KR: Dom i mål enligt utbyggnadslagen

Torptäppan är en samfällighetsförening som ville ansluta sina medlemmar i ett fibernät som skulle ägas av föreningen. För att kunna göra detta begärde Torptäppan tillträde till den kanalisation som Skanova AB ägde och som fanns på Torptäppans område.

Skanova avslog Torptäppans begäran om tillträde till kanalisationen och ansåg:

  1. Att bolaget inte var skyldigt att medge tillträde enligt lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnads av bredbandsnät (utbyggnadslagen) för att Torptäppan hade rätt att begära tillträde till Skanovas kanalisation med stöd av PTS skyldighetsbeslut, dvs enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK). Skanova ansåg med andra ord att Torptäppan skulle betraktas som en operatör enligt LEK och inte som en bredbandsutbyggare enligt utbyggnadslagen.
  2. Att Skanova istället kunde dra in en fiber i kanalisationen och ansluta Torptäppan till den. I den aktuella kanalisationen fanns endast kopparkablar vid tillfället.

Torptäppan begärde tvistlösning enligt utbyggnadslagen hos PTS

PTS ansåg i beslut den 11 november 2016 att Skanova skulle medge Torptäppan tillträde till kanalisationen inom föreningens område med stöd av utbyggnadslagen. PTS ansåg att det inte fanns något som talade för att Torptäppans nät skulle bli ett allmänt kommunikationsnät utan att nätet som Torptäppan hade för avsikt att anlägga var att betrakta som ett privat nät. Utbyggnadslagen var därför tillämplig.

PTS ansåg vidare att Skanovas erbjudande om indragning av fiber i kanalisationen inte kunde anses utgöra ett sådant alternativt tillträde som skulle ge Skanova rätt att neka Torptäppan tillträde. Det var bara ett erbjudande om tillträde till redan etablerad fiber som kunde vara ett godtagbart skäl för att neka tillträde till kanalisation enligt utbyggnadslagen, ansåg PTS.

Förvaltningsrätten upphävde i dom den 21 november 2017 PTS beslut och återförvisade det till PTS för förnyad utredning

Förvaltningsrätten ansåg visserligen att Torptäppans planerade kommunikationsnät inte var att betrakta som ett allmänt nät då det enbart skulle tillhandahållas till samfällighetens 34 medlemmar. Torptäppan var därmed inte en operatör i LEK:s mening och utbyggnadslagen var tillämplig.

Förvaltningsrätten ansåg dock att det inte gick att utläsa av utbyggnadslagen eller dess förarbeten att Skanovas erbjudande om indragning av fiber, inte skulle kunna vara ett sådan alternativt tillträde som kunde utgöra en grund för Skanova att vägra tillträde för Torptäppan till kanalisationen, enligt 2 kap. 1 §7 utbyggnadslagen.

Förvaltningsrätten ansåg även att PTS hade missat att bedöma om Skanovas erbjudande var lämpligt med beaktande av Torptäppans behov och om villkoren för  erbjudandet var rimliga och rättvisa.

PTS överklagade förvaltningsrättens dom till Kammarrätten,som i dom den 29 januari 2019 biföll PTS överklagande och fastställde PTS beslut 

Kammarrätten ansåg i likhet med förvaltningsrätten att Torptäppans fibernät inte var ett allmänt kommunikationsnät då det enbart riktade sig till medlemmarna i samfällighetsföreningen. Torptäppan var därför inte en operatör enligt LEK och deras begäran om tillträde till kanalisationen skulle därför bedömas enligt utbyggnadslagen.

Kammarrätten ansåg även att Skanovas erbjudande att installera fiber i kanalisationen, inte var ett sådant alternativt tillträde som gav Skanova rätt att neka Torptäppan tillträde till kanalisationen. Kammarrätten ansåg att det både av utbyggnadslagen och direktivet som lagen genomförde, framgick tydligt att begreppetalternativt tillträde tar sikte på fysisk nätinfrastruktur som en nätinnehavare redan tillhandahåller. Ett alternativt tillträde kräver att det finns något att tillträda, ansåg Kammarrätten. Detta innebär att ett alternativt tillträde inte kan vara ett erbjudande om framtida installationer. Därför hade PTS haft fog för att besluta att Skanova skulle medge Torptäppan tillträde till kanalisationen.

Kammarrätten ansåg även att den inte behövde inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen för tolkningen av begreppet alternativt metoder för tillträde till fysisk nätinfrastruktur i direktivet, såsom Skanova hade begärt. Det vill säga tolkningen av en av de grunder som kan ge en nätinnehavare skäl att neka en begäran om tillträde. Kammarrätten menade att det framgick tydligt av direktivetatt det handlade om nätoperatörer som redan tillhandahåller en fysisk nätinfrastruktur. Denna tolkning var så uppenbar menade Kammarrätten att det inte var nödvändigt att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen.