Anmälningsplikt

Ett elektroniskt kommunikationsnät kan beskrivas som ett system för överföring av signaler. Om nätet medger överföring av signaler via tråd, radiovågor, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier är det att betrakta som ett system för överföring av signaler. Även passiva nätdelar såsom svart fiber räknas som ett elektroniskt kommunikationsnät.

Tillhandahållande av ett elektroniskt kommunikationsnät innefattar att inneha eller på annat sätt råda över nätet.

Ett allmänt tillgängligt nät kännetecknas av att det står öppet för en vid krets av användare att ansluta sig liksom att tillhandahållaren aktivt värvar kunder på marknaden och erbjuder anslutning till bestämda villkor.

Det innefattar även nät som på grossistnivå inte är öppna för en vid krets men som är det på slutkundsnivå. Slutna nät, även kallade enskilda eller privata nät som till exempel fastighetsnät, anses inte vara allmänna. Nät som har anlagts för eget bruk av en fiberförenings medlemmar bör i de flesta fall inte heller vara allmänna. Samma bedömning bör gälla även om fiberföreningen säljer någon enstaka anslutning till en icke-medlem.

En förening som i stort sett endast levererar till sina egna medlemmar bör därmed inte anses inneha ett allmänt kommunikationsnät. Om en fiberförening däremot expanderar och vänder sig till en större krets än medlemmarna, måste en bedömning göras i det enskilda fallet.

Slutna privata nät som till exempel används för kommunikation inom en begränsad grupp inom ett företag eller liknande omfattas inte.

PTS har i ett ärende enligt lag (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät (utbyggnadslagen) bedömt att det nät som en samfällighetsförening anlägger inte är ett allmänt kommunikationsnät när nätet endast tillgodoser medlemmarnas egna behov av bredbandsnät och inte tillhandahålls till någon annan.

Den operatör som aktiverar samfällighetsföreningens svart fiber och som tillhandahåller bredbandstjänster anses däremot tillhandahålla det allmänna kommunikationsnätet som samfällighetens nät ingår i och använda det för att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. Samfällighetsföreningens fysiska nät utgör därmed en del av bredbandsoperatörens logiska nät.

Inledningsvis förutsätter begreppet tjänst att någon form av prestation utförs åt någon annan och inte för eget bruk. Tjänsten ska också tillhandahållas på kommersiella grunder.

Vidare krävs att den elektroniska kommunikationstjänsten utgörs av någon av de tre nedan angivna punkterna:  

• En internetanslutningstjänst som erbjuder anslutning till internet och därigenom möjlighet till anslutning mellan praktiskt taget alla ändpunkter på nätet oberoende av vilken nätteknik och terminalutrustning som används.
• En nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst.

En interpersonell kommunikationstjänst avser en tjänst som möjliggör ett direkt interpersonellt och interaktivt informationsutbyte via elektroniska kommunikationsnät mellan ett begränsat antal personer varigenom de personer som inleder eller deltar i kommunikationen bestämmer vem eller vilka som ska vara mottagare av denna, exempelvis röstsamtal eller meddelandetjänster.

Att tjänsten ska vara nummerbaserad innebär att tjänsten antingen etablerar en förbindelse till nummer i nationella eller internationella nummerplaner, eller möjliggör kommunikation med sådana nummer.

Att tjänsten ska vara interaktiv innebär att det ska vara möjligt för mottagaren att svara.

• En tjänst som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler. Begreppet omfattar överföring av signaler via tråd, såsom exempelvis fiber eller kabel, radiovågor, satellit, eller andra elektromagnetiska överföringsmedier.

Du kan anses tillhandahålla tjänsten även om överföringen av signaler sker via en infrastruktur som inte tillhör dig utan du istället har anlitat tjänster och anordningar av utomstående för detta ändamål. Enligt EU-domstolens praxis är en leverantör som är ansvarig gentemot slutanvändarna av den överföring av signalen som säkerställer att dessa användare tillhandahålls den tjänst som de abonnerar på, att anse som tjänstetillhandahållare. Det är denna aktör som slutanvändaren förväntar sig ska kunna lösa eventuella problem med tjänsten. Om du har åtagit dig att sköta överföringen av signaler, anses du vara den som tillhandahåller tjänsten om du till exempel via slutanvändaravtal ansvarar för att överföringen av signaler ska fungera och där slutanvändaren förväntar sig att du ska kunna lösa eventuella problem med tjänsten.

Tjänster i form av applikationer som tillhandahålls under förutsättning att kunden redan har en fungerande uppkoppling, ofta så kallad Over the top-tjänster (OTT-tjänster), anses oftast inte vara en anmälningspliktig elektronisk kommunikationstjänst med hänsyn till att överföring av signaler inte ingår i tjänsten. Det finns dock situationer när OTT-tjänster innehåller överföring av signaler. Det kan till exempel vara fallet när en OTT-leverantör via avtal har kontroll över signalöverföringen.

Om det finns en allmän möjlighet att ansluta sig till tjänsten det vill säga om tjänsten tillhandahålls öppet på marknaden, och därmed är tillgänglig för alla som är villiga att både betala för tjänsten och följa villkoren för tillhandahållandet, tyder det på att tjänsten är allmänt tillgänglig.

Tillhandahållande av internetanslutning via trådlösa lokala nät s.k. wi-fi omfattas inte av anmälningskravet om tillhandahållandet är en sidotjänst, eftersom tjänsten då inte bedöms vara allmänt tillgänglig. Typiska exempel när tillhandahållande av wi-fi sker som en sidotjänst är när kaféer eller hotell erbjuder kunderna internetanslutning via wi-fi i sina lokaler.

Begreppet ersättning ska tolkas väldigt brett och inkluderar därmed alla förmåner som kan anses utgå för nätet eller tjänsten. Även användarinformation anses i många fall vara av stort värde och om en slutanvändare behöver uppge personliga uppgifter som till exempel namn och e-postadress, eller om sådana uppgifter inhämtas via exempelvis kakor, bör detta ses som ett tillhandahållande mot ersättning. Betalning till tillhandahållaren från en tredje part räknas också som ersättning även om det inte är slutanvändaren som betalar. Även tjänster som föregås av reklam omfattas.

Det är bara tjänster som på marknaden typiskt sett levereras mot betalning som omfattas. Det innebär att rent ideella tjänster som till exempel forskarnät inte omfattas.

Här hittar du information om vilka aktörer som är anmälda och avanmälda hos oss. 

Aktörer - anmälda och avanmälda

Enligt 2 kap. 1 § LEK ska den som tillhandahåller allmänna elektroniska kommunikationsnät av sådant slag som vanligen tillhandahålls mot ersättning eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster, med undantag av (i) nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, eller (ii) verksamhet som består enbart i överföring av signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen, anmäla sin verksamhet till PTS. Den som bedriver verksamhet som är anmäld ska betala vissa avgifter. Dessa avgifter regleras i förordningen (2022:511) om elektronisk kommunikation samt förordningen (2016:602) om finansiering av PTS verksamhet –finansieringsförordningen. PTS har utfärdat föreskrifter om avgifter (PTS avgiftsföreskrifter).

Av bilagan till finansieringsförordningen framgår att avgifterna baseras på omsättningen i den anmälningspliktiga verksamheten. Med årsomsättning avses enligt bilagan till finansieringsförordningen omsättningen under närmast föregående räkenskapsår i den verksamhet som omfattas av anmälningsplikt enligt LEK (avgiftsgrundande omsättning). För
företag som även tillhandahåller produkter och tjänster som inte är anmälningspliktiga beräknas alltså avgiften bara på den del av verksamheten som är anmälningspliktig. Vilka avgifterna är framgår av 14 kap. LEK, förordningen om elektronisk kommunikation, finansieringsförordningen och PTS avgiftsföreskrifter.

PTS anser att utgångspunkten är att samtliga försäljningsintäkter (omsättning) som hör till den verksamhet som omfattas av anmälningsplikt ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen. Kammarrätten i Stockholm har i rättsfallet RK 2022:3 instämt i den bedömningen.

PTS anser vidare att det är viktigt att titta på karaktären av de intäkter som ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen, snarare än att enbart utgå från hur intäkten benämns.

Enligt PTS mening ska alla intäkter som baseras på en prestation som är nödvändig för att kunna tillhandahålla den anmälningspliktiga verksamheten också ingå i den avgiftsgrundande omsättningen. Vidare anser PTS att en aktör inte bör kunna bryta ut specifika intäktsposter (som exempelvis intäkter för faktura, påminnelser etc.) och exkludera dessa från den
avgiftsgrundande omsättningen. Dessa insatser är nödvändiga för att aktören ska kunna fullfölja prestationen.

Installationsavgifter för fiberanslutningar består till stor del av entreprenadarbete, t.ex. grävning, som utförs på slutkundens tomtmark. Grävning för att anlägga fibern är i detta fall en förutsättning för att realisera tjänsten och PTS bedömer att installationsavgifter för fiberanslutningar ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen.

När en utländsk mobilkund använder sitt mobilabonnemang i Sverige säljer en svensk mobiloperatör nätkapacitet till den utländska kundens mobiloperatör. Denna grossistförsäljning genererar intäkter för ”inbound roaming”.

PTS anser att intäkter vid ”inbound roaming” ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen.

När en svensk mobilkund använder sitt mobilabonnemang i utlandet genererar det slutkundsintäkter från den kunden till dennes svenska mobiloperatör, ”outbound roaming”.

PTS anser att intäkter vid ”outbound roaming” ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen när slutkunden använder ett abonnemang hos en operatör i Sverige. Mobiltjänsten genererar då intäkter till en svensk operatör.

