Hur skapas byggnadsförteckningen?

De byggnader som går att få bredbandsstöd för identifieras utefter en noggrann process i samverkan med flera aktörer. Resultatet blir en byggnadsförteckning.

Till för er som ansöker

Byggnadsförteckningen skapas för att säkerställa att endast byggnader som får tilldelas bredbandsstöd kan bli aktuella för stödfinansiering.

PTS får inte tilldela bredbandsstöd till områden där det redan finns planerade utbyggnadsplaner, befintligt nät eller upptagningsområden för efteranslutningar.

Byggnadsförteckningen är till för er som ansöker om bredbandsstöd. När det är dags för att ansöka om bredbandsstöd hämtar ni den i PTS portal efter att ha skapat ett konto där.

Byggnadsförteckningen kvalitetssäkras i samverkan

Att sammanställa byggnadsförteckningen är ett omfattande arbete. I arbetet bidrar flera aktörer genom att rapportera in uppgifter till PTS i olika processer.

Med gemensamt arbete skapar vi en så korrekt och heltäckande byggnadsförteckning som möjligt, som ger goda förutsättningar för framtida utbyggnadsplaner för bredband finansierat med statligt stöd.

Byggnadsförteckningen baseras på data från Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen

Varje år genomför PTS Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning (MTBBK), med begäran till aktörer inom området elektronisk kommunikation. Syftet är att få en bild över Sveriges bredbandsinfrastruktur. Nätaktörernas bidrag är avgörande för en så korrekt bild av verkligheten som möjligt.

Data som rapporteras in under MTBBK utgör grunden för byggnadsförteckningen. Byggnader som inte uppfyller krav i olika regelverk som PTS behöver följa vid tilldelning av bredbandsstöd filtreras därefter bort och den första versionen av byggnadsförteckningen är klar.

Regionernas roll

Utifrån den första versionen av byggnadsförteckningen sker sedan samverkan mellan PTS och regionerna. Här samarbetar PTS nära med de regionala bredbandskoordinatorerna.
Regionerna genomför tillsammans med lokala och regionala aktörer ett arbete med kvalitetssäkring av byggnadsförteckningen. De kan då lägga till byggnader som uteslutits felaktigt och ta bort byggnader som inkluderats felaktigt i den första versionen av byggnadsförteckningen.

I ett senare steg pekar regionerna ut de byggnader som de anser är mest prioriterade för bredbandsstöd, utifrån deras kunskap om regionala förutsättningar.

Nätaktörernas roll

För att ytterligare kvalitetssäkra byggandsförteckningen genomför PTS ett offentligt samråd. Under samrådet har nätaktörerna återigen en roll i processen genom att lämna upplysningar om byggnader som inkluderats felaktigt i byggnadsförteckningen. På så vis bidrar de till att byggnadsförteckningen förfinas ytterligare.