Svag IPv6-utveckling bland Sveriges internetleverantörer
Så många som en tredjedel av Sveriges internetleverantörer har ännu inte fattat beslut om att införa stöd för adresseringsstandarden IPv6 i sina nät. Bristande efterfrågan från kunderna är det viktigaste skälet till att IPv6 inte införs.
Post- och telestyrelsen (PTS) har för fjärde gången frågat drygt 250 internetleverantörer om och hur de tillhandahåller IPv6 i det fasta nätet. PTS kan konstatera att det inte skett några större förändringar sedan 2019 års kartläggning, alltså inga siffror som visar på att IPv6 är på väg att ta fart i Sverige. Snarare tvärtom. Andelen internetleverantörer som uppger att de avser att införa IPv6 har minskat med fem procentenheter sedan hösten 2019.
De tillfrågade internetleverantörerna uppskattar att knappt fem procent av slutkunderna använder internet över IPv6. Det är dock en liten ökning (två procentenheter) sedan 2019. Kundefterfrågan är det främsta skälet till att besluta om att införa IPv6, samtidigt som bristen på kundefterfrågan är det vanligaste skälet till att IPv6-beslut ännu inte har fattats.
Varannan internetleverantör har IPv4-adresser
Det finns inte längre IPv4-adresser för nytilldelning på Europanivå, men svenska internetleverantörer har fortfarande Ipv4-adresser kvar. Drygt hälften av de tillfrågade uppger att de har IPv4-adresser för tilldelning. Av dessa uppger dock 20 procent att deras IPv4-adresser är slut innan år 2022.
En femtedel av de tillfrågade använder adressöversättningsfunktioner (NAT) för IPv4, vilket är samma nivå som hösten 2019. Det vanligaste skälet till att använda adressöversättning är bristen på IPv4-adresser. Bland dem som inte använder adressöversättningsfunktioner för IPv4 är det vanligaste skälet att de har tillräckligt med IPv4-adresser.
Det går alltså fortsatt trögt att införa IPv6 i Sverige. Detta trots att det under lång tid har pratats om behovet av IPv6. IPv4-adresserna är princip är slut och allt fler tekniska prylar kopplas upp mot internet. Allt som ska nås via nätet behöver en IP-adress. Många andra länder har kommit längre när det gäller IPv6.
Men, för tredje året i rad uppger 25 procent av de tillfrågade att de kommer att införa IPv6 under de kommande två åren. Myndigheten fortsätter att följa IPv6-utvecklingen och kommer att följa upp om detta blir verklighet eller inte.
Mer information
Claes Hultholm, Enheten för nummer och adressering, tfn: 08-678 57 52
PTS presstjänst, tfn 08-678 55 55
Om kartläggningen
Kartläggningen av IPv6 gjordes under hösten 2020. Den genomfördes som en webbenkät till cirka 250 leverantörer av fasta allmänna kommunikationsnät och allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. Bland de tillfrågade ingår leverantörer på både konsument- och grossistnivå. Syftet är att följa utvecklingen av införandet och tillhandahållandet av IPv6 på den svenska marknaden och få en uppfattning om vilka incitament och eventuella hinder som finns för att öka införandetakten.
Vad är IPv6?
IPv6 är den senaste versionen av IP-adresseringsstandarden som låter internetansluten utrustning kommunicera med varandra. Eftersom adresserna i den tidigare versionen IPv4 i princip är slut är ett införande av IPv6 nödvändigt. De två adresseringsstandarderna är inte kompatibla med varandra, därför krävs internetanslutningstjänster med både IPv4 och IPv6, för att säkerställa att allt och alla kan kommunicera över ett globalt publikt internet, både idag och på lång sikt. Läs mer om IPv6 på PTS webbplats.
Adressöversättning och NAT
NAT (Network Adress Translation) är en adressöversättningsteknik som innebär att ett större antal abonnenter samtidigt delar på en eller ett begränsat antal publika ip-adresser, istället för att få varsin unik adress. Användning av NAT är ett sätt för operatörer att hantera bristen på ip-adresser.