Telefonbedrägerier blir allt vanligare. Bedrägerierna genomförs ofta genom uppringningar eller via sms från svenska eller utländska nummer.

Det finns olika former av telefonbedrägerier till exempel:

  • Spoofing, som innebär att telefonnummer förfalskas så att det ser ut som om samtalet kommer från någon annan.
  • Smishing, som innebär att bedragaren skickar skadliga länkar till din telefon via sms.
  • Wangiri, som innebär att den som ringer upp lägger på efter bara en signal. Syftet är att få dig att ringa tillbaka. Numret som ringer är ofta ett högkostnadsnummer.

Det finns saker du kan vara uppmärksam på och göra för att inte bli bedragen.

Spoofing (kapade nummer)

Ett exempel på telefonbedrägeri är så kallad spoofing, också omnämnt som kapade, falska eller felaktiga nummer.

Spoofing innebär att ett telefonnummer förfalskas så att det ser ut som att samtalet kommer från någon annan än det faktiskt gör. Det kan alltså se ut som att den som ringer dig är någon du känner eller att numret tillhör en bank eller en myndighet.

Du som blir uppringd kan drabbas på olika sätt. Till exempel kan du som abonnent luras tro att det är banken som ringer, och därigenom vilseledas till att lämna ut dina kortuppgifter, logga in på din bank eller signera något med ditt BankID.

Spoofing används ofta som en del i ett försök att lura av någon värdefull personlig information som kan användas i ett bedrägligt syfte eller för att säljas vidare. Många gånger är bedragarnas syfte att komma åt dina pengar.

Vad ska jag göra om jag blir uppringd från ett okänt nummer?

  • Var uppmärksam på nummer du inte känner igen. Du måste inte svara.
  • Lägg på om du inte vet vem som ringer dig.
  • Lämna aldrig ut känsliga uppgifter såsom lösenord, kortuppgifter eller personuppgifter via sms, e-post eller telefon.
  • Logga aldrig in via bankdosa eller e-legitimation om du uppmanas att göra det.
  • Om du misstänker att du blivit utsatt för bedrägeri där du lurats att uppge bankuppgifter eller liknande, kontakta din bank och gör en polisanmälan.

Smishing (nätfiske)

Bedrägerier kan också genomföras genom så kallad smishing ("nätfiske" via sms). Då skickar bedragaren sms med skadliga länkar till din telefon. Om du klickar på länken kan den leda till falska webbplatser. Länken kan också installera skadliga appar/program i din telefon, som kan hämta lagrat innehåll och försöka lura dig att ange bankuppgifter. Ofta uppmanar bedragaren dig att agera skyndsamt, till exempel att du måste klicka på en länk för att ditt paket inte ska returneras.

Vad ska jag göra om jag får ett misstänkt sms?

  • Klicka inte på länkar du inte är helt säker på. Var uppmärksam på om länken ser konstig ut.
  • Radera misstänkta sms.
  • Om du misstänker att du blivit utsatt för bedrägeri där du lurats att uppge bankuppgifter eller liknande, kontakta din bank och gör en polisanmälan.
  • Vidarebefordra misstänkta meddelanden till nummer 7726 (teleoperatörerna samarbetar för att förhindra sms-bedrägerier). 

Wangiri (ping-samtal)

En annan typ av bedrägeri kallas wangiri. Det innebär att den som ringer upp lägger på efter bara en signal. Syftet är att få dig att ringa tillbaka. Numret som ringer är ofta ett högkostnadsnummer (betalsamtal- eller utlandsnummer), vilket gör det dyrt att ringa tillbaka. Olika röstmeddelanden läses ofta upp för att den uppringda ska vara kvar i samtalet så länge som möjligt. Ett exempel kan vara att den som ringer säger att du vunnit en tävling.

Vad ska jag göra om jag har ett missat samtal från ett okänt nummer?

  • Ring inte tillbaka på nummer du inte känner igen. Om någon verkligen vill få tag på dig ringer de troligen igen.
  • Det är bara om du själv ringer tillbaka som kostnader normalt uppstår.

Vad kan jag göra som anhörig?

Tyvärr är det ofta äldre som drabbas av sådana här typer av bedrägerier. Om du har anhöriga som inte själva söker information på internet, är det bra att du uppmärksammar dem om hur de kan undvika att drabbas.

Mer information om telefonbedrägerier för konsumenter

Bluffar och bedrägerier (Konsumentverkets webbplats)

Varning för bluff-sms om tullavgifter – så undviker du att bli lurad (Internetstifttelsens webbplats)

Varning: Paketleverans-SMS sprider 'FluBot' (Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbplats)

Skydda dig mot telefonbedrägerier (Polisens webbplats)

Varning för bedrägerier!  (Telekområdgivarnas webbplats)

Svårlurad - ett initiativ av Sveriges banker (webbplatsen Svårlurad)

Besök också gärna din operatörs webbplats för att informera dig.

Regler om telefonbedrägerier för operatörer

För att förhindra att telefonnummer utnyttjas för bedrägerier har vi tagit fram regler i form av föreskrifter. 

Reglerna innebär bland annat att:

  • operatörer ska stoppa samtal från utlandet till Sverige som ser ut att komma från svenska fastnätsnummer.
  • operatörer ska stoppa samtal från utlandet som ser ut att komma från svenska mobilnummer efter att de har kontrollerat att mobilnumret inte används i utlandet.
  • operatörerna ska i vissa fall blockera nummerpresentationen i stället för att stoppa samtalet.

Reglerna som rör nummer i fasta nätet trädde i kraft den 4 november 2024 och reglerna som rör mobilnummer träder i kraft den 3 mars 2025. Reglerna ersätter den vägledning för operatörer som vi publicerade under hösten 2023. 

Regeringsuppdrag att motverka bedrägerier genom elektroniska kommunikationstjänster

Regeringen har givit oss ett uppdrag att lämna förslag till åtgärder för att förhindra manipulering av telefonnummer och andra tillvägagångssätt där elektroniska kommunikationstjänster används för att genomföra bedrägerier.

Uppdrag till Post- och telestyrelsen att motverka tillvägagångssätt där elektroniska kommunikationstjänster används för att genomföra bedrägerier (Regeringens webbplats)

Vi delredovisade uppdraget den 29 maj och ska slutredovisa senast den 31 december 2024.

Telephone scams – information in english 

We have published brief information about the guidelines in english, including a translation of the guidelines.

Telephone scams (spoofing)

Sidan uppdaterades: