Avveckling av 2G- och 3G-nät

Teknikskiftet från 2G och 3G har inletts. Senast i slutet av 2025 förväntas 2G- och 3G-näten att ha fasats ut. På den här sidan kommer Post- och telestyrelsen, PTS, löpande att informera om utvecklingen.

Informationsmöte 4 oktober 2022, kl 10-12

PTS kommer genomföra ett nytt informationsmöte om avvecklingen av 2G och 3G. Informationsmötet kommer att webbsändas och vi publicerar film efter genomfört möte här.

Se sändningen

Klicka här för att komma till sändningen.

 

 

Om avvecklingen av 2G och 3G

Sveriges största teleoperatörer har inlett nedstängningar av 3G-näten. Och många av dem tror att 2G-näten kommer att ha stängts ned till utgången av 2025. Här nedan listar PTS ett antal FAQ – fråga-svar – om nedstängningen. Klicka på respektive rubrik för att läsa mer.

 

arrow Varför släcks 2G- och 3G-näten ned?

Modernare och mer effektiv teknik behöver prioriteras – 4G och 5G

Just nu släcks 2G- och 3G-nät ned över hela världen. Den kraftigt ökade efterfrågan på särskilt datakommunikation gör att nyare tekniker som 4G och 5G behöver breda ut sig.

De gamla teknikerna har slutat att utvecklas. I förlängningen kommer det att bli svårt att få tag i utrustning och reservdelar för 2G- eller 3G-teknik. Samtidigt behövs mer frekvensutrymme för de modernare teknikerna 4G och 5G. Där är efterfrågan hög enligt operatörerna. Orsaker till det ska enligt dessa vara att användarnyttan och användarupplevelsen är bättre. För närvarande dominerar 4G som utgör 77 procent av alla mobilabonnemang som använder datatjänster, enligt PTS rapport Svensk telekommarknad första halvåret 2021 (pts.se).

Operatörerna hävdar att de gamla näten inte längre uppfyller kundernas önskemål. De rapporterar exempelvis om stora trafikökningar i näten, särskilt vad gäller dataanvändning. Det uppfyller 4G- och 5G-näten på ett betydligt bättre sätt än 2G eller 3G. Det finns även krav på funktioner som bara den nya tekniken klarar. Därför uppgraderar operatörerna just nu all utrustning och bygger dessutom ut 4G och 5G.

2G och 3G är gamla tekniker. 2G lanserades redan 1991 och 3G år 2006. 2G har blivit stort inte minst för att styra maskiner på distans – så kallad machine to machine, M2M, på svenska maskin till maskin. 2G hanterar förhållandevis små datamängder, ett problem som 3G delvis löste när det kom. Med 3G, WCDMA, har man trimmat upp datakommunikationen. Men medan 3G är bra på att hantera tal och mobilsurf har tekniken relativt dålig kapacitet för många samtidiga användare. Det problemet fick sin lösning med 4G, LTE, som började byggas ut 2009 i Sverige. Uppföljaren, 5G, lanserades i Sverige 2018 men storskalig nättäckning är under utbyggnad först under kommande år.

Specifika skäl som operatörerna nämner som anledning till att 2G och 3G behöver bytas ut:

  • Teknikskiftet sker inte bara i Sverige utan över hela världen. Det innebär att alla måste se över sina kommunikationslösningar just nu. Flera europeiska operatörer har redan stängt ned sina 3G-nät och några även 2G-nät. För 2G antas 2025 vara gränsen för då de flesta operatörer i Europa stänger ned sina nät. Sverige behöver därför ställa om för att följa med i teknikutvecklingen.
  • Röstsamtal fungerar enligt operatörerna bättre med 4G-tekniken volte än med 2G eller 3G. Kvaliteten på samtalen ska enligt dessa vara högre. Dessutom fungerar röstsamtal precis som vanligt även över wifi om man har en volte-telefon och kan utnyttja wifi-samtal. Det gör att man upplever bättre täckning inomhus – även i så kallade täta hus – och att samtalen automatiskt kopplas upp på det nät som ger bäst kvalitet. Inte minst många av operatörernas företagskunder har stor efterfrågan just för detta eftersom de oftast har ett bra wifi-nät i sina lokaler.
  • Vidare fungerar datakommunikation och bredband via mobilnäten betydligt bättre med 4G och 5G än med 2G eller 3G. Det innebär mycket högre datahastigheter, säkrare kommunikation och högre kapacitet för att hantera många samtidiga användare.
  • Tekniken Internet of Things, IoT – på svenska sakernas internet – har gjorts möjlig genom 4G. Det kan sägas vara en vidareutveckling av M2M där det går att bygga in styrning av hårdvara med internetbaserade applikationer. Det finns även IoT-tekniker som inte använder mobilnäten (Lora, Sigfox, etc.) och därmed kan ersätta uppkoppling via 2G-nätet.
  • Den nya tekniken ger bättre batteritid vilket är extra viktigt om man vill gräva ned uppkopplade saker (IoT-utrustning, se ovan) som ska fungera under lång tid utan att byta eller ladda batteriet.
  • De nya näten är enligt leverantörerna dessutom mer energieffektiva än de gamla. De är också betydligt mer effektiva för att utnyttja spektrum, mer kostnadseffektiva och de är säkrare.

arrow Vad innebär avvecklingen av 2G- och 3G-näten?

Tal- och datatjänster som använder 2G- eller 3G-teknik kommer att sluta fungera

Allt som enbart utnyttjar 2G eller 3G kommer att sluta att fungera när näten stängs ned. Som användare behöver man därför se till att sin utrustning är kompatibel med 4G eller 5G.

När 2G- och 3G-näten läggs ned slutar inte bara taltjänsten att fungera i näten utan även datatjänster. Det gäller även sms och nödsamtal. Istället behöver användaren utrustning för 4G och 5G – i de näten fungerar alla tjänster precis som tidigare.

För användare innebär det här att exempelvis mobiltelefon, bredbandsrouter och annan sim-kortsbaserad utrustning behöver uppgraderas eller bytas ut – om den inte är kompatibel med 4G eller 5G. Det kan även behövas förändringar i abonnemanget för att det ska fungera med 4G och 5G.

Många maskin till maskin-användningar använder endast 2G- eller 3G-näten. Särskilt många tillämpningar finns för 2G. Eftersom dessa inte längre kommer gå att köra behöver de behöva bytas ut eller uppgraderas till utrustning som klarar 4G, 5G eller annan lämplig teknik. Det här gället även utrustning för IoT, internet of things, som använder 2G eller 3G.

Många företag och offentliga verksamheter behöver göra särskilt stora insatser just för M2M-utrustning. Det handlar om att planera för övergången, inventera sin utrustning och se till att krav i upphandlingar är inriktade mot 4G eller 5G.

Eftersom näten också stängs ned utomlands kan det inträffa att man inte kan ringa eller använda datatjänster i andra länder. Som användare måste därför man se till att ha med sig en telefon och ha ett abonnemang som klarar så kallad volte-roaming. Volte är rösttekniken i 4G och roaming innebär att man kan koppla upp sig utomlands.

arrow Vem berörs av avvecklingen av 2G- och 3G-näten? Vad berörs? Finns det några exempel?

Allt från larm till robotgräsklippare slutar fungera

När 2G- och 3G-näten stängs ned finns det risk för att en stor mängd uppkopplad utrustning slutar att fungera – allt från elmätare, videoövervakning och trygghetslarm till parkeringsautomater och pumpstationer.

Såväl privatpersoner som organisationer är berörda av avvecklingen av 2G- och 3G-näten. Organisationer kan vara allt från privata företag till offentlig verksamhet. Exempelvis är många kommuner påverkade liksom många kommunala bolag. Hit hör VA-verksamhet (vatten och avlopp), energi, vård och omsorg samt kollektivtrafik.

Klart är att såväl mobiltelefoni som mobilt bredband påverkas av avvecklingen av 2G- och 3G-näten. Men den absolut största delen handlar om uppkopplade prylar, så kallad maskin till maskin, på engelska machine to machine eller M2M. Det kan också handla om sakernas internet, på engelska internet of things, IoT.

Om de uppkopplade prylarna bara stöder 2G eller 3G kommer de att sluta fungera när näten stängs ned. Framåt behöver de även ha stöd för 4G eller 5G. Ett alternativ är att använda annan typ av nätteknik, som wifi, Lora, Sigfox med mera, som inte berörs av förändringarna i mobilnäten.

En del utrustning behöver bytas ut helt, annan ställas om. Ibland handlar det om att byta komponenter, i andra fall om att göra mjukvaruinställningar. Därför är det viktigt för alla att göra en inventering och att undersöka sin utrustning. Det gäller såväl privatpersoner som organisationer, men behovet är störst för organisationer, särskilt vad gäller samhällsviktig verksamhet.

Det är också viktigt att ställa krav på sina leverantörer att den utrustning de levererar är framtidssäkrad – inte minst i samband med upphandlingar. I inventeringen ingår därför också att kontakta leverantörerna och att se över sina avtal. Det är dessutom viktigt att organisationer kontrollerar att den tekniska infrastrukturen klarar den nya tekniken.

Den som behöver hjälp kontaktar lämpligen sin utrustningsleverantör eller mobiloperatör. Dessa typer av aktörer har också ett särskilt ansvar för att se till att teknikskiftet går smidigt. Ett tips till användare är att samtidigt se över behoven eftersom modern teknik ofta är mer effektiv, säkrare och har fler och bättre funktioner än den gamla.

Vad gäller den stora mängden av uppkopplade prylar vet operatörerna tyvärr ofta inte vad det är för typ av utrustning som sim-korten sitter i och vad apparaterna används till. De känner därför inte till exakt hur omfattande problemet är, men uppskattar att det handlar om ganska stora volymer.

