Utmaningar vid elanslutning i samband med nyetablering av mobilmaster - PTS-ER-2016:8
I olika sammanhang har mobilnätsoperatörer uppmärksammat att det tar lång tid vid nyetablering av mobilmaster1. I de sammanhangen har mobilnätsoperatörerna bland annat uppmärksammat att det är långa ledtider hos myndigheter och elnätsföretag. De har även lyft att de saknar information om vad som sker under arbetets gång hos elnätsföretagen och hos myndigheterna. Post- och telestyrelsen (PTS) har på initiativ från Bredbandsforum2 skrivit denna rapport med syftet att göra en genomlysning av problemen i processen och lämna förslag till åtgärder.
Problemen är kopplade till behovet av nya mobilmaster i glest bebyggda områden, särskilt i de norra delarna av Sverige. Framför allt i samband med den utbyggnad som sker just nu i 800 MHz-bandet. Framöver kan behovet av att etablera fler master för mobilnäten bli större i icke tätbebyggda områden. I slutet av 2016 är det planerat att frekvenser i 700 MHz-bandet ska auktioneras ut av PTS. PTS kommer i dessa att ställa täckningskrav för att täcka de luckor i mobiltäckningen som finns framför allt i norra Sverige.
Processen att etablera en mobilmast är lång, relativt komplicerad och involverar åtskilliga aktörer, inte minst myndigheter. PTS konstaterar att det i processen finns betydande utrymme till effektiviseringar. Förutsättningen för att uppnå dessa effektiviseringar är i samtliga väsentliga fall en ökad samverkan mellan mobilnätsoperatörer och elnätsföretag. Men även med länsstyrelser och kommuner.
En brist i processen med att etablera en mobilmast är att den består av två bygglovsprocesser som inte är synkroniserade sinsemellan. En som drivs av mobilnätsoperatören och en som drivs av elnätsföretaget. Elnätsföretagen inleder sina bygglovsprocesser först efter att mobilnätsoperatörernas bygglovsprocess är klar och efter att de skickat in en slutbeställning för elanslutning. Den enskilt viktigaste åtgärden för att korta ned ledtiderna för anslutning av el är att få mobilnätsoperatörernas och elnätsföretagens bygglovsprocesser att i stort utföras samtidigt.
Bygglovsprocessen, som framför allt involverar kommuner och länsstyrelser, kan vara komplicerad. Speciellt i de fall då etableringen av mobilmasten och dragningen av elkablar ska ske i natur- och kulturskyddade miljöer. Eftersom gällande regelverk ofta är otydligt, kan det vara svårt för kommuner och länsstyrelser att bedöma det enskilda fallet. Dessutom är olika instanser inom både kommuner respektive länsstyrelser involverade.
Eftersom de båda bygglovsprocesserna inte sker samtidigt, så saknas ofta en tydlig koppling hos länsstyrelserna mellan det ärende som inkommer i samband med prövningen av mobilmasten och ärendet om att ansluta el till samma mast. De båda ansökningarna kommer inte in till samma instans och samma handläggare hos länsstyrelserna. Det skulle finnas en vinst i att handlägga de båda ärendena som ett, eller att de i vart fall sammankopplas.
Mobilnätsoperatörens etablering av mast måste även genomgå hinderprövningar för höga objekt hos både Luftfartsverket och Försvarsmakten. Ett problem ligger i att totalförsvarets riksintressen inte kan redovisas öppet, vilket gör det omöjligt att på förhand ta hänsyn till dem och ett avslag blir svårt att förutse.
Något som också kan försvåra etableringen av en mobilmast är om elnätsföretaget eller mobilnätsoperatören inte kommer överens med markägare. Om Lantmäteriet dessutom behöver besluta om att upplåta ledningsrätt till en ledningshavare kan det ta lång tid.
PTS föreslår till Bredbandsforum ett antal åtgärder för att förbättra situationen och förkorta ledtiderna vid etablering av nya mobilmaster. Som förutsättning för samtliga åtgärder ligger en ökad samverkan och dialog mellan mobilnätsoperatörerna och elnätsföretagen och i vissa fall även en samverkan med kommuner och länsstyrelser.
En arbetsgrupp bör tillsättas och få i uppdrag att fördjupa och konkretisera förslagen till åtgärder. Möjliga deltagare i arbetsgruppen kan vara representanter från branschorganen IT&Telekomföretagen och Svensk Energi, mobilnätsoperatörer och elnätsföretag. I arbetet med vissa problemområden är det lämpligt att även länsstyrelser och kommuner, de senare eventuellt genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), finns representerade i arbetsgruppen. Arbetsformerna, vem som deltar och under vems ledning arbetet kan genomföras, behöver diskuteras exempelvis inom ramen för Bredbandsforum.
Genom att komma överens om gemensamma förhållningssätt för samverkan ges tydligare spelregler för alla. Problematiken med en bristande kommunikation och samverkan mellan mobilnätsoperatörer och elnätsföretag är likartad i de flesta fall. Det kan därför vara lämpligt att arbetsgruppen tar fram förslag på ett antal gemensamma förhållningssätt för samverkan för att hantera den mer vardagliga relationen och kommunikationen.
Projekteringsavtal, den viktigaste åtgärden för en betydligt snabbare hantering. En viktig åtgärd är att parterna i ett tidigt stadium ingår ett projekteringsavtal, det vill säga en slags preliminärbeställning av en elanslutning. Ett sådant avtal skulle reglera elnätsföretagets samtliga förarbeten inför en elanslutning till en mobilmast. Det innefattar att ta fram bygglov och alla tillstånd, samt ta fram en teknisk lösning för arbetet. Avtalet skulle även kunna reglera möjligheten att samförlägga elkablar och fiber och elnätsföretagens beställningar av utrustning för elinstallationerna. Parterna måste komma överens om hur de ska hantera den ökade risk i form av kostnader som uppkommer när elnätsföretagen inleder sitt arbete trots att det ännu inte finns bygglov och nödvändiga tillstånd för en mast. Den vinst som mobilnätsoperatöreren får är att tiden för att få en mobilmast i funktion kortas betydligt i och med att de båda bygglovsprocesserna kan genomföras samtidigt.
Bredbandskoordinatorerna, en sammanhållande länk i regionala mastplaneringsmöten. En samverkan mellan mobilnätsoperatörerer, elnätsföretag, länsstyrelser och kommuner behöver skapas. Bredbandskoordinatorerna skulle kunna ha en samordnande roll. De frågor som behöver hanteras utgår från behovet av att minska risken för förgävesplanering (det vill säga att planering sker i onödan), öka förutsägbarheten och minska tidsåtgången i bygglovs- och tillståndsprocessen. Bland annat behövs regionala mastplaneringsmöten med berörda aktörer för att utifrån ett helhetstänk och i ett tidigt stadium diskutera flera och kanske alternativa mastplaceringar samtidigt. Det skulle även göra det möjligt för länsstyrelsen att koppla de olika frågorna som hör till samma mobilmast till ett gemensamt ärende.
Mobilmastkollen kan minska risken för förgävesplanering och skyndar på planeringsprocessen. En potentiellt framkomlig väg för att minska risken för förgävesplanering, underlätta arbetet i den gemensamma mastplaneringen, men även skynda på bygglovs- och tillståndsprocesserna, skulle kunna vara att parterna samlas kring ett webbaserat kartverktyg. Funktionen skulle bygga på att mobilnätsoperatörerna lägger in positionerna för sina planerade mobilmaster i ett kartverktyg. Kommuner och länsstyrelser kan då i ett tidigt skede göra preliminära bedömningar av platsens lämplighet och den kan vara ett verktyg i regionala mastplaneringmöten. Den skulle även kunna ge elnätsföretag access till uppdaterad och exakt lokalisering för föreslagna mobilmaster inför deras arbete. Flera frågor behöver besvaras i samband med ett arbete med att ta fram Mobilmastkollen. Bland annat kostnader, möjliga effekter, ansvarfrågor, juridiska frågor, behov av säkerhetsskydd och kopplingar till andra arbeten med webbaserade kartverktyg.