Utanförskap och medmänsklighet i pandemins kölvatten

2021-04-14

December 2019 går jag på föräldraledighet. Jag njuter fullt ut av få ägna all min uppmärksamhet åt mitt barn. Jag kan sänka på axlarna för första gången sen jag började jobba heltid i början på 2000-talet. När nästan hälften av min ledighet har gått slår coronaviruset till med full kraft.

Isoleringen som kommer i coronapandemins spår gör inte mig så mycket. Allting hade redan stannat av på ett sätt, när jag fokuserat på att bara vara hemma och ge min omsorg till någon som behöver mig så pass mycket som ett spädbarn gör. Dessutom har vi ett stort naturreservat nästgårds och vi spenderar flera timmar varje dag med att utforska skogarna.

Men alla har det inte lika bra. Via telefon håller jag kontakten med mina vänner, av vilka en är över nittio år, en änka som inte direkt har någon egen familj. I ett slag har hon blivit helt isolerad, med sällskap bara av sin tv och hemtjänsten. Hennes största intresse är läsning men nu är biblioteket stängt och hon klarar inte av några digitala tjänster, och är till på köpet syn-, hörsel- och rörelsenedsatt.

I takt med att pandemin fortsätter breda ut sig börjar många av oss lösa vardagliga och sociala situationer när vi inte får träffa varandra. Vi handlar på nätet och vi använder videotjänster för jobbmöten och att umgås med nära och kära digitalt. Vi klarar oss okej. För de som inte kan använda digitala tjänster så blir utsattheten däremot dubbel. De är både i ett digitalt utanförskap och begränsade av restriktioner för hur de får och kan röra sig i den fysiska världen.

När jag avslutar min föräldraledighet och börjar på PTS i augusti 2020 har myndigheten arbetat med sitt uppdrag att bryta äldres isolering under covid-19 sen slutet på april. Planer har lagts, information har inhämtats och jag kastas rakt in i att projektleda ett arbete som ska komma att bli det mest intensiva och viktigaste jag gjort hittills i mitt yrkesliv. Och det är bråda tider, viruset kommer inte vänta in oss. Allt måste nu gå framåt i en rasande takt för att hinna få fram lösningar som hjälper och gör skillnad på riktigt. Vi ska hjälpa äldre som är i samma situation som min vän.

Tillsammans med min arbetsgrupp och en stor mängd engagerade organisationer och personer så lyckas vi göra mycket på bara elva månader. Vi bygger upp en webbplats med stödinformation, tar fram guider och vägledningar, startar ett nätverk och arrangerar informationsträffar. Vi tar emot tips, förfrågningar, erfarenheter från andra och delar med oss och sprider information i många olika kanaler och sammanhang. Vi gör vad vi kan för att nå ut till de äldre som behöver oss.

Det som återkommer i alla samarbeten och dialoger är samma som vi själva känner tydligt i arbetsgruppen och det som är bränslet för vår höga produktionstakt. Det starka engagemanget för att hjälpa de som har det svårt och hamnar utanför är det som driver oss. Pandemin har många negativa effekter men den har också visat många exempel på hur medmänskligheten förstärkts.

Därför är det med både ödmjukhet och stolthet jag och mina kollegor lämnar in vår slutrapport till regeringen vid uppdragets slut den 31 mars. Samma dag aktiverar vi planen för att fortsätta arbetet med att minska det digitala utanförskapet inom vår ordinarie verksamhet.

När man gjort mycket under kort tid så är det ibland svårt att ta in hur mycket man har gjort. Och när man försöker konfrontera ett stort samhällsproblem som digitalt utanförskap så är det svårt att känna att man gjort tillräckligt. Men vi utfört vårt uppdrag efter bästa förmåga, och jag hoppas att vårt arbete kommer göra skillnad.

Vi går nu in i en andra vår och sommar med en pandemi som fortfarande begränsar vardagen för de flesta av oss. Jag jobbar fortfarande hemifrån och fortsätter med mina promenader i naturen med min son. Och jag ringer min vän som nu hunnit bli 91 år. Hon har inte riktigt lärt sig att använda videosamtal eller andra digitala tjänster än. Men hon frågar intresserat och jag försöker förklara – för henne och andras skull hoppas jag att samhällets stora engagemang för digital delaktighet fortsätter till pandemins slut och efteråt.

Om du vill läsa mer om vad vi gjort inom uppdraget Bryt isoleringen hittar du information på pts.se/brytisoleringen

 





Kommentarer [0]