Nyckelbegrepp och ordlista

Här samlar vi begrepp som används mer eller mindre frekvent i samband med att man pratar om digital delaktighet och tillgänglighet. Observera att det är vår egen tolkning av andras begrepp och de kan ha andra betydelser i andra sammanhang.

arrow Bildtelefoni

Bildtelefoni är en kommunikationstjänst där användare ser varandra i realtid. Döva teckenspråkiga personer använder primärt bildtelefoni för att ringa varandra.

arrow Design för alla

Designfilosofi om att designa/utforma för att så många som möjligt ska kunna använda en produkt, miljö eller tjänst utan särskild anpassning. Begreppet växte fram i Europa under sent 1900-tal medan "universell utformning" växte fram i USA. Båda begreppen kan idag användas med samma innebörd som "universell utformning/design”.

arrow Digital delaktighet

Digital delaktighet ser PTS som individens upplevda grad av delaktighet i relation till digitala lösningar. Digital delaktighet är alltså ett subjektivt mått och upplevelsen av delaktighet beror på fler faktorer som exempelvis tillgång till internet och dator, om individen har tillräcklig digital kompetens, samt den personliga motivationen att vara delaktig. Det är också individuellt vilka lösningar olika individer behöver och vill använda.

För att öka den digitala delaktigheten behövs insatser riktade mot olika aktörer. Myndigheter och företag behöver erbjuda tillgängliga och användbara digitala lösningar. Individer behöver information om vilken nytta de kan ha av att använda digitala lösningar, framför andra alternativ, och de behöver stöd att utveckla och bibehålla sin digitala kompetens.

arrow Digital tillgänglighet

Digital tillgänglighet innebär att digitala lösningar har utformats så att de kan användas av så många som möjligt oavsett funktionsförmåga. Funktionsförmågan kan variera och bero på funktionsnedsättning, men även andra faktorer kan inverka på sättet att fungera. Stress och i vilken situation en person befinner sig är några exempel.

Tillgänglighetsarbetet gynnar i varierande grad olika typer av användare. Det som är nödvändig tillgänglighet för vissa användare är ofta nyttig och användbar tillgänglighet även för andra användare.

Nedan ges några exempel på tillgänglighet i digitala lösningar och hur det är till nytta för olika typer av användare.

arrow Funktionshinder

Funktionshinder definieras i Socialstyrelsens termbank som en persons begränsning i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet, bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen.

arrow Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning definieras enligt Socialstyrelsens termbank som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Till definitionen finns anmärkningen att en funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur.

arrow Funktionshinderspolitik

Den nuvarande så kallade funktionshinderspolitiken beslutades av riksdagen i december 2017. Politiken har målet att med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som grund uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och att barnrättsperspektivet uppmärksammas. Politiken har fyra inriktningar för att nå målet: Principen om universell utformning, att identifiera och åtgärda bristande tillgänglighet, individuella stöd och lösningar för individens självständighet samt att förebygga och motverka diskriminering.

arrow Inkluderande telefoni

Inkluderande telefoni handlar om likvärdiga möjligheter för alla, oavsett funktionsförmåga, att kommunicera genom telefonsamtal.
Inkluderande telefoni innefattar bland annat att:

  • det går att genomföra vanliga talsamtal med god hörbarhet vilket underlättar för alla men särskilt för personer med hörselnedsättning,
  • talsvarssystem är utformade på ett sätt som innebär användbarhet och begriplighet för så många användare som möjligt,
  • personer som använder teckenspråk eller tecken som stöd kan ringa till varandra med bildtelefonsamtal,
  • personer som använder teckenspråk för sin huvudsakliga kommunikation kan ringa och bli uppringda av personer som talar i taltelefon. Då kan den samtalsförmedlande tjänsten bildtelefoni.net användas,
  • personer som använder text snarare än tal för telefonkommunikation kan ringa varandra med texttelefonsamtal,
  • personer som använder text snarare än tal och hörsel för telefonkommunikation kan ringa och bli uppringda av personer som kommunicerar med tal i taltelefon. Då kan den samtalsförmedlande tjänsten texttelefoni.se användas,
  • det går att underlätta samtal mellan personer där minst en person behöver samtalsstöd för att kommunicera med taltelefonsamtal. Då kan den samtalsförmedlande tjänsten Teletal användas. Samtalsstödet kan vara i form av stöd vid svårförstått tal samt kognitivt stöd.

