Internationell roaming

En roamingleverantör får i normalfallet, inte debitera sina roamingkunder några tilläggsavgifter utöver det nationella slutkundspriset för konsumtion av de reglerade roamingtjänsterna röstsamtal, sms och data vid periodisk resa inom EU, så kallad Roam Like At Home (RLAH).

För att förhindra onormal användning eller missbruk, samt för att säkerställa hållbarheten för sin nationella avgiftsmodell, har roamingleverantören möjlighet att vidta åtgärder genom att tillämpa en policy om normal användning och ansöka om att få ta ut tilläggsavgifter för roaming.

Vad gäller såväl anmälan av policy för normal användning som ansökan om att få ta ut tilläggsavgift för roaming i slutkundsledet ska dessa skickas till pts@pts.se

Roaming inom EU/EES regleras genom ett antal förordningar.

Tillämpliga regler för roaming inom EU/EES återfinns delvis i den så kallade roamingförordningen (Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 531/2012). Denna förordning ändrades genom införande av TSM-förordningen  (Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2015/2120) då infördes även nya regler för roaming.

För att garantera en enhetlig tillämpning av de nya roamingreglerna, det vill säga RLAH inom EU, antog EU-kommissionen den 15 december 2016 den så kallade genomförandeförordningen(Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2286).

Grossisttaken, det vill säga de avgifter som mobiloperatörerna får ta ut av varandra för att tillhandahålla roamingtjänster inom EU  fastställs genom Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2017/920.

De nationella regleringsmyndigheternas samarbetsorganisation i EU, Berec (The Body of European Regulators for Electronic Communications), har tagit fram riktlinjer (BoR (17) 56) som ska hjälpa regleringsmyndigheterna att tillämpa de nya reglerna. Riktlinjerna är endast ett komplement till den aktuella roamingregleringen och är inte ett juridiskt bindande dokument. De nationella regleringsmyndigheterna ska dock i största möjliga mån ta dessa riktlinjer i beaktande när de utövar tillsyn över roamingregleringen.

PTS ska i egenskap av regleringsmyndighet säkerställa att reglerna följs och årligen informera kommissionen om tillämpningen av dem.

Den genomsnittliga grossistavgiften för ett reglerat roamingsamtal under perioden 15 juni 2017–30 juni 2022 inte får överstiga 0,032 EUR per minut. Under samma period ska grossistavgiften för ett sms-meddelande inom EU inte överstiga 0,01 EUR.

Vad gäller avgiften för reglerade dataroamingtjänster kommer den att sänkas stegvis under en flerårsperiod. Den genomsnittliga avgiften från 15 juni 2017 fick inte vara högre än 7,70 EUR/gigabyte (GB). Maxavgiften sänktes sedan till 6,00 EUR/GB från den 1 januari 2018. Därefter sänks avgiften till 4,50 EUR/GB 1 januari 2019, till 3,50 EUR/GB 1 januari 2020, till 3,00 EUR/GB 1 januari 2021, och slutligen till 2,50 EUR/GB 1 januari 2022. Denna nivå ska sedan gälla till och med 30 juni 2022.

Eftersom dessa avgiftstak fastslås i EUR innebär det att avgiftstaket i Sverige omräknas med hjälp av en bestämd växelkurs. Växelkursen fastslås genom tillämpning av de referensväxelkurser som offentliggörs av Europeiska centralbanken i Europeiska unionens officiella tidning den 1 maj samma år med tillämpning från 1 juli samma år

I syfte att förhindra onormal användning eller missbruk får roamingleverantören tillämpa en ”policy om normal användning” för konsumtionen av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet som tillhandahålls till tillämpligt nationellt slutkundspris.

Exempel på missbruk eller onormal användning kan var om en svensk roamingkund köper ett abonnemang från en mobiloperatör i en annan medlemsstat (där avgifterna är lägre) för permanent användning i Sverige. Ett annat exempel kan vara det fall då en roamingkund använder roamingtjänster i en annan medlemsstat permanent, dvs. inte bara tidsbegränsade resor.

Vad som avses med en policy om normal användning regleras i artikel 4 genomförandeförordningen (EU) 2016/2286:

• Att roamingleverantören får begära att roamingkunderna styrker sin normala hemvist i roamingleverantörens medlemsstat,
• Begränsa datavolymen, för öppna datavolymer, som kan nyttjas vid roaming inom EU/EES (en öppen datavolym är taxeplan som inte begränsar datavolymen eller taxeplaner för vilka det nationella priset per GB data (dvs. abonnemangspriset exkl. moms delat med datavolymen som ingår i abonnemanget) är lägre än den högsta reglerade grossistavgiften för dataroamingtjänster (3,5 EUR),
• Begränsa datavolymen för förbetalda taxeplaner (kontantkort)
• Tillämpa rättvisa, rimliga och proportionella kontrollmekanismer baserade på objektiva indikatorer,
• Tillämpa objektiva och styrkta indikatorer, samt vidta omedelbara åtgärder mot missbruk av organiserad återförsäljning av SIM-kort,

När en roamingleverantör tillämpar en sådan policy ska denne, i enlighet med artikel 5 genomförandeförordningen (EU) 2016/2286, i sina avtal med roamingkunder ange alla villkor som är förbundna med den policyn.