2G är vanligare än 3G för uppkopplade prylar. Just detta är också anledningen till att operatörerna säger att de kommer att behålla 2G öppet längre än 3G. En orsak till att 2G-utrustning fortfarande är vanlig för uppkopplade prylar är att denna ofta är billigare än den som använder modernare teknik.

Samtliga av de fyra största operatörerna – Telia, Tele2, Telenor och Tre – har stoppat sin egen nyförsäljning av produkter av 2G- eller 3G-typ. De säger att alla produkter som nu säljs är säkra för framtiden, med 4G eller 5G. Det gäller även deras abonnemang.

Privatpersoner

När 2G- och 3G-näten läggs ned slutar inte bara taltjänsten att fungera i näten utan även datatjänster. Det gäller också sms och nödsamtal som går över de näten. Som konsument behöver du därför kontrollera att din telefon och mobila bredbandsrouter klarar 4G eller 5G. Du kan till exempel kontakta din återförsäljare eller operatör för ytterligare information.

Enligt de fyra största operatörerna är samtliga privatkunders abonnemang uppgraderade för att stödja 4G eller 5G. Informationen som rör teknikskiftet sker via operatörernas hemsidor, telefonsupport och andra kanaler. I vissa fall sker också direktutskick.

Exempel på uppkopplade produkter som kan sluta fungera:

  • Larmtjänster, som inbrotts-, hemtjänst- och båtlarm.
  • Uppkopplade värmepumpar och varmvattenberedare.
  • Robotgräsklippare.
  • Husdjurpejlare och andra typer av spårsändare.
  • Fjärrstyrning av värme och belysning i sommarstugor.
  • 3G-videosamtal – exempelvis för döva.
  • En mängd enklare typer av mobiltelefoner, så kallade funktionstelefoner (feature phones).
  • Videoövervakning/åtelkameror.

Företag och organisationer

Enligt operatörerna ska samtliga företagskunders abonnemang ha blivit uppgraderade för 4G och 5G vid utgången av 2021. Det gäller exempelvis telefonabonnemang, växeltjänster och mobila bredbandstjänster.

Företagskunder blir som regel direktkontaktade. Operatörerna har även dialoger med sina företagskunder om hur de framtidssäkrar sina produkter.

Exempel på uppkopplad utrustning som kan beröras av teknikskiftet:

  • Elmätare.
  • Trygghetslarm.
  • Trygghetstelefoner.
  • E-call (eCall), en europeisk nödtjänst för bilar.
  • Låsmekanismer.
  • Parkeringsautomater.
  • Fjärrstyrning av kommunal VA- (vatten- och avlopp) utrustning.
  • Styrningsutrustning för pumpstationer, dammar, portar, fläktar och andra maskiner.
  • Repeatrar (relästationer som återutsänder radiosignaler för täckning på längre avstånd) som tågrepeatrar och olika företagsrepeatrar.
  • Väderstationer.
  • Spårningsutrustning, till exempel av emballage och containrar.
  • Turistbussar – påverkas inte minst av roaming, när 2G och 3G är nerstängt i vissa länder och fungerar i andra.
  • System inom jordbruket.
  • Videoövervakning.
  • Gas- och vattenmätare.

arrow Vem är ansvarig? Får operatörerna göra detta?

Operatörerna ansvarar för nedstängningen

Under de kommande fyra åren sker en rad nedstängningar av de svenska 3G- och 2G-näten. Det är mobiloperatörerna som är ansvariga för detta.

De operatörer som äger 3G- och 2G-nät får göra förändringar i dessa så länge de följer tillståndsvillkoren i sina frekvenstillstånd. De är teknikneutrala och saknar därför krav på att tillhandahålla en specifik teknik som 2G (GSM) eller 3G (WCDMA).

De berörda operatörerna är Telia, Tele2, Telenor och Tre. Det är alltså dessa som ansvarar för nedstängningen av 3G- och 2G-näten. Av dessa har såväl Telia som Telenor och Tele2 idag 2G- och 3G-nät. Tre har enbart 3G. 

Tele2 samäger 3G-nät med Telia, via bolaget Sunab, och 2G-, 4G- och 5G-nät ihop med Telenor, genom bolaget Net4mobility. Tre samäger 3G-nät med Telenor via bolaget 3gis.

arrow Hur går nedstängningen av 2G- och 3G-näten till? Var geografiskt sker nedstängningen? Hur informerar operatörerna om avvecklingen?

Operatörerna börjar nedstängningen av de gamla näten där påverkan är minst

Nedstängningen av 3G-näten är igång. Mobiloperatörerna är ansvariga och den sker fläckvis.

