Frågor och svar

Här publiceras inkomna frågor om tilldelningen i 3,5 GHz- och 2,3 GHz-bandet och PTS svar på dessa frågor.

  1. Hur mycket betalar man i placeringsdelen av auktionen? Betalar man näst högsta priset för aktuell placering?

 

Svar: Placeringsdelen genomförs som en andraprisauktion, vilket innebär att budgivarna eventuellt behöver betala för placeringen och priset beräknas utifrån alternativkostnad i respektive frekvensband. En budgivares alternativkostnad beräknas genom att identifiera den placering av alla tillstånd som skulle generera högst värde utifall budgivarens bud skulle vara noll, och ta detta värde minus det värde som den totalt sett vinnande placeringen ger, exklusive budgivarens bud (se regler i avsnitt 4.3.4 i samråd av allmän inbjudan).

 

  1. Kan man lägga flera bud på olika placeringar i placeringsdelen av auktionen?

Svar: Ja, placeringsdelen genomförs endast i en budrunda där budgivarna får bjuda på alla sina möjliga placeringar. Budgivarna får bjuda på fler än en av de presenterade placeringarna som garanterar sammanhängande frekvensutrymmen för respektive budgivare.

  1. Vad heter konsulten som utvecklar auktionsregler och mjukvara?

 

Svar: Konsulten heter DotEcon och är lokaliserad i London.

 

  1. Kommer PTS publicera information om budrundor, budnivåer och ökningar på PTS webbplats?

 

Svar: Nej, PTS kommer inte publicera information om budnivåer utanför auktionsmjukvaran, där den informationen görs tillgänglig klockrunda för klockrunda. Information om planer för budnivåer och ökningar av dessa kommer inte att göras tillgänglig för allmänheten eller budgivarna.

 

  1. Vilka kommer erhålla information om säkerställda bud? Kommer sådan information endast delges den som innehar budet eller kommer även övriga budgivare delges den informationen?

 

Svar: Den budgivare som innehar ett säkerställt utträdesbud kommer delges den informationen. PTS avser dock inte explicit ge information om antal säkerställda bud till övriga deltagare. PTS avser däremot att informera huruvida en budgivare är ensam om att lägga ett klockbud i föregående budrunda om den sammanlagda efterfrågan översteg utbudet i 3,5 GHz-bandet.

 

  1. Om budgivare lägger exakt samma utträdesbud. Vems bud blir då vinnande?

 

Svar: Om lagda utträdesbud är exakt samma avgör slumpen vilket bud som rankas högst.

 

  1. Finns det risk för osålda block?

 

Svar: Jag det finns viss risk för osålda block. Därför finns det möjlighet att lägga utträdesbud. Det är viktigt att lägga utträdesbud för alla de möjliga antal block man är intresserad av att köpa i samband med minskning av efterfrågan.

 

  1. Kan utträdesbud lagda i tidigare budrundor komma att bli gällande under senare budrundor i auktionen?

 

Svar: Ja, ett utträdesbud är bindande för hela klockauktionen. Ett sådant bud från en tidigare budrunda kan komma att bli ett vinnande bud i den kombination för vilken det maximala sammanlagda värdet uppnås (se exempel i avsnitt 4.5.3 i samråd av allmän inbjudan).

 

  1. Kan klockbud lagda i tidigare rundor komma att bli giltiga under senare budrundor även om dessa inte lagts som utträdesbud?

 

Svar: Nej, ett klockbud för ett antal block är bindande i den aktuella budrundan. Ett sådant klockbud ersätts av nytt klockbud för lika många eller färre block till en högre budnivå i nästa klockrunda. I det fall klockbudet avser färre block finns möjligheten att lägga utträdesbud (se avsnitt 4.3.1 i samråd av allmän inbjudan). 

 

  1. Hur länge är bud bindande?

 

Svar: Se svar på frågorna 8 och 9 ovan.

 

  1. Budgivningen (i huvuddelen) stannar när summan av alla klockbud från senaste rundan och eventuella säkerställda utträdesbud inte ger någon överefterfrågan. Om det varken är över- eller underefterfrågan, blir då klockbud i sista rundan och säkerställda bud vinnande bud?

 

Svar: Ja, det är bara klockbud och säkerställda utträdesbud (endast 3,5 GHz-auktionen) som bidrar till den totala efterfrågan och de utgör därmed totalt 15 block. Kombinationerna av antalet klockbud och säkerställda bud kan dock se olika ut beroende på hur auktionen har utvecklats.  

 

  1. Exemplet i avsnitt 4.5.3 i allmän inbjudan illustrerar hur man, i ett specifikt fall., hanterar om de nämnda buden ger underefterfrågan. Finns det någon generell beskrivning av vilka bud som man skall ta hänsyn till i en sådan process?

