pekskärm.
- Onödigt komplicerad eller otydlig information. Drabbar många. Särskilt personer med begränsad kognitiv förmåga.
- Nödvändig information om tillgänglighet saknas. Drabbar användare med funktionsnedsättning. Ibland direkt i interaktionen, ibland senare.
- Automat som bara har pekskärm för exempelvis inmatning av pin-kod. Drabbar den som inte kan se skärmen.
Vissa säger att 20% har en funktionsnedsättning. Det går att räkna på olika sätt, men helt klart är att fler än de ca 1% av befolkningen som har en rullstol gynnas av tillgänglighet. Om vi räknar in situationer som kräver tillgänglighet så är siffran 100%.
EU vill undanröja hinder för människor – och även hinder mellan medlemsländer. Det ska helst vara samma regler överallt. För då blir det lättare att utveckla tillgängliga tjänster och produkter!
Därför ökar regleringen inom tillgänglighet i EU. Sedan tidigare har vi webbtillgänglighetsdirektivet, som i Sverige blev DOS-lagen, och nu alltså tillgänglighetsdirektivet som berör många produkter och tjänster.
Produkter och tjänster som berörs
Film om produkter och tjänster som berörs
Många olika aktörer berörs och avgörande är vilken typ av produkt eller tjänst ni tillhandahåller. Konsumenttjänster och produkter som omfattas är:
Elektroniska kommunikationstjänster, som till exempel:
- Uppkoppling & abonnemang
- Telefonsamtal
- E-post
- Sms
- Chatt
- Videosamtalstjänster (som Skype, Zoom och Teams)
Tjänster som ger åtkomst till medietjänster såsom:
- Play-tjänster
- Programguider i TV-boxar
Vissa tjänster för persontransporter, som till exempel:
- Webbplatser
- Appar
- Elektroniska biljetter
Banktjänster, som till exempel:
- Internetbank
- Informationsmaterial
- Kö-lapp-system på bankkontor
E-böcker
Digitala böcker som i huvudsak består av text.
E-handelstjänster
Nästan alla digitala tjänster som syftar till att sälja något på distans till konsumenter.
Datorer (inklusive operativsystemet), som till exempel:
- Persondatorer
- Surfplattor
Betalningsterminaler
Apparater vars huvudsyfte är betalningar, t.ex. kortläsare.
Automater
Kontantautomater och automater för tjänsterna ovan:
- biljettförsäljning
- incheckning
Interaktiva informationsterminaler
Men inte alla, utan bara för tjänsterna uppräknade ovan. Det innebär exempelvis interaktiva terminaler för presentation av tågtider, och biljettavläsare. Men inte en passiv informationstavla om avgångstider och inte rumsbokning eller kaffeautomatens menysystem (eftersom de inte gäller tjänsterna).
Utrustning som används för att komma åt kommunikationstjänster
Till exempel hemma-router, modem och smartphones.
Utrustning som används för att komma åt medietjänster
Till exempel digitalboxar och så kallad smart-tv.
Läsplattor
Alltså utrustning för att läsa e-böcker.
Fördjupning om tjänster och produkter
Hur bråttom är det?
Film om kraven som ska vara uppfyllda 2025
Från och med den 28 juni 2025 ska vi ha en ny nivå av tillgänglighet för produkter och tjänster i hela EU!
Då ska nämligen tillgänglighetskraven som huvudregel vara uppfyllda.
Övergångsregler
Det finns dock vissa bestämmelser som gäller under en övergångsperiod:
- Tjänsteleveranser som är avtalade före 28 juni 2025 får löpa i ytterligare fem år även om de inte uppfyller kraven (men nya sådana avtal får inte tecknas).
- Även produkter (t.ex. bankdosor och routrar) som krävs för att leverera vissa tjänster kan fortsätta användas i ytterligare fem år.
- Självserviceterminaler som redan är utplacerade kan få finnas kvar tills de är upp till 20 år gamla. Men i de allra flesta fall är det inga problem att uppdatera åtminstone deras mjukvara (så kallad POS – point of sale – software) så att de kan bli tillgängliga betydligt snabbare.
