Alternativ till bredbandsstöd

Länsstyrelserna förväntas fatta beslut om bredbandsstöd i landsbygdsprogrammet under sommaren och hösten 2016. Många föreningar som ansökt om stöd kommer tyvärr få beskedet att deras projekt inte har prioriterats. Det är beklagligt att bredbandsstödet inte räcker till alla som har lagt ned ett stort engagemang i utbyggnaden och som räknat med delfinansiering via stödmedel.

PTS har här samlat vanliga frågor från och svar till er som inte har fått stöd. Om du saknar någon information, hör gärna av dig till info@pts.se. Märk gärna ditt meddelande med Bredbandsstöd.

Hur har andra i samma situation gjort? Vart ska jag vända mig nu för hjälp med att komma vidare?

Det finns exempel på fiberföreningar som har hittat samarbeten med marknadsaktörer, hittat alternativa tekniker eller hittat lösningar tillsammans med andra fiberföreningar i samma situation. Det finns flera mötesplatser för fiberföreningar. Byanätsforum är ett exempel på en sådan mötesplats. I Byanätsforums diskussionsgrupp kan du få kontakt med andra fiberföreningar. Du kommer åt diskussionsgruppen, som ligger på Facebook, genom Byanätsforums webbplats.

Regeringen har beslutat om införandet av särskilda bredbandskoordinatorer i varje län. Koordinatorernas uppgift är bl.a. att samordna, samverka och samarbeta i bredbandsfrågor samt fungera som kontaktpunkt för sådana frågor i respektive län för såväl offentliga som privata aktörer. Bredbands­koordinatorerna har en samlad syn på bredbandsbehovet i din region och har kontakter med marknadsaktörerna. Ta kontakt med din bredbandskoordinator och berätta om din situation. Kontaktuppgifter hittar du här.

Din koordinator kan också förmedla kontaktuppgifter till marknadsaktörernas kontaktpersoner för ditt område.

Om din kommun har en bredbandssamordnare kan det vara värdefullt att kontakta hen.

Operatören lägger ned telefonnätet och jag har ingen fiber – hur ska jag få bredband?

PTS tipsar om alternativ till fast bredband.

Läs mer om alternativa tekniska telefoni- och bredbandslösningar. För byaföreningar erbjuder vissa marknadsaktörer även radiolänklösningar som ger snabbt bredband, så kallad luftfiber ("air fibre").

PTS har tagit fram en film om alternativa sätt att få bredband.

Om du upplever att du har otillräcklig täckning via mobilnäten kan du ta del av våra goda råd om täckning.

Läs mer om förändringarna i telefonnäten här.

Vem ansvarar för utbyggnaden på landsbygden?

Det är i första hand marknaden som ska erbjuda telefoni och bredband till hushåll och företag med flera verksamheter. Men för ett mycket litet antal hushåll kan det uppstå en situation där marknaden inte räcker till. I vissa fall kan PTS därför gå in och säkra telefoni genom upphandling. Det rör sig dock om undantagsfall och det är mycket få hushåll som inte kan få telefoni genom någon av de vanliga operatörerna. I dagsläget har PTS upphandlat telefoni till ett 10-tal hushåll.

Vad gäller grundläggande internet (minst 1 Mbit/s, enligt lagen) så har i dag de flesta hushåll och företag täckning av mobilt bredband via 4G eller satellit.

Här kan du läsa mer om telefoni och grundläggande bredband.

Du kan läsa mer om olika aktörers roller i utbyggnaden här.

Vad har PTS för ansvar?

Här kan du läsa mer om PTS uppgifter.

Bakgrund

Regeringen har avsatt 3,25 miljarder kronor i Landsbygdsprogrammet 2014–2020 för att bygga ut snabbt bredband på landsbygden. Alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan söka stödet. Ansökan görs till länsstyrelsen och regelverket är beslutat av Statens jordbruksverk.

Enligt PTS bedömning, baserad på uppskattningar från länsstyrelserna, finns en efterfrågan av bredbandsstöd om 2 miljarder kr för 2016 respektive 2017 utöver de av regeringen redan beslutade medlen. PTS har rapporterat sin bedömning till regeringen - här kan du ta del av rapporten.