Vad betyder olika begrepp

Ett fartyg är en farkost som är avsedd att användas till sjöss. Sjölagen delar in fartygen i skepp och båtar.

Fartyg med en största längd som är större än 24 meter benämns skepp och är ska registreras i Transportstyrelsens fartygsregister.

Fartyg kortare än 24 meter benämns båtar.

Fritidsbåtar mellan 15 och 24 meter är också registreringspliktiga men fritidsbåtar under 15 meter behöver normalt inte registreras.

.

Alla fartyg tilldelas anropssignal som ska användas vid all tal­kommunikation över radio.

De flesta yrkesfartyg (oavsett storlek) och fritidsfartyg som är minst 15 meter långa ska registreras i Transportstyrelsens fartygsregister. Till dessa fartyg tilldelar fartygsregistret anropssignaler, vilka alltid följer med fartyget. Detta gäller även fartyg som används yrkesmässigt och fiskebåtar.

För övriga fartyg tilldelar PTS anropssignaler. Anropssignalen står alltid angiven på tillståndet. Du kan behålla den anropssignal du har fått av PTS när du byter fartyg även om det nya fartyget inte behöver registreras i fartygsregistret.

Maritime Mobile Service Identifier (MMSI) är ett nummer som identifierar fartyget vid kommunikation. MMSI består av nio siffror och för svenska fartyg börjar det med 265 eller 266. Alla fartyg som har Digital Selective Call (DSC), programmeras med fartygets MMSI, så att de kan identifieras. Fartygets MMSI används också i AIS och i EPIRB.

PTS tilldelar MMSI i samband med tillståndsgivning. Ett fartyg tilldelas endast 1 (ett) MMSI-nummer som används för alla utrustningar som kräver ett MMSI-nummer. Normalt följer MMSI med fartyget i samband med försäljning. Det är mycket viktigt att två fartyg inte använder samma MMSI.

Selcall är en äldre form av selektivanrop som idag används mycket sällan och många moderna radioapparater saknar denna funktion. Den har idag ersatts av DSC, den digitala motsvarigheten som istället använder MMSI-nummer som finns i de allra flesta moderna radioapparaterna både för yrkes- och fritidsfartyg.

AIS är en utrustning som består av en GPS-mottagare och en radiosändare på VHF-bandet som sänder ut fartygets position tillsammans med fartygets namn, typ av fartyg, storlek, fart, kurs och ibland även destination med mera. Informationen kan tas emot av andra AIS-mottagare på fartyg eller på land.

AIS kan presenteras på olika sätt från enkla displayer till stora bildskärmar där även radarinformation kan visas tillsammans med information om fartyget och dess position. Jämfört med radar så stoppas inte AIS av öar och mindre berg mellan fartygen och räckvidden mellan fartygen är ca 20 sjömil, d.v.s. knappt 4 mil.

AIS-information finns tillgänglig på flera webbplatser, till exempel Marinetraffic där det går att se fartyg i stora delar av världen. PTS har inget med AIS-informationen på dessa webb-platser att göra och skickar ingen information till Marinetraffic eller liknande webb-platser utan det får fartygsägaren själv göra i förekommande fall.

Under de senaste åren har AIS-transpondrar (Automatic Identification System) blivit populära även på mindre fartyg. AIS ger möjlighet att identifiera och följa andra fartygs rörelser. Även denna utrustning är tillståndspliktig och kräver ett MMSI-nummer.

Emergency Position Indicating Radio Beacon (EPIRB) är en nödradiosändare som aktiveras manuellt eller automatiskt. Sändaren skickar med jämna mellanrum en kort signal på 406,0 MHz. Signalen innehåller identiteten på fartyget den hör till. Signalen uppfattas av ett satellitsystem (Cospas/Sarsat) som kan positionera nödradiosändare och larma sjöräddningen.

Tidigare använde sig vissa EPIRB av frekvenser på 121,5/243,0 MHz. Från och med februari 2009 upphörde satelliterna att lyssna dessa frekvenser. Om du har en EPIRB som inte sänder på 406,0 MHz bör du känna till att du inte längre kan larma sjöräddningen med din EPIRB.

En EPIRB programmeras normalt med MMSI-nummer, men den kan även programmeras med anropssignal.

EPIRB är undantagen från tillståndplikt i Sverige, men den ska finnas med på tillståndet eftersom undantaget bara gäller i Sverige och inte utomlands.

Nödradiosändare (EPIRB och PLB) ska registreras hos Sjöfartsverket.

Global Maritime Distress and Saftey System (GMDSS) är ett globalt system som ska säkerställa att alla fartyg i nöd ska kunna nå en landbaserad radiostation minst på två sätt med ett nödmeddelande.

För att det ska fungera ställs det dels krav på vilken utrustning som ska finnas ombord, dels krav på kunskap som radioanvändaren ska ha. Utrustningskraven styrs av i vilka områden som fartyget ska röra sig.

Radiocertifikat är ett dokument som visar vilken behörighet du har för att använda radioutrustning ombord.

I Sverige är det Transportstyrelsen som är ansvarig myndighet för yrkes­sjöfartens radiocertifiering, medan Nämnden för båtlivsutbildning utfärdar certifikat för användare av VHF på fritidsfartyg. Tillstånd kan sökas innan provet för certifikatet har avlagts, men radion får inte användas innan certifikatet är utfärdat.