Det kan krävas ganska många olika typer av åtgärder, och vissa av dem tar tid, så det är viktigt att komma igång så snart som möjligt!
Fördjupning om ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Vad behöver vi göra?
Film om vad man behöver göra
Utbilda
Börja med att skaffa kunskap! Utbilda de medarbetare som kan komma att beröras av kraven. Det kan gälla allt från utvecklare till handläggare, chefer, produktägare och projektledare, inköpare, jurister, designers och redaktörer.
Se till att någon har ansvar för tillgänglighet
Kanske behöver ni även rekrytera personer med tillgänglighetskompetens?
Kartlägg nuläget
Det kan ta ett tag att åtgärda brister, så det är troligen klokt att ganska snart granska de berörda tjänster och produkter som finns idag. En automatisk granskning kan ibland gå väldigt snabbt, och det är en bra start, men kom ihåg att långt ifrån alla tillgänglighetskrav går att testa med automatik. En manuell granskning är nödvändig. Förutom tjänsterna och produkterna är det även klokt att se över sina rutiner och verktyg. Involvera gärna personer med funktionsnedsättning i testerna.
Åtgärda brister
Efter en kartläggning är det förstås lämpligt att åtgärda bristerna. Det brukar alltid finnas brister, och ofta behövs en handfull omgranskningar innan allt är okej.
Se över avtal och mallar
Det är kanske det mest brådskande egentligen. Om det finns avtalsmallar som inte ställer krav på tillgänglighet finns risk för att ni köper in system eller tjänster från leverantörer som inte klarar tillgänglighetskraven. Och om designsystem eller komponentmallar inte är tillgängliga skapas en massa otillgängliga funktioner, som måste åtgärdas i efterhand.
Kom ihåg att ni är ansvariga för hela er tjänst eller produkt
Det är inte okej att låta brister i ett delsystem finnas kvar och säga att ansvaret ligger hos den som levererar delsystemet. Exempelvis kan en e-handel kanske frestas att peka på den som levererar betalningssystem, identifiering eller e-handelsplattform. Men ni måste välja leverantörer som klarar kraven och kanske även skriva in kraven i avtal med leverantörerna.
Fördjupning kring vad man behöver göra
Vad händer om vi inte hinner?
Film om konsekvenser om man inte hinner uppfylla kraven i tid
Om ni inte uppfyller de nya kraven så drabbas först och främst människor med funktionsnedsättning: Vissa blir beroende av andras hjälp, andra blir trötta. Vissa väljer bort era produkter och tjänster, och ytterligare andra blir helt enkelt utestängda.
Även personer som inte har funktionsnedsättningar går miste om de förbättringar som tillgänglighet ofta leder till. Framförallt att tjänster och produkter blir enklare att använda, men även indirekta effekter, som att köer vid självbetjäningsterminaler kan bli kortare.
Ur ett affärsmässigt perspektiv är det ju också så att företaget kan förlora pengar: Ni når färre kunder om inte alla kan använda era produkter och tjänster. Har ni tur får ni behålla kunderna, men troligen inte lika nöjda. Troligen måste ni bekosta alternativa lösningar, som manuell betjäning, eller byta ut era system i förtid.
Och eftersom det här handlar om lagstiftning finns det förstås juridiska konsekvenser.
Sanktioner
För det första får man alltså inte ens tillhandahålla sina produkter på marknaden om de inte uppfyller kraven. Om ni skulle bli av med hela EU som marknad är det troligen den största ekonomiska konsekvensen. Men ni kan också få sanktionsavgifter. I lagförslaget står belopp mellan 10 tusen och 10 miljoner kronor.
Om det finns många brister kan det bli flera sanktionsavgifter.
Fördjupning kring konsekvenser och sanktioner
Hur kan vi börja?
Film om sätt man kan påbörja arbetet
Börja med att prata med dina kollegor! Se till att alla blir medvetna om att de nya kraven är på gång.