 

Svar:  PTS kommer identifiera de värdemaximerande kombinationerna av de bud som:

  • sammantaget inte överstiger utbudet,
  • inkluderar alla säkerställda bud (3,5 GHz-bandet) och
  • inkluderar maximalt ett bud per budgivare.

PTS avser lägga till information om detta i den slutliga versionen av allmän inbjudan.

  1. Vid underefterfrågan skall enligt exemplet hänsyn även tas till andra utträdesbud som då kan ersätta eller komplettera de bud som annars skulle bli vinnande. Skall hänsyn tas till alla utträdesbud? Enligt definitionen blir ett säkerställt bud vinnande. Betyder det att ingen hänsyn tas till den budgivarens övriga utträdesbud?

 

Svar: Ja, inget annat bud än det som registrerats som ett säkerställt utträdesbud (vinnande bud) är relevant för den budgivaren.

 

  1. Tar beräkningen någon hänsyn till eventuellt osålt spektrum?

 

Svar: Nej, i samrådsversionen av auktionsreglerna ges inte ett eventuellt osålt block något värde och PTS värderar inte de möjliga kombinationerna med hänsyn tagen till om de inkluderar osålda block eller inte.

  1. Kommer ”sammanlagd efterfrågan i föregående runda” att redovisas med exakt värde?

 

Svar: Ja det redovisas i totalt antal efterfrågade block.

 

  1. Lämnas information om huruvida ett utträdesbud utgör ett säkerställt bud till andra än budgivaren själv? I kapitel 4.3.5 som beskriver information som lämnas inför varje budrunda står punkten ”huruvida en budgivares utträdesbud som lämnats av budgivaren utgör ett säkerställt bud (gäller endast 3,5 GHz-bandet)”. Denna information bör flyttas till punktlistan längre ner i samma kapitel.

 

Svar: PTS tackar för uppmärksamheten och avser korrigera detta till slutlig version av allmän inbjudan till ansökan.

 

  1. På vilka grunder anser PTS att tillstånden är frekvensgeneriska? Exempel: Om en budgivare t ex vill ropa in 80 MHz och har en ambition att lansera i Stockholm, Göteborg och Malmö före 2021, så kommer olika frekvensblock att värderas olika. Om budgivaren i placeringsrundan hamnar i 3640 – 3720 MHz måste budgivaren senare förhålla sig till primära tillstånd i 3640 – 3660 MHz (nationellt), 3660 – 3720 MHz (större delen av stor-Stockholm (Stockholm, Solna, Sundbyberg, Täby, Värmdö)) och 3700 – 3720 MHz (Göteborg, Malmö + ytterligare Stockholms kommuner). Om budgivaren i placeringsrundan istället hamnar i 3420 – 3500 MHz måste budgivaren senare förhålla sig till primära tillstånd i 3420 – 3438 MHz (Malmö och Värmdö). För en sådan budgivare skulle dessa två olika placeringar vara allt annat än generiska.

 

Svar: I bilaga C till samråd av allmän inbjudan finns detaljerad information om användning av befintliga tillstånd för respektive frekvensblock i 3,5 GHz-bandet. Utav de 15 frekvensblock som går att bjuda på i klockauktionen för 3,5 GHz-bandet används sju block av befintliga tillståndshavare. PTS sammanlagda bedömning är att användningen av dessa sju block är mycket begränsad både geografiskt och i tid (som längst t.o.m. mars 2023) och att frekvensblocken anses tillräckligt likvärdiga för att kunna hanteras frekvensgeneriskt. Nya tillståndshavare har möjlighet att kontakta befintliga tillståndshavare för eventuella överenskommelser om användning, samarbete, uthyrning etc.

 

  1. Hur ska en (ny) tillståndshavare enligt PTS agera för att skydda befintliga tillståndshavare? Vilka åtgärder ska vidtas för att störning ska upphöra? Handlar det enligt PTS om t ex nedsläckning av basstation eller reducering av kanalbredd?

 

Svar: Så som beskrivs i villkor 16 i bilaga A till samrådsversionen av allmän inbjudan får ny tillståndshavare inte orsaka skadlig störning på befintlig användning under giltighetstiden för befintliga tillstånd (se lista över befintliga tillståndshavare i bilaga C till samrådsversionen av allmän inbjudan). Befintlig användning skyddas inom hela kommunen där tillståndet gäller.

 

För att skydda befintlig användning ska den nye tillståndshavaren planera sin utbyggnad så att villkor 17 i bilaga A är uppfyllt, dvs. den spektrala effektflödestätheten får inte överstiga
-112 dBW/m2/MHz, på gräns mot och inom kommun där samma frekvensutrymme används av befintlig tillståndshavare (se bilaga C). I praktiken innebär det att ny tillståndshavare inte kan bygga ut inom kommun med befintlig användning i samma frekvensutrymme.