Det är de fyra operatörerna Telia, Tele2, Telenor och Tre som ansvarar för nedstängningen av 2G- och 3G-näten, där Tre bara berörs av 3G. De sköter arbetet både individuellt och i samarbete med varandra. Gemensamt är att operatörerna inte stänger ned näten i stora sjok, som kommun- eller regionvis. 2G-näten hålls i drift till omkring 2025, men operatörerna stänger för närvarande ned delar av sina 3G-nät.

Det finns vissa variationer mellan operatörerna beroende på hur deras nätinfrastruktur är utbyggd.

Avvecklingen ska enligt operatörerna ske i så sakta mak att man hinner uppmärksamma och åtgärda om någon användare råkar ut för problem. Täckningen är tänkt att vara lika bra eller bättre i de övriga näten efter nedstängningen.

Enligt operatörerna kommer de att vara transparenta och öppna med sina avvecklingsplaner och informera sina kunder via exempelvis hemsida, kundtjänst med mera. I takt med att avvecklingen fortskrider ser de också kontinuerligt över sin information och kommunikation. Här kan du läsa mer:

 

Telia och Tele2 har kommit längst med avvecklingen av 3G-nätet. De startade i början av 2021. Tre, som kommit kortast på vägen, uppgav hösten 2021 att de nyligen börjat avveckla i begränsad omfattning.

Om det skulle uppstå större problem säger operatörerna att det tillfälligt går att backa avvecklingen tills man löst de aktuella hindren. Det gäller då om enskilda användare drabbas, men avvecklingen i stort kommer inte att avbrytas.

arrow Vem ska man fråga om 2G- och 3G-nedstängningen? Hur får man reda på mer information?

Mobiloperatörerna och branschorgan kan ge mer information

Det är mobiloperatörerna som är ansvariga för och sköter nedstängningen av 2G- och 3G-näten: Telia, Tele2, Telenor eller Tre. Ställ därför i första hand dina frågor till dem. Här finns länkar till deras informationssidor:

 

Respektive operatör kan exempelvis svara på om ditt abonnemang stöder 4G och 5G, volte (att ringa över 4G) samt wifi-samtal (en teknik som finns för 4G). De kan även ge detaljer i tidplanen för nedstängningen av respektive nät.

Telia har kommit längst med nedstängningen medan Tre har kommit kortast.

Det är också lämpligt att ta kontakt med sin återförsäljare, leverantör och så vidare. Exempelvis för att ta reda på om telefon, utrustning eller lösning i övrigt har stöd för 4G respektive volte och wifi-samtal. Dessutom för att få hjälp med att välja ersättningsprodukter.

Branschorganisationen Techsverige (före detta IT&Telekomföretagen) hjälper också till med information och kommunikation kring nedstängningen. Du hittar deras informationsmaterial här. De lade ut sitt första informationsmaterial redan hösten 2020 och är regelbundet ute och informerar olika branscher.

Även PTS bevakar frågan. Information hittar du på den här sidan – se övriga FAQ-frågor eller inspelningen av informationsmötet från den 28 september 2021, längre ned på denna sida. Eventuella ytterligare frågor till oss skickar du till pts@pts.se.

arrow Hur ser avvecklingsplanerna ut i övriga världen?

Norge har stängt 3G

Det finns planer på 2G- och 3G-nedstängning på många håll i världen och en hel del har redan stängt ned. I Europa är det hittills Norge och Schweiz som har kommit längst.

I Finland planeras nedstängning av 3G till 2023 av operatörerna DNA, Elisa och Telia Finland. Däremot finns inga officiella planer på 2G-nedstängning.

Norge har redan stängt sitt 3G-nät och planerar nedstängning av 2G till 2026.

I Danmark pågår nedstängningen av 3G-nätet. Det finns än så länge inget slutdatum och inga planer på nedstängning av 2G.

I Tyskland har flera operatörer redan stängt ned 3G – det gäller Telekom, Vodafone och Telefónica. Däremot finns inga officiella planer på nedstängning av 2G.

I Sydeuropa har bland andra Grekland och Italien långt framskridna planer på 3G-nedstängning.

Schweiz är det enda landet i Europa som har stängt ned 2G. Där finns däremot inte några oficiella planer på nedstängning av 3G.

Nederländerna har kommit en bra bit på väg mot nedstängning av både 2G och 3G, men det finns fortfarande operatörer kvar som inte har offentliggjort sina planer.

I knappt hälften av EU-länderna har operatörerna ännu inte meddelat när de tänker stänga ned vare sig 2G eller 3G.

I Nordamerika pågår nedstängningen av 2G, där USA har kommit längst. Även 3G-nedstängningen sker i närtid. I Sydamerika pågår i de flesta länder nedstängning av både 2G och 3G de närmaste åren. Situationen är likartad i Asien.

Källa: Cullen International, GSMA och Emnify.

arrow Hur påverkas mobiltäckningen av avvecklingen av 2G och 3G?

Täckningen ska inte försämras

Enligt mobiloperatörerna kommer avvecklingen av 2G- och 3G-näten inte att leda till en sämre mobiltäckning. 