Kom ihåg att det inte bara handlar om krav. Det handlar om att göra livet bättre för många människor och är en kommersiell möjlighet för många företag.
Ett tips kan vara att uppmana alla som berörs i din organisation att ta del av den här filmen och informationen. Sedan är det dags att påbörja det praktiska arbetet!
Förslag på åtgärder att börja med
Flera konkreta förslag på åtgärder att börja med finns uppräknade och länkade i avsnittet "Vad behöver vi göra?" och på sidan Tillgänglighetskrav.
Undantag från kraven
Film om undantag från kraven
Oproportionerligt stor börda
Om konsekvenserna av ett tillgänglighetskrav skulle vara oskäligt betungande i förhållande till nyttan för personer med funktionsnedsättning så kan undantag göras. Men bara så stora undantag som verkligen är nödvändiga, och bara så länge de fortfarande är nödvändiga.
Grundläggande ändring
Om ett tillgänglighetskrav skulle innebära en stor förändring av produktens eller tjänstens grundläggande karaktär så får detta krav undantas. Men det innebär inte att alla krav får undantas. Bedömningen behöver ske från fall till fall.
Dessa typer av undantag måste motiveras efter en noggrann bedömning och dokumenteras, och dessutom ska den som gör undantaget upplysa myndigheterna om det, och spara dokumentationen. Det ställs alltså ganska stora krav på den som vill göra undantag. Därför behöver ni läsa noga i regleringen (se fördjupningslänkarna) om det skulle vara aktuellt!
Propositionen (se fördjupningslänkarna) diskuterar betydelsen av dessa typer av undantag, och föreslår att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som avses med dessa två kategorier av undantag. Det kan alltså komma mer detaljerad vägledning här i framtiden.
Mikroföretag
Slutligen finns undantag för så kallade ”mikroföretag”.
Det definieras som företag med mindre än 2 miljoner euro i omsättning och färre än 10 anställda.
Mikroföretag undantas från kraven på tjänster men bara delvis för kraven på produkter. Om de gör undantag för produkter ska de på begäran från marknadskontrollmyndigheten lämna de uppgifter som är relevanta för bedömningen av undantaget.
Fördjupning kring undantag från kraven
Vad händer framöver?
Film om utveckling av kraven
EU-direktivet räknar upp alla tillgänglighetskrav, men beskriver inte i detalj hur de ska uppfyllas. Nya standarder med fler detaljer kan förväntas först efter att lagens krav ska vara uppfyllda. Men de stora penseldragen är kända sedan länge.
- Mänskliga behov och egenskaper förändras, men bara långsamt!
- Därför kommer nya krav likna nuvarande (men förhoppningsvis vara lite bättre).
- Det finns redan idag standarder för tillgänglig utformning av produkter och tjänster.
- Den europeiska standarden EN301549 täcker in en stor del av kraven redan nu. Börja med att uppfylla relevanta delar av den standarden!
- Alla insatser som görs idag kommer att vara till nytta för användarna även när kraven ändras!
Fördjupning kring utveckling av kraven
Mer information kring tillgänglighetsdirektivet
Ordförklaringar kring tillgänglighetsdirektivet
CE-märkning
För att på ett enkelt sätt verifiera att produkter som omfattas av direktivet uppfyller direktivets tillgänglighetskrav ska produkten vara CE-märkt. CE-märkningen får endast göras av tillverkaren eller en representant som har skriftlig fullmakt att företräda tillverkaren. Genom CE-märkningen tar tillverkaren på sig det fulla ansvaret för att en produkt överensstämmer med direktivets tillgänglighetskrav.
CE-märkningen ska göras direkt på produkten eller på dess märkskylt eller om så inte är möjligt på förpackningen och i de medföljande dokumenten. CE-märkningen ska vara synlig, läsbar och beständig.
Tillgänglighetsdirektivet är inte det enda EU-direktiv som kräver CE-märkning. Det kan alltså finnas CE-märkta produkter som inte omfattas av tillgänglighetsdirektivet. Importörer och distributörer ska ju dessutom kontrollera produktens dokumentation, så att de inte släpper ut produkter som omfattas av tillgänglighetsdirektivet men där tillverkaren inte gjort någon EU-försäkran om överensstämmelse med tillgänglighetsdirektivet.
För en konsument ska CE-märket fungera som en garanti för att produkten är säker att använda, men en importör eller distributör behöver kontrollera dokumentationen, så att CE-märket också betyder att produkter uppfyller tillgänglighetsdirektivets krav.
Ekonomisk aktör
En ekonomisk aktör definieras i tillgänglighetsdirektivet som tillverkaren, den bemyndigade företrädaren (i det fall det förekommer), importören, distributören eller tjänsteleverantören.
EU-försäkran
Genom att upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse med kraven i tillgänglighetsdirektivet tar tillverkaren på sig ansvaret för att produkten uppfyller nödvändiga krav. Av EU-försäkran ska även framgå vilka tillgänglighetskrav som omfattas av undantag. EU-försäkran ska översättas till de språk som gäller på marknaden där produkten förekommer.
Tillverkaren är även skyldig att utarbeta teknisk dokumentation av vilken det ska vara möjligt att bedöma om produkten uppfyller tillgänglighetskraven. Dokumentationen ska endast innehålla de tillämpliga kraven och om det behövs för bedömningen en beskrivning av produktens utformning, tillverkning och funktion.
Den tekniska dokumentationen och EU-försäkran ska bevaras i fem år efter att produkten har släppts ut på marknaden.
Nödkommunikation
Nödkommunikation är kommunikation med hjälp av interpersonella kommunikationstjänster mellan en slutanvändare och alarmeringscentralen med syftet att begära och ta emot nödhjälp från alarmeringstjänster.
Realtidstext
Realtidstext är när det som skrivs tas emot löpande, det vill säga text skickas medan det skrivs, utan att avsändaren trycker på skicka. Telefonsamtal som rings upp med telefonnummer som ”vanlig telefoni” mellan två eller flera deltagare ska kunna inkludera tal och realtidstext.
Tillgänglighetsstandarden EN 301 549
EN 301 549 är en gemensam europeisk standard som anger krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling av IKT- produkter och tjänster. IKT betyder Informations- och kommunikationsteknologi.
Det är troligt att tillgänglighetsdirektivet kommer att peka ut tillgänglighetsstandarden EN 301 549 som ett sätt att leva upp till kraven. Dock kommer nuvarande standard att behöva uppdateras och kompletteras. Det är också fullt möjligt att ytterligare standarder pekas ut, för vissa tjänster eller produkter.
Hösten 2021 pågår dialog mellan EU-kommissionen och de europeiska standardiseringsorganen ETSI, CEN och CENELEC om utformningen av en begäran (s.k. Standardisation Request) att ta fram standarder som tydliggör hur kraven kan efterlevas.
Totalkonversation
Totalkonversation innebär att video, realtidstext och tal kan användas samtidigt i ett samtal. Med Totalkonversation ska det vara möjligt att ringa samtal med video, tal och realtidstext mellan olika tjänsteplattformar (t ex mellan iOS och Android). Hur det kommer bli implementerat är däremot ännu inte klarlagt.
Användaren väljer själv kommunikationssätt beroende på vad som fungerar bäst i den aktuella situationen, vilket gör det möjligt för alla att kommunicera med den kombination av video, tal och realtidstext som fungerar bäst, exempelvis:
- En person som är döv eller har nedsatt hörsel kan till exempel konversera med hjälp av realtidstext med en motpart som i vanliga fall bara använder tal.
- En teckenspråkig person med dövblindhet kan kommunicera med en döv person. Personen med dövblindhet använder då teckenspråk och den döva personen skriver till personen med dövblindhet.
- Två döva personer kan konversera med teckenspråk.
- Adresser och annat kan skickas som text i ett vanligt röstsamtal.
