Nya föreskrifter om lagring av uppgifter för brottsbekämpande ändamål

2019-12-17

Den 1 april 2020 börjar nya föreskrifter att gälla för operatörer som använder så kallad NAT-teknik. Föreskrifterna förtydligar vilka andra uppgifter som ska lagras för att identifiera abonnent och registrerad användare vid användning av NAT-teknik.

Många internetleverantörer använder adressöversättningstekniken NAT när de tilldelar ip-adresser för uppkoppling mot internet. Tekniken innebär att ett stort antal användare (abonnenter) delar på en och samma ip-adress, vilket innebär att det inte är möjligt att identifiera en abonnent med enbart information om ip-adress.

Syftet med föreskrifterna är att göra det tydligt för operatörerna vilka uppgifter, utöver ip-adress, som behöver lagras för att det ska vara möjligt för brottsbekämpande myndigheter att identifiera abonnent eller registrerad användare vid utredning om brott. 

–Det finns flera fördelar med tydliga regler. Den ena är att risken för att operatörerna lagrar för mycket eller för lite information minskar. Den andra är att operatörens tekniska lösning för NAT inte ska avgöra vilka uppgifter som lagras, säger Peder Cristvall, jurist på PTS.

PTS har inom ramen för arbetet med att ta fram de nya föreskrifterna haft möten med brottsbekämpande myndigheter, de större operatörerna och andra berörda aktörer. Förslaget till nya föreskrifter och konsekvensutredningen har även remitterats till berörda myndigheter och aktörer.

Klicka här för att läsa PTS föreskrifter

Sammanställning av remissvar

För mer information
Peder Cristvall, jurist, avdelningen för säker kommunikation: 08-678 55 29
Emelie Björkegren-Näslund, projektledare, avdelningen för säker kommunikation: 08-678 58 39
PTS presstjänst: 08-678 55 55

Fakta om NAT

NAT (Network Adress Translation) är en adressöversättningsteknik som innebär att ett större antal abonnenter samtidigt delar på en eller ett begränsat antal ip-adresser. Användning av NAT är ett sätt för operatörer att hantera bristen på ip-adresser.

Bakgrund

EU-domstolens uttolkning av EU-rätten i Tele2-domen har gjort det nödvändigt att reformera de svenska reglerna kring datalagring. De nya bestämmelserna om datalagring började huvudsakligen gälla den 1 oktober 2019. Lagringsskyldigheten avseende andra uppgifter som är nödvändiga för att identifiera abonnent och registrerad användare börjar dock gälla först den 1 april 2020. Se vidare regeringens proposition Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten (Prop. 2018/19:86).

PTS har i uppgift att föreslå regler och att säkerställa att operatörerna följer reglerna om datalagring.