 

För skydd av befintlig användning i angränsande frekvensutrymme utgår ny tillståndshavare från samma BEM som för skydd mellan olika nya tillståndshavare i angränsande frekvensutrymme, enligt villkor 18 i bilaga A. Men om skadlig störning orsakas befintlig användning i angränsande frekvensutrymme, trots att villkor 18 i bilaga A uppfylls, ska någon åtgärd vidtas för att störningen ska upphöra. En sådan åtgärd kan exempelvis vara att släcka ner en basstation.

 

Nya tillståndshavare har möjlighet att koordinera med befintliga tillståndshavare för eventuella överenskommelser om användning.

 

  1. Vad är den konkreta konsekvensen av kravet att den spektrala effektflödestätheten inte får överstiga -112 dBW/m2/MHz? Kan en makrosite enligt PTS byggas på en plats där detta krav är tillämpligt?

 

Svar: Troligen kan en ny tillståndshavare inte bygga en makrosite inom kommun där befintlig tillståndshavare använder samma frekvensutrymme eftersom villkoret om att spektrala effektflödestätheten inte får överstiga -112 dBW/m2/MHz gäller i hela kommunen. Vilken utbyggnad som uppfyller detta krav kan PTS inte ge något generellt svar på. Ny tillståndshavare ansvarar för att verifiera att ny utbyggnad uppfyller kravet.

 

  1. Hur menar PTS att nya tillståndshavare ska kunna bedöma om befintliga tillståndshavare kommer att störas eller inte? Kommer PTS att publicera en lista med koordinater för alla befintliga sändare, inklusive dessa sändares antennriktning?

 

Svar: Befintlig användning ska skyddas inom den kommun där befintligt tillstånd gäller. Nya tillståndshavaren ska planera sitt nät och vara restriktiva i kommuner där befintliga tillstånd finns och används. Vid behov kan den nya tillståndshavaren göra egna mätningar. Hela kommunen och angränsande kommuner ska skyddas enligt villkor 16, 17 och 18 (bilaga A till samrådsversionen av  allmän inbjudan) Se även svar på fråga 18.

 

PTS kommer inte publicera någon information om befintliga sändare, men det är möjligt för en ny tillståndshavare att kontakta befintliga tillståndshavare för att koordinera och inhämta samtycke för sin användning.

 

  1. Om PTS inte avser publicera en sådan lista med bland annat sändarkoordinater och antennriktningar, hur menar PTS att nya tillståndshavare ska kunna bedöma huruvida ny användning kommer att störa eller inte störa befintlig användning?

 

Svar: Se svar på frågorna ovan. Den nya tillståndshavaren ska planera sitt nät och vara restriktiva i kommuner där befintliga tillstånd finns och används. Vid behov kan den nya tillståndshavaren göra egna mätningar. Om skadlig störning på befintlig användning orsakas av en ny tillståndshavare ska denne åtgärda störningen, t.ex. genom att stänga ner aktuell basstation, åtminstone tills man har hittat en alternativ lösning som inte orsakar skadlig störning.

 

  1. Hur ska situationer hanteras som innebär att befintliga tillståndshavares användning förändras efter det att nya tillståndshavare har investerat i utbyggnad? T ex vad händer om en befintlig tillståndshavare bygger en ny sändare efter att den nya tillståndshavaren byggt en basstation. Måste då den nya basstationen släckas ned? Vilka risker ser PTS med detta?

 

Svar: Befintliga tillståndshavare har prioritet i bandet fram till slutet av mars 2023 (senast) inom den(de) kommun(er) där de befintliga tillstånden gäller.  Om en befintlig tillståndshavare utan användning idag bygger ut sitt nät, och en ny tillståndshavare redan har byggt ett nät som orsakar skadlig störning inom kommun med befintligt tillstånd utan samtycke från befintlig tillståndshavare, kan den nye tillståndshavaren bli tvungen att släcka ner aktuell basstation. PTS ser att detta är en situation som skulle kunna uppstå och att detta kan begränsa tillgången till vissa geografiska områden. PTS anser dock att dessa begränsningar är så pass kortvariga i tid och små i geografi att det bör vara något nya tillståndshavare kan hantera.

 

  1. Skall villkor 12 i bilaga A tolkas som att 3400-3420 MHz inte får ingå i en bredare kanal även om man uppfyller villkor 5?

 

Svar: Nej, 3400-3420 MHz får ingå i en bredare kanal så länge övriga villkor är uppfyllda. Det är dock inte tillåtet att använda blocket för supplemental UL.

 

  1. Skall villkor 6 i bilaga A ses som ett förbud mot uthyrning av 3400-3420 MHz eller överlåtelse av endast detta delband?

 

Svar: Ja, enligt förslaget på villkor följer att, för det fall 3400-3420 MHz ska överlåtas eller hyras ut så måste även 3420-3440 MHz ingå i överlåtelsen/uthyrningen.