Hemlig dataavläsning

Den 1 april 2020 trädde lagen om hemlig dataavläsning (HDA) i kraft.

Lagen innebär i praktiken att de brottsbekämpande myndigheterna i hemlighet kan få tillgång till en dator eller en annan teknisk utrustning som används för kommunikation. Detta för att kunna se vilken information som finns i den. Hemlig dataavläsning får endast användas vid misstankar om allvarlig brottslighet.

Behov av föreskrifter om ersättning med anledning lagen om hemlig dataavläsning

Lagen medför en skyldighet för operatörer och aktörer som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt lagen om elektronisk kommunikation (2 kap. 1 § LEK) att på begäran från brottsbekämpande myndighet göra det möjligt att genomföra hemlig dataavläsning. Den som har medverkat till hemlig dataavläsning har rätt till ersättning för kostnader som uppstår vid en sådan medverkan.

Operatörer kan till exempel behöva tillhandahålla tillgänglig teknisk information om det informationssystem som omfattas av den brottsbekämpande myndighetens beslut om hemlig dataavläsning och de förbindelser som används.

Brottsbekämpande myndigheter kan enligt lagen även begära att operatörer använder eller tillhandahåller tekniska metoder eller liknande åtgärder som kan användas för att verkställa hemlig dataavläsning.

Förslag på ersättningsföreskrifter ute på remiss 

PTS har enligt lagen om hemlig dataavläsning rätt att ta fram förskrifter om ersättning till operatörerna (se 24 §). Myndigheten har utrett och hämtat in information från bland annat operatörer och brottsbekämpande myndigheter.

Nu finns ett förslag på föreskrifter om ersättning vid medverkan i samband med verkställighet av hemlig dataavläsning ute på remiss. Synpunkter ska inkomma senast den 3 november 2021.