Stormen Gudrun 2005
På denna sida finns information om PTS arbete i samband med stormen Gudrun.
Observera att informationen nedan inte uppdateras eftersom den representerar vad som gällde i det aktuella läget.
Rapporter om PTS arbete i samband med stormen
- Elektroniska kommunikationer och stormen den 8-9 januari 2005 - Hur uppnås robustare elektroniska kommunikationer? - PTS-ER-2005:9
- Sammanställning av lägesrapporterna till regeringen i samband med stormen Gudrun
Vad hände?
Kall luft från Grönlandsområdet strömmade ner och mötte mycket mild och fuktig luft väster om Brittiska öarna. I gränszonen mellan luftmassorna började ett lågtryck bildas under fredagen den 7 januari 2005 och det rörde sig sedan snabbt och under kraftig fördjupning över nordligaste Skottland och vidare österut.
På lördag eftermiddag hade det nått Sydnorge och en sydsydvästlig vind tilltog hastigt längs västkusten och nådde stormstyrka. När lågtryckets centrum under lördagskvällen nått fram till västra Svealand vred vinden över på väst. Den kulminerade under kvällen i västra Götaland.
Under natten den 12-13 januari 2005 blåste återigen storm över i stort sett samma område. Dessutom drog ett delvis ymnigt snöfall och kraftig vind in över sydvästra Götaland den 12 februari 2005. I samband med stormen noterades nya rekord för havsvattenståndet. Stormen bidrog också till att mild atlantluft kom in över södra Sverige med temperaturer bara obetydligt lägre än det svenska januarirekordet.
Svensk Energi och Skogsvårdsstyrelsen anser att stormen var den värsta på 100 år. För att finna en likartad storm vad gäller verkningarna får vi, enligt SMHI, gå tillbaka till den 22 september 1969, då tio personer miste livet och mängden stormfälld skog uppgick till runt 35 miljoner kubikmeter.
Hur påverkade stormen samhället?
Södra och mellersta Götaland drabbades värst med flera dödsfall. Skogen skadades i hela Götaland. Skogsvårdsstyrelsen uppskattade mängden stormfällda träd till motsvarande nästan två och ett halvt års avverkningar i Götaland. Den kraftiga vinden och nedfallna träd skadade samhällets infrastruktur och ledde till störningar och avbrott i elförsörjning och elektroniska kommunikationer. Trafiken på vägar och järnvägar råkade ut för kraftiga störningar. Även delar av de större kraftledningarna i regionnäten slutade att fungera, vilket bidrog till att många drabbades.
Som mest var 450 000 kunder utan ström enligt Svensk Energi.
Telekommunikationer är beroende av el för att fungera. Därför fick telekommunikationer helt eller delvis störningar när elförsörjningen slutade fungera. Dessutom skadade de nedfallna träden teleledningar och utrustning. Stora problem uppstod i tågtrafiken i södra och västra Sverige. Samma problem uppstod också för landsvägstrafiken.