De närmsta åren kommer operatörerna att succesivt släcka ned 3G och 2G. Parallellt med avvecklingen gör operatörerna moderniseringar i de övriga näten och bygger ut 4G och 5G. De lovar att det sammantaget medför lika bra eller bättre mobiltäckning än tidigare – även under tiden som 3G och 2G avvecklas.

Vad gäller landsbygden gör operatörerna ett antal saker som de menar kommer att förstärka täckningen. En del i moderniseringen av näten är till exempel att flytta upp basstationer från de så kallade teknikbodarna på marken upp i mobilmasterna. Då hamnar sändare och mottagare nära antennen, vilket enligt operatörerna ger en bättre täckning längs vägar, i skärgården och så vidare.

Flera av operatörerna uppger också att de bygger ut antalet basstationer. Även det kommer att innebära bättre täckning totalt sett. PTS kartläggningar, exempelvis PTS Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2020, visar att mobiltäckningen blir allt bättre.

Här kan du läsa mer om mobiltäckning i allmänhet.

Vidare pratar operatörerna om att de utnyttjar det så kallade lågbandet på 900 MHz för att få bättre yttäckning för både 4G och 5G. 900-bandet kan därför ”hjälpa till” att öka yttäckningen på exempelvis landsbygden.

För att få bättre kvalitet i tätorter pratar operatörerna om att använda högre frekvensband. På så sätt kan man åstadkomma förbättrad kapacitet, att hantera många samtidiga användare. Dessutom högre datahastigheter. Operatörerna pekar i sammanhanget särskilt ut att 2100 MHz-bandet har bra potential för 4G och 5G.

900 MHz-bandet är även bra för inomhustäckningen och flera av operatörerna låter nu 4G gå på 900 MHz, vilket de menar kommer att bibehålla eller förbättra täckningen inomhus. Även 5G kommer att utnyttja lågband och därmed bidra till förstärkt inomhustäckning.

Idag använder operatörerna 2G och 3G i 900- och 2100-banden. Vid teknikskiftet planerar operatörerna att istället använda 4G och 5G i dessa och även ytterligare frekvensband. De kommer därvid att utnyttja kombinationer av frekvensband för att förstärka såväl täckning och kapacitet.

4G-tekniken innebär för övrigt att det går att ringa både över mobil- och wifi-nätet. Det innebär förstärkt täckning på platser med wifi och det går att ställa in mobilen så att den utnyttjar det nät som för tillfället är bäst. För att få mer detaljer kontaktar du din operatör eller utrustningstillverkare.

arrow Hur ringer man utan 2G eller 3G? Vad är volte?

Nu är det dags att ringa med 4G

För att säkerställa att det går att ringa med mobiltelefonen när 2G och 3G släcks ned är det dags att se över utrustningen så att den klarar samtal över 4G.

Mobiloperatörerna Telia, Tele2, Telenor och Tre har inlett avvecklingen av 3G-nätet. 2G förväntas släckas ned från 2025. Det här påverkar hur du kan ringa med mobiltelefonen.

När 3G (samma som WCDMA) slutar att fungera går det inte längre att ringa med den tekniken. Då behöver du ha 2G, 4G eller 5G. På motsvarande sätt, när 2G (samma som GSM) släcks ned kan du bara ringa med 4G eller 5G.

MEN…

För att kunna ringa med 4G behöver din mobiltelefon ha stöd för tekniken som gör det möjligt att ringa med 4G. Den kallas Voice over LTE och förkortas volte (VoLTE). LTE är i sin tur en förkortning för long term evolution.

Med 4G är det dessutom möjligt att ringa över wifi. Det kallas wifi-samtal eller wifi calling. Med wifi-samtal påslaget upplever de flesta användare bättre täckning inomhus – även i så kallade täta hus, enligt operatörernas uppgifter. Det medför dessutom inga mobilnätsavgifter. När både volte och wifi-samtal är påslaget kopplas samtalet automatiskt upp på det nät som ger bäst kvalitet.

För att volte och wifi-samtal ska fungera kan du behöva stöd för det i abonnemanget och du kan också behöva göra inställningar i dina abonnemangsdetaljer. Dessutom kan du behöva göra ett antal inställningar på telefonen. Behöver du hjälp med att få igång tekniken kontaktar du din operatör eller utrustningstillverkare. Det finns en hel del information utlagd på operatörernas hemsidor och också många guider på nätet i övrigt om hur volte fungerar för olika mobilmodeller.

När du åker utomlands behöver du också kolla upp att din utrustning klarar volte-roaming. Begreppet roaming används för att beskriva uppkopplingen utomlands. Är du osäker på detta kontaktar du din operatör.

Enligt såväl operatörerna som PTS statistik är volte redan idag den dominerande tekniken för samtal. Mobiloperatörerna menar att kvaliteten på samtal inklusive nödsamtal är högre på volte än för samtal som går över 2G eller 3G.

