Telefonbedrägerier
Det finns olika typer av telefonbedrägerier och de kan ske både genom uppringningar eller via sms från svenska eller utländska fasta och mobila nummer. Telefonbedrägerier har blivit vanligare i Sverige under den senaste tiden. Här informerar vi om några av de vanligaste bedrägerierna och vad du som konsument ska vara uppmärksam på och hur du kan agera när det ringer från ett okänt nummer. Vi berättar också hur PTS arbetar med frågan.
Spoofing (kapade nummer)
Ett exempel på telefonbedrägeri är så kallad spoofing, också omnämnt som kapade, falska eller felaktiga nummer. Det innebär att ett telefonnummer manipuleras (förfalskas).
Syftet är att det ska se ut som att samtalet kommer från någon annan än det faktiskt gör. Det kan alltså se ut som den uppringande till exempel är någon man känner eller att numret tillhör en bank eller en myndighet.
Den som blir uppringd kan drabbas på olika sätt. Till exempel kan abonnenten luras tro att det är banken som ringer, och därigenom vilseledas till att lämna ut sina kortuppgifter, logga in på sin bank eller signera något med sitt BankID. Spoofing används ofta som en del i ett försök att lura av någon värdefull personlig information som kan användas i ett bedrägligt syfte eller för att säljas vidare. Många gånger är bedragarnas syfte att komma åt dina pengar.
Vilka telefonnummer är det som används?
Det telefonnummer som används kan vara ett nummer som tillhör en abonnent som själv inte är medveten om att numret används av någon annan. Det kan också vara ett nummer som inte har en abonnent, ett nummer som PTS inte har tilldelat en operatör, ett utländskt nummer eller ett påhittat nummer.
Vad ska jag göra om jag blir uppringd från ett okänt nummer?
- Var uppmärksam på nummer du inte känner igen. Du måste inte svara.
- Lägg på om du inte vet vem som ringer dig.
- Lämna aldrig ut känsliga uppgifter såsom lösenord, kortuppgifter eller personuppgifter via sms, e-post eller telefon.
- Logga aldrig in via bankdosa eller e-legitimation om du uppmanas att göra det.
- Om du misstänker att du blivit utsatt för bedrägeri där du lurats att uppge bankuppgifter eller liknande, kontakta din bank och gör en polisanmälan.
Smishing
Bedrägerier kan också genomföras genom så kallad smishing ("nätfiske" via sms). Då görs bedrägeriförsöken genom att sms skickas till abonnenten med länkar som, om man klickar på dem, kan leda till falska webbplatser eller till att skadliga appar/program installeras i din telefon. Skadliga appar/program kan sedan hämta lagrat innehåll i din telefon eller lura dig att ange bankuppgifter och liknande. I sms uppmanas ofta mottagaren att agera skyndsamt, till exempel klicka på en länk för att ett paket inte ska returneras.
Vad ska jag göra om jag får ett misstänkt SMS?
- Klicka inte på länkar du inte är helt säker på. Var uppmärksam på om länken ser konstig ut.
- Radera misstänkta sms.
- Om du misstänker att du blivit utsatt för bedrägeri där du lurats att uppge bankuppgifter eller liknande, kontakta din bank och gör en polisanmälan.
Wangiri (ping-samtal)
En annan typ av bedrägeri kallas wangiri och innebär att den som ringer upp lägger på efter bara en signal. Syftet är att få dig att ringa tillbaka. Numret som ringer är ofta ett högkostnadsnummer (betalsamtal- eller utlandsnummer), vilket gör det dyrt att ringa tillbaka. Olika röstmeddelanden läses ofta upp för att den uppringda ska vara kvar i samtalet så länge som möjligt, ett exempel kan vara att den som ringer säger att du vunnit en tävling.
Vad ska jag göra om jag har ett missat samtal från ett okänt nummer?
- Ring inte tillbaka på nummer du inte känner igen. Om någon verkligen vill få tag på dig ringer de troligen igen.
- Det är normalt bara om du själv ringer tillbaka som kostnader uppstår.
Vad gör PTS?
PTS jobbar tillsammans med operatörer för att hitta lösningar på problemet med att telefonnummer utnyttjas i bedrägligt syfte. Vi samverkar även med polisen och konsumentorganisationer. Vi arbetar också i viss utsträckning tillsammans med andra europeiska myndigheter för att diskutera och utbyta information om lämpliga lösningar. I Sverige tillämpar några operatörer en lösning där abonnenten kan blockera nummer som det inte ska gå att ringa ut på för att förhindra att någon som inte har rätt att använda numret gör det. Ett exempel på abonnenter som vill ha sina nummer blockerade är banker.
Vad kan jag som anhörig göra?
Tyvärr är de ofta äldre som drabbas av sådana här typer av bedrägerier. Har du anhöriga som inte själva söker information på nätet är det bra att du uppmärksammar dem om detta och hur de kan undvika att drabbas.
Mer information
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Besök också gärna din operatörs webbplats för att informera dig.