Enligt samma artikel ska roamingleverantören  även anmäla denna policy till PTS. Om PTS anser att anmäld policy inte är i enlighet med gällande regler kan PTS komma att inleda tillsyn. Detsamma gäller om en roamingleverantör tillämpar en policy som inte är anmäld till PTS.

När det finns objektiv och styrkt bevisning, som bygger på de objektiva indikatorerna, som visar att det finns risk för missbruk eller onormal användning av roamingtjänster kan en operatör få ta ut en tilläggsavgift av roamingkunden för fortsatt användning av roaming. Observationsperioden för att fastställa eventuellt missbruk eller onormal användning ska vara minst fyra månader. Roamingleverantören ska då observera indikatorer på närvaro och konsumtion kumulativt.

Om antingen roamingkundens konsumtion eller närvaro i huvudsak är inhemsk under observationsperioden ska det anses vara bevis för att roamingtjänsterna inte missbrukats eller använts onormalt.

När roamingleverantören har styrkt och objektiv bevisning för att det finns en risk för missbruk eller onormal användning kan operatören ha rätt att ta ut en tilläggsavgift, i enlighet med artikel 6e roamingförordningen (EU) 531/2012. Innan roamingleverantören kan ta ut en tilläggsavgift ska denne först informera roamingkunden om det uppmärksammade beteendet. Kunden ska få minst två veckor att ändra sitt beteendemönster på ett sätt som visar att konsumtionen eller närvaron faktiskt är inhemsk. Om kunden inte kan visa att konsumtionen eller närvaron är inhemsk kan operatören ta ut en tilläggsavgift, men måste upphöra så får kundens användning inte längre visar någon risk för missbruk eller onormal användning. 

Under specifika och exceptionella omständigheter och i syfte att säkerställa den nationella avgiftsmodellens hållbarhet får en roamingleverantör, då denne inte anser sig har möjlighet att täcka sina totala kostnader för tillhandahållandet av reglerade roamingtjänster genom sina totala intäkter från sådana tjänster, hos PTS ansöka om tillstånd att tillämpa en tilläggsavgift.

Om en roamingleverantör beslutar att lämna in en ansökan till PTS ska roamingleverantören enligt artikel 6c i roamingförordningen (EU) 531/2012 tillhandahålla all nödvändig information i enlighet med artikel 6-9 i genomförandeförordningen (EU) 2016/2286. Inom en månad från mottagandet av en ansökan ska PTS godkänna eller avslå tillämpning av tilläggsavgift. Om PTS anser att ansökan är uppenbart ogrundad eller att det saknas information ska PTS inom ytterligare en period på två månader fatta sitt slutgiltiga beslut om tilläggsavgifter ska tillåtas eller inte, efter att ha gett roamingleverantören möjlighet att yttra sig. Vid PTS bedömning kommer även hänsyn tas till de villkor som roamingleverantören har ställt upp i sin ”Policy om normal användning”, framför allt vad gäller eventuella fastställda volymtak för dataförbrukning.

Underlätta för ansökan

För att underlätta roamingleverantörens sammanställning av de uppgifter som denne ska bifoga sin ansökan har Berec tagit fram riktlinjer och ett excel-dokument som roamingleverantören kan använda.

Nya växelkurser från och med den 1 juli 2021

I roamingregleringen för roaming i EU anges avgifter i EUR. För att beräkna högsta tillåtna grossistavgifter för röstsamtal, sms och data i SEK används, enligt artikel 1.6 roamingförordningen (EU) 531/2012, den fastställda växelkursen genom tillämpning av de referensväxelkurser som offentliggörs av Europeiska centralbanken i Europeiska unionens officiella tidning den 1 maj samma år med tillämpning från 1 juli samma år. Om ingen växelkurs publicerats på utsatt datum används den växelkurs som publiceras följande dag närmast i anslutning till utsatt datum.

När en slutkund inte följer eller överskrider reglerna för normal användning kan en operatör tillämpa en tilläggsavgift. Summan av det nationella priset och tilläggsavgiften får inte överstiga de pristak som följer av roamingförordningen (EU) 531/2012 artikel 6e punkt 1 (b). För att beräkna de högsta tillåtna tilläggsavgifterna på slutkundsnivå i SEK används, enligt artikel 1.7 roamingförordningen (EU) 531/2012 ett genomsnitt av referensväxelkurserna publicerade i Europeiska unionens officiella tidning den 1 mars, 1 april och 1 maj samma kalenderår, med tillämpning från 1 juli samma år. Om ingen växelkurs publicerats på utsatt datum används den växelkurs som publiceras följande dag närmast i anslutning till utsatt datum.

* Växelkurserna avseende 2020 har korrigerats den 10 augusti 2020.