För 5G kallas tekniken för att ringa voice over NR, där NR står för new radio. Förkortningen som används är VoNR. VoNR än så länge ovanligt.

Fördjupning: Så ser du vilken uppkopplingsteknik telefonen använder

I statusfältet/ notifieringsfältet längst upp i telefonen kan du se vilken nätteknik som används. Det varierar ganska mycket mellan olika telefonmärken vilken ikon eller beteckning som gäller, så kontakta din tillverkare eller operatör om du behöver hjälp för just din modell. Här är några vanliga exempel:

  • 2G kan betecknas 2G, G, GSM, GPRS, E, Edge. Alla varianterna betyder 2G och slutar att fungera när 2G släcks ned.
  • 3G kan betecknas 3G, WCDMA, UMTS, HSPA, HSPA+, H, H+ eller 3+. Alla är varianter av 3G och slutar att fungera när 3G släcks ned.
  • 4G kan betecknas 4G, LTE eller L. Det räcker inte för att kunna ringa utan telefonen behöver också ha volte påslaget. I statusfältet längst upp kan det då stå VoLTE eller Vo))LTE.
  • Med 4G går det också att ringa med wifi. I notifieringsfältet kan det se ut som en telefon med wifi-bågar över sig, eller så kan det stå VoWiFi, Wi-Fi eller likande.
  • 5G kan betecknas 5G, 5G+, med mera. 5G E betyder förvirrande nog däremot inte 5G utan en slags extra snabb 4G.

arrow Kommer nödsamtal och eCall att fungera när 2G och 3G släcks ned?

Nödsamtal kommer att behöva 4G eller 5G

Operatörerna lovar att vanliga 112-samtal ska fungera lika bra eller bättre när 2G och 3G ersätts med 4G och 5G. Det kan däremot bli problem med nödkommunikation via nödnummer 112 från bilar, så kallad eCall.

När 2G- och 3G-näten stängs ned slutar den utrustning att fungera som bara kan ansluta via 2G eller 3G. Det gäller även utrustning för 112-samtal – manuell eller automatisk. För att 112-samtalen ska fungera när näten släcks ned behöver de istället gå över 4G eller 5G.

3G-avvecklingen har redan startat och kommer att pågå under ett antal år. 2G avvecklas runt 2025. Men enligt operatörerna kommer de inte att stänga ned 2G- och 3G-näten förrän de är säkra på att nödkommunkationen fungerar i 4G- och 5G-näten.

Viktigt att se över utrustning

Utrustningen och abonnemanget behöver också ha stöd för tal över 4G eller 5G. 4G dominerar för närvarande och där heter taltekniken volte. Mobiloperatörerna menar att kvaliteten på samtal inklusive 112-samtal är högre på volte än för samtal som går över 2G eller 3G.

Alla 4G-telefoner har däremot inte stöd för volte och inte heller alla abonnemang. Du behöver därför kontrollera hur din utrustning fungerar. Om du behöver hjälp kontaktar du din operatör eller utrustningsleverantör. 

När det gäller det automatiska eCall från bilar är situationen lite annorlunda. Många bilar, även nya bilar, antas ha eCall som bara fungerar över 2G eller 3G. Men en hel del nya bilar är sedan många år redan utrustade med nödkommunikationssystem som fungerar med 4G.

Om bilens nödsystem bara kan kommunicera över 2G eller 3G kommer den inte längre att kunna göra automatiska 112-samtal när 2G- och 3G-näten stängs ned. Detsamma gäller 112-samtal som startas manuellt med en knapp i bilen.

Enligt EU:s regler ska alla nya fordonstyper vara utrustade med så kallad 112-eCall från den 1 april 2018, men det finns även äldre bilar som har eCall eller motsvarande. Däremot är det inte säkert att alla nya bilar har eCall, eftersom en ny bil kan tillhöra en äldre fordonstyp. Du behöver därför fråga din fordonstillverkare eller återförsäljare hur det ser ut just för din bil.

Premiummärkena, som exempelvis Volvo, Mercedes och BMW, är i de flesta fall utrustade med system som även klarar 4G. Om bilen har 4G men inte volte, krävs en uppgradering, vilket exempelvis kan ske i samband med service.

Det pågår ett arbete inom EU för att uppgradera reglerna kring eCall. Men läget är än så länge oklart och bilbranschen och mobiloperatörerna drar åt lite olika håll, se vidare faktadelen nedan.

Fördjupning: Det här är eCall

Med 112-eCall kontaktar bilen automatiskt SOS Alarm vid en olycka. Det sker dels genom ett 112-samtal och dessutom genom att skicka ett datapaket med viss information; exempelvis om var man befinner sig, chassinummer, antal passagerare, bränsle, med mera.

Eftersom systemet är EU-standard fungerar det likadant oavsett var du befinner dig när olyckan är framme. Bilen kontaktar den närmsta räddningstjänsten, i Sverige SOS Alarm.

