Ny lagstiftning om elektroniska bevis träder i kraft i sommar

Kriminella använder i stor utsträckning teknik och digitala kommunikationstjänster för att planera och begå brott. Elektroniska bevis, även kallat e-bevis, kan vara avgörande i brottsutredningar och uppgifterna finns allt oftare utomlands. För att göra brottsbekämpning mer effektiv i Europa har nya regler om internationell inhämtning och överföring av e-bevis införts. Reglerna gäller från den 1 juli samt 18 och 19 augusti.

Vilka är de nya reglerna?

I dagsläget är det en lång och komplicerad process för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till e-bevis i andra länder. För att effektivisera, harmonisera och göra överföringen av e-bevis säkrare har EU tagit fram två regelverk:

1. En förordning om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden.
   E-bevisförordningen
2. Ett direktiv om fastställande av harmoniserade regler för att utse utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för insamling av elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden. 
   E-bevisdirektivet

I Sverige kommer direktivet genomföras genom lagen om utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för inhämtning av elektroniska bevis som förväntas träda i kraft delvis den 1 juli 2026 och delvis den 19 augusti 2026. Se propositionen på regeringens hemsida: Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis - Regeringen.se

Vad är e-bevis?

Regelverken tar sikte på tre kategorier av e-bevis:

1. Abonnentuppgifter (vem som använder en tjänst).
2. Trafikuppgifter (hur, när och var tjänsten används).
3. Innehållsdata (vad som har kommunicerats eller lagrats).

Vilka omfattas av reglerna?

Reglerna träffar tjänsteleverantörer som tillhandahåller en eller flera av följande kategorier av tjänster i EU:

• Elektroniska kommunikationstjänster.
• Tjänster för internetdomännamn och IP-numrering.
• Kommunikations-, lagrings- och databehandlingstjänster.

Kraven gäller däremot inte för finansiella tjänster och tjänsteleverantörer som endast erbjuder tjänster inom samma land som de är etablerade. 

Vilka krav kommer ställas på tjänsteleverantörer?

Tjänsteleverantörer som är etablerade i EU eller som riktar sina tjänster mot EU ska anmäla sig och utse ett utlämningsställe som kan lämna ut och bevara e-bevis. De behöver också ansluta sig till ett EU-gemensamt IT-system för att kunna ta emot förfrågningar och skicka e-bevis till brottsbekämpande myndigheter i andra EU-länder. 

Brottsbekämpande myndigheter kommer bland annat kunna vända sig direkt till tjänsteleverantörer och begära att uppgifter lämnas ut inom 10 dagar eller, i nödsituationer, inom åtta timmar. 

Tjänsteleverantörer som utser ett utlämningsställe i Sverige ska anmäla detta från och med 1 juli 2026 och de ska kunna lämna ut e-bevis från och med 18 augusti 2026. Om en tjänsteleverantör brister i sitt ansvar kan de föreläggas att vidta åtgärder som krävs för att följa reglerna eller få en sanktionsavgift.

Vad är PTS ansvar?

PTS föreslås bli centralmyndighet vilket innebär att myndigheten ska kontrollera att tjänsteleverantörer som omfattas av svensk rätt anmäler sig och att de ger sina utlämningsställen tillräckliga resurser för att kunna lämna ut och bevara e-bevis. PTS kommer under våren att publicera mer information om vad reglerna innebär och hur tjänsteleverantörer ska anmäla sig och ansluta sig till det EU-gemensamma IT-systemet. Vid frågor går det bra att kontakta oss via e-post: e-evidence@pts.se.

Även Åklagarmyndigheten föreslås få en roll som verkställande myndighet vilket innebär kontroll över att tjänsteleverantörer lämnar ut eller bevarar e-bevis på rätt sätt och enligt tidsfristerna.