Åtgärder behövs för att säkra framtida postservice

2019-04-15

För att säkra en framtida postservice med hög tillförlitlighet och god kvalitet behöver såväl leverantörer som konsumenter anpassa sig. Det konstaterar Post- och telestyrelsen (PTS) i rapporten Svensk postmarknad 2019. Om inget görs finns risken att den samhällsomfattande posttjänsten inte längre kommer vara självfinansierad.

PTS har i uppdrag att bevaka, analysera och beskriva postmarknadens utveckling. Varje år publicerar myndigheten rapporten Svensk postmarknad, som bland annat beskriver volymutvecklingen och konkurrenssituationen på postmarknaden.

Fortsatt digitalisering och minskade volymer

PTS kan konstatera att den pågående digitaliseringen fortsätter, och med det faller brevvolymerna. Under 2018 minskade antalet brev med omkring åtta procent, eller närmare 183 miljoner brev. Samtidigt är det nästan tre miljoner svenskar över 18 år som väljer att ta emot post från myndigheter och företag genom en säker digital brevlåda.

Klagomålen minskar men utmaningar finns kvar

Generellt sett har klagomål och synpunkter avseende posttjänster minskat under 2018 jämfört med föregående år. Antal klagomål per försändelse har dock ökat för vissa av Postnords tjänster såsom inrikes paket. Även om postoperatörernas kvalitet i brevverksamheten har stabiliserats under året ligger mängden reklamationer och synpunkter på en högre nivå än före kvalitetsproblemen på postmarknaden tog fart under 2016. PTS ser därför fortsatt behov av tillsynsinsatser för att säkerställa att operatörernas kvalitet och tillförlitlighet i posttjänsten håller en god nivå.

Servicenivån måste anpassas efter förutsättningar

PTS kan konstatera att när samhällets behov förändras behöver den generella servicenivån anpassas därefter. För att säkra framtida grundläggande behov av tillförlitliga posttjänster över hela landet måste såväl användare som samhälle vara öppna för nya leveranser och förändringar i utdelningsfrekvenser.

Det kan bland annat handla om att postmottagare som bor i städer kan få lite längre till sin postlåda till förmån för boende i de glest befolkade delarna av landet vars avstånd till postservice generellt sett redan är långt.

– Digitaliseringen påverkar i allt högre grad förutsättningarna för post-och paketdistributörer, men också frågan om vilka krav samhället ska ställa på en fungerande, samhällsomfattande posttjänst. De närmaste åren kommer regelverket att behöva förändras för att möta samhällets, företags och privatpersoners förändrade behov av postservice.

– För att möjliggöra en effektiv och hållbar utdelning av brev och paket, som så långt som möjligt är självfinansierad, så kan vi helt enkelt behöva acceptera förändringar i posttjänsten, som vi i dag har tagit för givet, säger Dan Sjöblom, PTS generaldirektör.

Användarnas nya sätt att kommunicera och snabbt ökande e-handel förutsätter dessutom att samhället lägger större fokus på att lösa leveransfrågan dels i stadsplaneringen, dels i lands- och glesbygdsområdena. Där ser PTS att samverkan bör ske med bland annat SKL, Boverket, fastighetsägare, länsstyrelserna, regionerna och branschen.

Klicka här för att läsa rapporten.

Mer information
Emma Maraschin, PTS enhet för postfrågor, 073-644 56 74
PTS presstjänst, 08-678 55 55

Svensk postmarknad i korthet

  • Postnord står för drygt 77,5 procent av alla utdelade brev. Största konkurrenten Citymail delar ut 19 procent av alla brev.
  • Under 2018 skickades drygt två miljarder (2 018 400 000) brevförsändelser i Sverige, en minskning med 183 miljoner brev från 2017. Det är den största nedgången någonsin, både i procent och i absoluta tal. Sedan år 2000 har den totala brevvolymen minskat med 41,1 procent.
  • På paketsidan är Postnord den största aktören med drygt 60 procent av paketvolymen. Därefter följer Schenker och DHL med en marknadsandel på runt 15–20 procent. De sex största paketdistributörerna levererade sammanlagt 127 miljoner paket förra året.
  • I dag är nästan tre miljoner medborgare över 18 år anslutna till en digital brevlåda, vilket motsvarar en tillväxt på 51 procent under 2018. Det innebär att cirka 37 procent av alla myndiga personer nu har en brevlåda för mottagning av säkra elektroniska meddelanden.