Om operatören köper eller hyr nätanslutningen (accessen) av en annan operatör anser PTS att dessa kostnader för köp eller hyra av nätanslutningen inte ska dras av från den.

Den avgift som ett företag kan välja att låta kunden betala utöver priset för varan eller tjänsten (produkten) brukar benämnas faktureringsavgift eller aviseringsavgift. Oavsett om faktureringsavgiften särredovisas gentemot kunden eller inte anser PTS att faktureringsavgiften ingår i den avgiftsgrundande omsättningen.

Att säljaren fakturerar köparen är en förutsättning för att köparen ska få kännedom om vilket belopp som ska betalas för den tillhandahållna produkten. Ur köparens synvinkel är faktureringsavgiften således en del av den köpta produkten. Även ur säljarens synvinkel utgör faktureringsavgiften en del av den sålda produkten, även om säljaren kan välja att särredovisa denna.

PTS anser att faktureringsavgifter och aviseringsavgifter ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen.

Hårdvara är normalt inte en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst eller allmänt elektroniskt kommunikationsnät som tillhandahålls mot ersättning.

I vissa fall kan dock hårdvara vara en del av den anmälningspliktiga elektroniska kommunikationstjänsten eller nätet, exempelvis om slutkunden köper ett paketerbjudande som innefattar både en telefoni- och bredbandstjänst samt ett modem som behövs för att använda tjänsten.

PTS anser att hårdvara som sålts separat inte ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen.

Om däremot avgiften för hårdvaran ingått i avgiften för den elektroniska kommunikationstjänsten eller nätet, ska också avgiften för hårdvaran ingå i den avgiftsgrundande omsättningen.

När en operatör säljer en hårdvara till en slutkund levereras den normalt av ett transportföretag. Operatören köper då en transporttjänst av ett fristående transportföretag och debiterar i sin tur slutkunden för frakten.

PTS anser att om hårdvara sålts separat ska frakter inte ingå i den avgiftsgrundande omsättningen. Om hårdvaran däremot ingått i den elektroniska kommunikationstjänsten eller nätet anser PTS att även frakt ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen.

PTS anser att påminnelseavgifter och inkassobonus ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen eftersom dessa är en del i säljarens åtgärder för att få köparen att fullfölja sin förpliktelse, dvs. att betala för en köpt vara eller tjänst.

PTS uppfattning är att val av organisationsform inte ska styra huruvida försäljning inom en och samma koncern ska inkluderas i avgiftsgrundande omsättning eller inte. Det innebär att PTS anser att omsättning som sker inom samma koncern i vissa fall inte ska medräknas i underlaget för den avgiftsgrundande omsättningen.

PTS anser att intäkter från grossistförsäljning som sker inom en och samma koncern från ett anmälningspliktigt bolag (A) till ett annat i Sverige anmälningspliktigt bolag (B) inte ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen under förutsättning att det bolag som köper tjänsten/nätet (B) använder tjänsten/nätet vid sitt tillhandahållande av anmälningspliktig verksamhet till sina slutkunder i Sverige. (Eftersom bolag B tar upp intäkterna i sin avgiftsgrundande omsättning.)

PTS uppfattning är att intäkter från grossistförsäljning som sker från ett anmälningspliktigt bolag till ett bolag inom samma koncern vilket inte är anmälningspliktigt i Sverige ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen. Detsamma gäller intäkter från grossistförsäljning i ett anmälningspliktigt bolag till ett bolag inom samma koncern som inte är anmälningspliktigt som båda är belägna utomlands.

PTS anser att intäkter från slutkundsförsäljning som sker från ett anmälningspliktigt bolag (B) till ett annat bolag inom samma koncern (C), oavsett om bolaget (C) är anmälningspliktigt eller inte, ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen för det anmälningspliktiga bolaget (B).

Ett statligt bidrag är normalt inte en intäkt som uppstått på grund av att företaget fakturerat köparen för en utförd vara eller tjänst. PTS anser att statliga bidrag i sådana fall inte ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen.

Intäkter från kunder som hyr plats i upplåtarens datorhall (samlokalisering)
Samlokalisering avser intäkter från kunder som hyr plats i upplåtarens datorhall.

När en operatör erbjuder samlokalisering som en del i sin operatörsverksamhet till en kommunikationsoperatör och/eller tjänsteleverantörer i stadsnätet/nätet anser PTS att intäkterna från denna verksamhet ska ingå i den avgiftsgrundande omsättningen.

Verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen, bl.a. tv-program, är undantagen från anmälningsplikten.

Enligt PTS mening utgör tv-sändningar via kabel-, ip-tv-nät och internet – genom fiber eller kopparkabel – överföring av signaler via tråd. Omsättning från tillhandahållande av nät eller tjänster avseende tv-program som distribueras via tråd, t.ex. ip- och kabel-tv, och som endast består i att överföra tv-program till allmänheten ska således enligt PTS mening inte ingå i den avgiftsgrundande omsättningen.