Ecall aktiveras automatiskt när bilens sensorer via det så kallade ”in-vehicle”-systemet registrerar tecken på olycka, som att krockkudden (airbag) löses ut.

Det går också att manuellt starta eCall vid nödsituation. Det brukar ske genom att trycka på en SOS-nödknapp i bilen. SOS Alarm avråder starkt för att själv testa funktionen eftersom det kommer att leda till ett 112-samtal som belastar räddningstjänsten i onödan.

Många premiumbilar har egna service- och nödfunktioner som nås genom andra knappar i bilen. Det brukar kallas tredjeparts eCall (TPS eCall). Då kopplas användaren oftast först vidare till biltillverkarens servicecenter genom ett vanligt telefonnummer, som sedan vidaresänds till SOS Alarm, men som inte inkommer som ett 112-samtal eftersom nödnumret 112 inte används vid TPS eCall.

Det pågår diskussioner inom EU för att uppgradera regleringen så att den tydligare pekar ut modernare mobilnätstekniker som 4G och 5G.

Enligt SOS Alarm görs ett antal tusen eCall-anrop i Sverige per år och antalet ökar relativt mycket – men den största delen är felaktiga anrop. Bilbranschen trycker på för att behålla 2G- och 3G-näten in på 2030-talet, medan mobiloperatörerna vill stänga ned näten senast omkring 2025.

Här finns mer information om eCall: 112-baserat eCall-nödlarm från din bil - Your Europe (europa.eu)

arrow Vilken är PTS roll i avvecklingen av 2G och 3G?

PTS deltar i informationsspridningen och följer avvecklingen av 2G/3G

PTS informerar aktivt om avvecklingen av 2G- och 3G-näten och uppmanar mobiloperatörerna till transparens i teknikskiftet.

Skiftet från 2G/3G till 4G/5G är tillsammans med avvecklingen av kopparnätet de två mest prioriterade teknikskiftesfrågorna för PTS. Avvecklingen av kopparnätet innebär att traditionell fast telefoni och bredband via telejacket (ADSL) ersätts med tjänster via fiber eller mobilnäten. Avvecklingen av 2G- och 3G- innebär att äldre mobilnätsteknik under de kommande åren ersätts av 4G och 5G. 3G-avvecklingen är redan igång.

Sedan december 2021 har PTS ett uppdrag från regeringen. Enligt detta ska PTS följa avvecklingen av kopparnätet respektive avvecklingen av 2G- och 3G-näten samt vilka informationsinsatser som genomförs med anledning av avvecklingen. PTS ska även följa vilka ersättningslösningar som erbjuds i de fall elektroniska kommunikationstjänster har varit beroende av kopparnätet, 2G-nätet eller 3G-nätet. Vid behov ska myndigheteten rapportera och föreslå åtgärder till regeringen.

PTS har bevakat 2G/3G-avvecklingen i flera år, även långt före regeringsuppdraget. Ett exempel är att vi genomförde ett digitalt informationsmöte för extern publik den 28 september 2021, där 400 deltagare fick information från både PTS och branschen. Det går bra att lyssna på detta i efterhand. PTS anser att det är viktigt att mobiloperatörerna är transparenta kring avvecklingen av 2G- och 3G-näten och exempelvis ställer upp på dialogmöten liknande det som ägde rum i PTS regi.

Vi försöker medverka till att användare och konsumenter får information så att de får tid att anpassa så att teknikskiftet blir så bra som möjligt för så många som möjligt. Ett steg i detta är förutom informationsmötet också denna FAQ-sida. Förhoppningsvis leder informationsgivningen och transparensen till att marknaden fungerar så bra som möjligt genom teknikskiftet in i de framtida systemen och användningarna.

PTS hanterar också radiospektrumen i Sverige. 2G och 3G använder radiospektrum som kan användas för andra funktioner i framtiden. Våra tillstånd är teknikneutrala vilket innebär att vi inte föreskriver att operatörerna ska använda sig av en viss teknik (2G, 3G, 4G eller 5G) i ett visst frekvensband. Vi tror att operatörerna är bättre på att bedöma vilken teknik som maximerar nyttan för användarna. Det finns inte heller någon skyldighet för operatörerna att samråda med PTS inför övergången.

PTS huvudman i regeringskansliet är särskilt mån om att regeringens mobilitetsmål ska uppnås. Det är en del av regeringens bredbandsstrategi och innebär att alla svenskar år 2023 bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig. I september 2021 fick PTS också ett regeringsuppdrag om att främja god mobiltäckning och tillgång till grundläggande telefoni och internet i hela landet.

arrow Hur påverkar PTS auktioner av frekvensband 2G- och 3G-avvecklingen?

Auktionsgenomförande 2023 berör frekvensband för 2G och 3G

PTS auktionsförfarande av frekvensband – planerat till 2023 – kan få inverkan på operatörernas tidplaner för avvecklingen av 2G- och 3G-näten.

