Nödnummer 112
Ansvaret för att medborgare kan nå 112 vid en krissituation ligger på räddningstjänstansvariga myndigheter, alltså bland annat kommuner och polis, enligt lagen om skydd mot olyckor.
Den kommunala räddningstjänsten bestämmer hur alarmeringen ska arrangeras om telefonen upphör att fungera. Det finns reservalternativ att alarmera räddningstjänsten.
Operatörernas ansvar
Möjligheten att ringa 112 är mycket viktig. Därför ska operatörerna enligt lagen se till att nödkommunikation alltid kan förmedlas, utan avbrott och avgift. Att 112-samtalen ska förmedlas utan avbrott innebär att nätet ska vara uppbyggt med alternativa framföringsvägar, om avbrott skulle uppstå. Men det innebär inte att telefonen alltid ska fungera.
Operatörer är skyldiga att underrätta alarmeringscentralen (SOS Alarm) om 112-samtal inte kan kopplas fram via deras nät.
SOS Alarm och räddningstjänstens ansvar
När en operatör har informerat SOS Alarm har alarmeringscentralen ansvar för att informera räddningstjänsten, som i sin tur beslutar om åtgärder. En åtgärd kan vara att ställa ut räddningsfordon dit allmänheten kan bege sig för att anmäla nödsituationer.
Det är endast räddningstjänsten som har mandat att besluta om utlokalisering av alternativ alarmeringsanordning eller inte.