arrow Inkluderande design

Inkluderande design har snarlik innebörd som universell utformning, men vissa skillnader kan finnas då det inom inkluderande design kan vara acceptabelt att en enskild produkt eller tjänst inte kan användas av så många som möjligt. Inom inkluderande design framhålls då att behovet kan tillgodoses genom olika produkter och tjänster som tillgodoser behoven hos en så stort andel av målgruppen som möjligt. För till exempel webbplatser riktade mot allmänheten och i byggd miljö har inkluderande design och universell utformning i princip samma innebörd, eftersom målgruppen inte är avgränsad.

arrow Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning beslutades i FN 2007 och är en av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Den tillför i sig inga nya rättigheter utan förtydligar hur de mänskliga rättigheterna ska garanteras för personer med funktionsnedsättning. I Sverige började konventionen att gälla 2009.

Tillgänglighet definieras inte i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det finns dock förtydliganden om hur arbetet med att göra samhället tillgängligt ska bedrivas: systematiska och förebyggande insatser för att personer med funktionsnedsättning på gruppnivå ska få tillgång och tillträde till produkter, tjänster och miljöer. Att det är på gruppnivå innebär att det handlar om åtgärder utifrån befintlig kunskap om hinder som kan uppstå för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i olika sammanhang.

Tillgänglighet kan även betyda driftssäkerhet och tillgång i en mer allmän bemärkelse.

På engelska används ordet accessibility.

arrow Realtidstext

Realtidstext är textkommunikation som motsvarar den direkta kommunikation som ett telefonsamtal innebär. Två eller fler användare kommunicerar med varandra med text som skickas i realtid mellan användare, det vill säga efter hand som en användare matar in texten. Realtids text skiljer sig från chatt i och med att chattmeddelanden skickas när användaren formulerat ett meddelande och väljer att skicka det.

arrow Samtalförmedlande tjänster

Samtalförmedlande tjänster är tjänster där en tolk eller förmedlare förmedlar samtal mellan taltelefonanvändare och personer med vissa funktionsnedsättningar. Bildtelefoni.net, Texttelefoni.se och Teletal är de samtalsförmedlande tjänster som finns i Sverige.

arrow Taltelefoni

Taltelefoni är ”vanlig” telefoni där enbart ljud och röst används.

arrow Texttelefoni

Textkonversation som motsvarar ett telefonsamtal mellan användare som använder enbart realtids text eller en kombination av realtids text och tal. Tjänsten texttelefoni.se förmedlar samtal mellan texttelefonanvändare och användare av vanliga telefoner, ”taltelefoner”.

arrow Tillgänglighet

Inom standardiseringen börjar en definition få genomslag i allt fler standarder, både inom ergonomi och it. Tillgänglighet definieras som den ”utsträckning i vilken produkter, system, tjänster, miljöer och inrättningar kan användas av personer från en grupp med bredast möjliga spektrum av användarbehov, egenskaper och förmågor så att dessa personer kan uppnå identifierade mål i identifierade användningssammanhang” (Källa: standarden EN ISO 9241 112:2017, 3.15).

arrow Totalkonversation

Totalkonversation är direktkommunikation mellan två eller fler personer med kombination av ljud, video och realtids text.

arrow Universell utformning

Universell utformning definieras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ”sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster som gör att de i största möjliga utsträckning kan användas av alla utan behov av anpassning eller specialutformning. ’Universellt utformade’ ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs”.

Universell utformning är inte en metod utan ett förhållningssätt som utgår från den egna organisationens förutsättningar. Inkluderande design och design för alla är andra begrepp med en snarlik innebörd.

arrow WCAG

WCAG - Web Content Accessibility Guidelines. Rekommendation från webborganet W3C med riktlinjer för tillgänglig webb. Aktuell version är WCAG 2.1. Riktlinjerna är indelade i fyra grupper: begriplig, hanterbar, uppfattbar och robust. De har också tre nivåer som motsvarar graden av tillgänglighet: A, AA och AAA. För att en webbsida ska uppfylla en nivå måste även kriterierna i den lägre nivån vara uppfyllda, dvs. att klara nivå AA innebär också att kriterierna på nivå A är uppfyllda. Nivå AA är den nivå som används för befintliga lagar och i regel uppfattas som en rimlig lägstanivå av tillgänglighet. Till exempel ställer lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som omfattar offentlig sektors webbplatser och mobila applikationer krav på WCAG AA.