Avvecklingen av 2G- och 3G-näten påverkas i viss mån av PTS tillståndsgivning av radiospektrum. Anledningen är att de största mobiloperatörerna – Telia, Tele2, Telenor och Tre – i olika mån har tillstånd för att använda radiosändare i ett antal frekvensband som PTS förvaltar.

Nu är ett nytt auktionsförfarande på gång. Det gäller frekvensbanden 900 MHz, 2100 MHz och 2600 MHz. Auktionen eller auktionerna – det är ännu inte bestämt om det är en eller flera – är planerad till det tredje kvartalet 2023. De nuvarande tillstånden går ut 2025. I auktionen eller auktionerna kan både befintliga och nya aktörer delta.

De frekvensband som idag huvudsakligen används för 2G- och 3G-näten är frekvensbanden 900 MHz och 2100 MHz, där 900 MHz-bandet i huvudsak används för 2G och 2100 MHz-bandet huvudsakligen för 3G.

Telia, Tele2 och Telenor driver idag 2G-nät. Just det faktum att tillstånden går ut år 2025 är något som flera av operatörerna nämner som en av orsakerna till att det är omkring då som de tänker stänga ned 2G.

900 MHz-bandet kommer enligt operatörerna att bli extra viktigt för 5G för att få bra täckning och kapacitet på landsbygden. I tätort är 5G beroende av ytterligare bandbredd för främst kapacitet. Då är 2100- och 2600 MHz-banden intressanta, men även högre frekvensband.

PTS frekvenstillstånd är teknikneutrala. Myndigheten kommer därför inte att ställa krav på att bibehålla 2G eller 3G som tekniker i de kommande tillstånden i de aktuella banden.

Idag har alla tillståndshavarna i 900 MHz-bandet yttäckningskrav. Det handlar om procentuell yttäckning per län, yttäckning utefter allmän väg, yttäckning för stadigvarande bostäder och för fasta verksamhetsställen. Vi ser att täckningen för närvarande är högre än de krav som PTS har ställt.

Det är inte klart hur kraven kommer att se ut vid nytilldelningarna av de aktuella frekvensbanden. Men ett av tillstånden kommer enligt nuvarande förslag att förenas med någon form av krav på täckning. En orsak är att det ytterligare kan hjälpa till att uppnå mobilitetsmålet i regeringens bredbandsstrategi – att alla svenskar år 2023 bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig.

Ett mobilnät består av ett stort antal basstationer spridda över landet. För kommunikationen mellan basstationerna och konsumenternas terminaler, främst mobiltelefoner och bredbandsroutrar, används radiovågor på olika frekvensband. Lägre frekvensband innebär generellt bra yttäckning, vilket är bra för täckning på landsbygden. Högre frekvensband är bra för att få plats med många samtidiga användare – vilket man brukar benämna kapacitet – något som är viktigt i tätorter. Högre frekvensband är också bra för högre datahastigheter. Operatörerna använder många olika frekvensband och kombinerar dem för att få ut maximal nytta.

Fakta: Mer om låga och höga frekvensband

  • Banden över 1 000 MHz kan skrivas 1 GHz, så att exempelvis 2100 MHz blir 2,1 GHz.
  • Ibland talar operatörerna om lågband. Då brukar de mena frekvensbanden 700 MHz, 800 MHz eller 900 MHz. De ger bra yttäckning men sämre kapacitet.
  • Med högband menar operatörerna ofta frekvensbandet kring 3,5 GHz. Även detta kommer att vara betydelsefullt för 5G, särskilt i storstäder, eftersom det medför hög kapacitet och datahastighet.
  • Mellanband eller mittband är frekvensbanden mellan låg- och högband, exempelvis 1,8 GHz, 2,1 GHz eller 2,6 GHz. De används i stor utsträckning för 4G idag där man vill åstadkomma bra kapacitet och höga datahastigheter. Men de ger inte lika stort täckningsområde som lågband. Även dessa används för 5G.
  • Det talas också om ultrahögband eller millimeterband, som ligger på 26–28 GHz eller 60 GHz. Det kan komma att användas för att få jättehög 5G-kapacitet på en mycket begränsad yta, till exempel inomhus.
  • Definitionerna är inte helt klara utan varierar. 3,5 GHz kan exempelvis ibland kallas för mellanband.
  • Operatörerna kan kombinera olika frekvensband för en enskild uppkoppling med så kallad Carrier Aggregation (4G) eller Dual Connectivity (5G).

 

Här hittar du informationsmötet från 2021

Den 28 september 2021 arrangerade Post- och telestyrelsen (PTS) ett digitalt informationsmöte om avvecklingen av 2G- och 3G-nät. Under informationsmötet berättade om sina planer. Det fanns också möjlighet att skicka in frågor till informationsmötet.

Presentationer

Här kan du ta del av presentationerna.