Telefonin följer strömmen
Stormen Alfrida som drog in den 2 januari drabbade många hårt. Strömavbrott och ingen fungerande telefoni blev konsekvensen. Varför fungerar inte telefonen när strömmen går?
Du som bor eller vistas i ett område som drabbats av långvariga strömavbrott efter en storm har alla gånger märkt att detta innebär problem för dina telefoni- och internettjänster. I värsta fall kan det påverka möjligheten att nå 112 om inget nät fungerar. Det beror på att tjänsterna behöver ström för att kunna fungera.
Även om strömavbrott i första hand är ett ansvar för elbolagen är teleoperatörerna skyldiga att leva upp till vad som i lagen kallas rimliga krav på driftsäkerhet. Det är den grundläggande nivån av driftsäkerhet som elektroniska kommunikationsnät och -tjänster alltid måste nå upp till, oavsett strömavbrott eller andra påfrestningar.
Skyddsåtgärder utifrån bedömda risker
Vad som avses med rimliga krav på driftsäkerhet framgår av föreskrifter som PTS har tagit fram. I föreskrifterna finns t.ex. krav på att aktörerna ska genomföra riskanalyser och vidta lämpliga skyddsåtgärder. Analyserna måste alltid innehålla en bedömning av riskerna för väderrelaterade hot. Det innebär att alla operatörer behöver bedöma hur stor risken är för väderrelaterade hot för sina tillgångar och förbindelser, och därefter vidta de rimliga åtgärder som behövs för att hantera risken.
En sådan skyddsåtgärd som operatören kan bedöma som nödvändig är att se till att man har tillgång till mobila reservkraftverk, dvs. att operatören vid behov kan producera en viss mängd ström oberoende av det externa elnätet. Vid långa strömavbrott kan operatören sätta ut reservkraftverk på lämpliga platser för att på så sätt minska strömavbrottets påverkan på tjänsterna. Det hjälper, men kan inte användas som substitut för extern elförsörjning.
Mer reservkraft på plats?
Men borde då inte t.ex. basstationerna kunna ha reservkraft redan från början, kan man tycka? Jo och nej, basstationerna ska enligt föreskrifterna senast juni 2020 vara försedda med en viss mängd reservkraft, men det rör sig om batterikapacitet för några timmar, och inte reservkraft för dagar och veckor. Det skulle helt enkelt inte vara ett rimligt krav att säga att operatörerna ska förse varje basstation med reservkraft för längre tid.
I praktiken skulle det i så fall med dagens teknik vara fråga om dieselaggregat som då också löpande måste tankas, testas och underhållas. Kostnaderna skulle bli enorma och miljöpåverkan stor. PTS anser att det inte är ett rimligt krav på driftsäkerhet att operatörerna, och indirekt deras abonnenter, ska bekosta nät och tjänster som fungerar helt oberoende av extern elförsörjning.
Systematiskt säkerhetsarbete
Istället behöver operatörerna alltså arbeta kontinuerligt med t.ex. riskhantering, kontinuitetsplanering och incidenthantering. Men helt återställda nät och tjänster får man dessvärre många gånger inte förrän strömmen är tillbaka, och det behöver vi som användare av tjänsterna vara förberedda på och ta höjd för. Det är inte första eller sista gången det blåser.
Mer information
På PTS webbplats finns information om vad PTS gör för att öka driftsäkerheten och robustheten i nät och tjänster. Myndigheten arbetar både med t.ex. medfinansiering av robusthetshöjande åtgärder, såsom upphandling av fasta och mobila reservkraftverk, och med tillsyn över operatörernas driftsäkerhetsarbete.
Dan
Mats Idberg
Hasse Z
Mattias