FR:Tele2 Sverige AB ./. PTS avseende tillämpningen av lagen om elektronisk kommunikation

Post- och telestyrelsen (PTS) fastställde i beslut den 19 februari 2015 att marknaden för lokalt tillträde till nätinfrastruktur (marknad 3 a) har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) samt att Telia Company AB med berörda dotterbolag (Telia) har ett betydande inflytande på marknaden (SMP-operatör).

Genom beslutet ålades Telia bl.a. att tillämpa högst vissa fastställda priser. Priserna var beräknade enligt kostnadsredovisningsmetoden Long Run Incremental Cost (LRIC), baserade på PTS hybridmodell för det fasta nätet - version 10.1.

PTS har den 18 september 2018 beslutat att från och med den 1 oktober 2018 ändra prisskyldigheten. Telia ska enligt det nya beslutet tillämpa högst de priser som framgår av prisbilaga version 2.0. Priserna är beräknade enligt kostnadsredovisningsmetoden (BU)LRIC och är baserade på PTS kalkylmodell för det fasta nätet – version 1.0.

Tele2 överklagade beslutet från den 18 september 2018 och yrkade att förvaltningsrätten dels skulle undanröja PTS beslut och återförvisa målet till PTS för förnyad prövning, dels förena beslutet om återförvisning med bindande direktiv avseende utformningen av den kalkylmodell för det fasta nätet på vilka de reglerade priserna för lokalt tillträde till kopparbaserad nätinfrastruktur och därtill hörande tjänster skulle vara baserade.

Förvaltningsrätten har avslagit Tele2:s överklagande. Vad Tele2 anfört är inte tillräckligt för att visa att PTS har använt felaktiga antaganden eller att dessa ska ersättas med de av Tele2 gjorda antagandena.